umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
What happens with local survey findings?: a study of how adolescent school surveys are disseminated and utilized in Swedish schools
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. (Arcum)ORCID-id: 0000-0002-1773-6896
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
2013 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 57, nr 5, s. 526-543Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This paper aimed at examining the barriers to and facilitators of disseminating and utilizing the results of a local Swedish school survey. Interviews with 21 school district managers/principals were performed. Results showed that dissemination and utilization of local survey data appeared as two interrelated processes. With those processes, various barriers and facilitators were mentioned. The barriers and facilitators were not merely the opposites of each other; instead they qualitatively differed from each other depending on what phase in the process the manager/principal referred to. The results also showed that the dissemination phase was both a prerequisite for and interwoven with the utilization phase, e.g. dissemination efforts were important for how the survey results were utilized.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Taylor & Francis Group, 2013. Vol. 57, nr 5, s. 526-543
Nyckelord [en]
adolescent health, research utilization, school survey, school managers
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-54179DOI: 10.1080/00313831.2012.696209ISI: 000323633500005OAI: oai:DiVA.org:umu-54179DiVA, id: diva2:516374
Tillgänglig från: 2012-04-18 Skapad: 2012-04-18 Senast uppdaterad: 2018-06-08Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Adolescent self-reported health in the Umeå region: Associations with behavioral, parental and school factors
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Adolescent self-reported health in the Umeå region: Associations with behavioral, parental and school factors
2012 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[sv]
Självrapporterad hälsa hos ungdomar i Umeåregionen, och dess samband med normrelaterat beteende samt med föräldra- och skolfaktorer
Abstract [en]

This thesis consists of a quantitative and a qualitative study. The quantitative study (articles I-III) aimed to examine how self-reported health in adolescence is associated with behavioral, parental, and school factors. Through a survey directed at all adolescents in grades 7-9, data were collected in 2005 in a region in northern Sweden (n=5060). Statistical methods were used to analyze the survey data: chi2tests, multivariate logistic regressions and multilevel logistic regressions. Results showed that even though most adolescents reported good health, there were also rather large proportions of adolescents who reported headaches, stomach aches and feelings of stress. Girls reported poor health to a higher extent than boys, a difference that was larger in grade 9 than in grade 7. The results also showed that being norm compliant was associated with good self-reported health. Furthermore, perceiving relations and communication with parents as poor was associated with poor self-reported health; however, this relationship could not explain gender differences in self-reported health. Continuing on, analyses showed that there exist greater variations in self-reported health between students (within a school) than between different schools. On an individual level, poor relations to teachers, bullying and truancy were associated with poor general health. The qualitative study  (article IV) sought to examine barriers to and facilitators of utilization of local school survey results within a school setting. In 2011, 21 school district managers and principals within a Swedish municipality were interviewed. Analyses were performed using a qualitative content analysis. The results from the qualitative study showed that the dissemination and utilization of school survey results appeared as two interrelated phases in one process. Barriers and facilitators differed qualitatively depending on the phase, dissemination or utilization.

In conclusion, professionals as well as researchers need to consider the complexity of adolescent health and its social determinants. Adolescent health is a concern for multiple sectors in society, which highlights the need for further development of collaborations between professionals in relevant fields, such as health care, school and social services.

Abstract [sv]

Den här avhandlingen består av en kvantitativ och en kvalitativ studie. Syftet med den kvantitativa studien (artikel I-III) var att undersöka sambandet mellan ungdomars självrapporterade hälsa och deras normrelaterade beteende samt föräldra- och skolfaktorer. Data samlades in under 2005, genom en enkät som riktade sig till alla ungdomar i årskurs 7-9 i en region i norra Sverige (n=5