umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Giving offspring a healthy start: parents' experiences of health promotion and lifestyle change during pregnancy and early parenthood
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.ORCID-id: 0000-0001-8944-2558
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.ORCID-id: 0000-0002-8184-6360
Visa övriga samt affilieringar
2011 (Engelska)Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 11, s. 936-Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

BACKGROUND: There are good opportunities in Sweden for health promotion targeting expectant parents and parents of young children, as almost all are reached by antenatal and child health care. In 2005, a multisectoral child health promotion programme (the Salut Programme) was launched to further strengthen such efforts.

METHODS: Between June and December 2010 twenty-four in-depth interviews were conducted separately with first-time mothers and fathers when their child had reached 18 months of age. The aim was to explore their experiences of health promotion and lifestyle change during pregnancy and early parenthood. Qualitative manifest and latent content analysis was applied.

RESULTS: Parents reported undertaking lifestyle changes to secure the health of the fetus during pregnancy, and in early parenthood to create a health-promoting environment for the child. Both women and men portrayed themselves as highly receptive to health messages regarding the effect of their lifestyle on fetal health, and they frequently mentioned risks related to tobacco and alcohol, as well as toxins and infectious agents in specific foods. However, health promotion strategies in pregnancy and early parenthood did not seem to influence parents to make lifestyle change primarily to promote their own health; a healthy lifestyle was simply perceived as 'common knowledge'. Although trust in health care was generally high, both women and men described some resistance to what they saw as preaching, or very directive counselling about healthy living and the lack of a holistic approach from health care providers. They also reported insufficient engagement with fathers in antenatal care and child health care.

CONCLUSION: Perceptions about risks to the offspring's health appear to be the primary driving force for lifestyle change during pregnancy and early parenthood. However, as parents' motivation to prioritise their own health per se seems to be low during this period, future health promoting programmes need to take this into account. A more gender equal provision of health promotion to parents might increase men's involvement in lifestyle change. Furthermore, parents' ranking of major lifestyle risks to the fetus may not sufficiently reflect those that constitute greatest public health concern, an area for further study.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2011. Vol. 11, s. 936-
Nationell ämneskategori
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-52599DOI: 10.1186/1471-2458-11-936PubMedID: 22171644OAI: oai:DiVA.org:umu-52599DiVA, id: diva2:505991
Tillgänglig från: 2012-02-27 Skapad: 2012-02-27 Senast uppdaterad: 2018-06-08Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Health promotion in pregnancy and early parenthood: the challenge of innovation, implementation and change within the Salut Programme
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Health promotion in pregnancy and early parenthood: the challenge of innovation, implementation and change within the Salut Programme
2013 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Background: In 2005, the Västerbotten County Council launched a child health promotion programme, “the Salut Programme”, in response to an alarming prevalence of overweight and obesity, and trends of increased dental caries, among young county citizens. The programme, initially developed in four pilot areas, is built on multidisciplinary and cross-sectoral collaboration and aims to support and strengthen health promotion activities in health care, social services and school settings. It targets children and adolescents (0-18 years of age) and their parents, and starts during pregnancy. This thesis focuses on interventions provided by antenatal care, child health care, dental services, and open pre-schools, directed to expectant parents and families with children aged 0-1 ½ years. Within the programme context, the aim was to explore socio-demographic patterns of overweight and obesity in expectant parents (Paper I), firsttime parents’ experiences of health promotion and lifestyle change during pregnancy and early parenthood (Paper II), professionals’ experiences of factors influencing programme implementation and sustainability (Paper III and IV), and early programme outcomes on professionals’ health promotion practices and collaboration following countywide dissemination and implementation (Paper IV).

 

Methods and results: A population based cross-sectional study among expectant parents showed overweight and obesity in 29% of women (pre-pregnancy) and in 53% of men (n=4,352♀, 3,949♂). The likelihood for obesity was higher in expectant parents with lower levels of education, among those unemployed or on sick leave, and those living in rural areas. In 62% of couples, at least one of the partners was overweight or obese; a positive partner correlation was also found for BMI (I). An interview study with 24 first-time parents (n=12♀, 12♂) revealed that they primarily undertook lifestyle changes to secure the health of the fetus in pregnancy, and to provide a healthy environment in childhood. Parents described themselves as highly receptive to information about how their lifestyle could influence fetal health, and they frequently discussed pregnancy risks related to tobacco and alcohol, as well as toxins and infectious agents in foods. However, parents did not seem inclined to make lifestyle changes primarily to promote their own health. The antenatal and child health care services were perceived as being mainly directed towards women, and parents described a lack of a holistic view of the family which included experiences of fathers being treated as less important (II). An interview study undertaken with professionals (n=23) in the Salut Programme pilot areas indicated programme sustainability at most sites, two years after implementation, although less adherence was described within child health care. Factors influencing programme sustainability, as described by professionals, were identified at multiple organisational levels (III). A before-and-after survey among professionals (n=144) measured outcomes of the county-wide implementation of the Salut Programme in 13 out of 15 county municipalities. Results showed significant improvements in professionals’ health promotion practices and collaboration across sectors. A number of important implementation facilitators and barriers, acting at different organizational levels, were also identified via a survey comprised of open-ended questions (IV).

 

Conclusion: The Salut Programme, developed with high involvement of professionals, and strongly integrated in existing organisational structures and practices, shows potential for improving health promotion practices and cross-sectoral collaboration. The findings can inform further development of the Salut Programme.as well as new health promotion initiatives, and inform policy practice and future research. These aspects include approaches in health promotion and prevention, father involvement during pregnancy and early parenthood, and factors influencing implementation and sustainability of cross-sectoral health promotion programmes.

Abstract [sv]

Bakgrund: År 2005 lanserade Västerbottens läns landsting en hälsofrämjande satsning “Salut” som svar på en oroande förekomst av övervikt och fetma samt trender till ökad förekomst av karies hos barn i länet. Satsningen, som initialt utvecklades i fyra pilotområden, bygger på tvärprofessionellt och verksamhetsövergripande samarbete och syftar till att stödja och stärka hälsofrämjande insatser inom landstinget och länets kommuner. Satsningen riktar sig till barn och unga (0-18 år) och deras föräldrar, med start under graviditeten. Denna avhandling fokuserar på insatser som erbjuds via mödrahälsovård, barnhälsovård, tandvård och öppen förskola riktade till blivande föräldrar och familjer med barn i åldern 0-1 ½ år. Med utgångspunkt från Salut-satsningen syftar avhandlingen till att undersöka socio-demografiska mönster av övervikt och fetma hos blivande föräldrar (I), förstagångsföräldrars upplevelser av hälsofrämjande insatser och förändrade levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap (II), personalens upplevelser av underlättande och hindrande faktorer för satsningens införande och uthållighet (III, IV), samt förändringar i arbetssätt och samarbete mellan verksamheterna efter den länstäckande spridningen av satsningen (IV).

 

Metod och resultat: En populationsbaserad tvärsnittsstudie bland blivande föräldrar visade på övervikt och fetma hos 29% av kvinnorna (vikt före graviditet) och hos 53% av männen (n=4352♀, 3949♂). Lägre utbildningsnivå, arbetslöshet och sjukskrivning samt att bo utanför städerna visade sig öka sannolikheten för fetma. Hos en övervägande del av paren (62%) fanns minst en partner med övervikt eller fetma och samband kunde även påvisas mellan kvinnans och mannens BMI (I). En intervjustudie med 24 förstagångsföräldrar (n=12♀, 12♂) visade att föräldrarna främst förändrade sina levnadsvanor för att säkra hälsan hos fostret under graviditeten och för att skapa en hälsosam miljö för barnet under uppväxten. Föräldrarna beskrev sig själva som mycket mottagliga för information om hur deras levnadsvanor kunde påverka fostrets hälsa och de diskuterade ofta graviditetsrisker i relation till tobak och alkohol samt gifter och smittoämnen i livsmedel. Föräldrarna var dock mindre angelägna att förändra sina levnadsvanor med tanke på sin egen hälsa. De upplevde att mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens insatser i huvudsak riktades till kvinnor och beskrev en avsaknad av helhetssyn på familjen, vilket även avspeglades i upplevelser av att papporna behandlades som mindre viktiga (II). En intervjustudie med personal (n=23) inom pilotområdena, två år efter utveckling och införandet av Saluts insatser, indikerade god uthållighet av satsningen, även om en lägre följsamhet till insatserna beskrevs inom barnhälsovården. Faktorer som av personalen beskrevs påverka uthålligheten identifierades på flera organisatoriska nivåer (III). En före- och efterstudie bland personal (n=144) mätte effekter av den länstäckande spridningen av satsningen i 13 av länets 15 kommuner. Resultaten visade på flera signifikanta förbättringar av de hälsofrämjande arbetssätten och ett ökat samarbete mellan verksamheterna. En enkät med öppna frågor riktad till personalen belyste också faktorer på flera organisationsnivåer som ansågs underlätta respektive hindra införandeprocessen (IV).

 

Slutsats: Salut-satsningen, som är utvecklad i nära samarbete med verksamheternas personal och väl integrerad i redan existerande organisatoriska strukturer och arbetssätt, visar på potential att förbättra hälsofrämjande arbetssätt och samarbete mellan verksamheter. Aspekter som beskrivits och diskuterats kan vägleda satsningens fortsatta utveckling såväl som framtida nya initiativ. Resultaten och slutsatserna kan även användas i syfte att påverka policy, praxis och framtida forskning. Detta avser framförallt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder, pappans roll under graviditet och tidigt föräldraskap samt kunskaper om faktorer som kan ha betydelse för genomförande och uthållighet av verksamhetsövergripande hälsofrämjande insatser.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå Universitet, 2013. s. 94
Serie
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1570
Nyckelord
Antenatal care, Child health care, Counselling, Dental health services, Dissemination, Health Promotion, Implementation, Intervention, Parents, Pregnancy, Prevention, Obesity, Overweight, Pre-­school, Primary Health Care, Sustainability
Nationell ämneskategori
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Forskningsämne
folkhälsa; epidemiologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-70172 (URN)978-­91-­7459-­641-­0 (PDF) (ISBN)978-91-7459-640-3 (ISBN)
Disputation
2013-05-31, Betula, byggnad 6 M, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, 09:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2013-05-08 Skapad: 2013-05-06 Senast uppdaterad: 2018-06-08Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(288 kB)357 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT04.pdfFilstorlek 288 kBChecksumma SHA-512
6c86baf69fe55a447b0babc35f1905656251091f42516c3093dc1e4a3448495042ae9f9f1d7b52e418f3c173939b9e5e1b408834026149c43025bc4017319258
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMed

Personposter BETA

Edvardsson, KristinaIvarsson, AnneliEurenius, EvaNyström, Monica EMogren, Ingrid

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Edvardsson, KristinaIvarsson, AnneliEurenius, EvaNyström, Monica EMogren, Ingrid
Av organisationen
Epidemiologi och global hälsaObstetrik och gynekologi
I samma tidskrift
BMC Public Health
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 358 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 582 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf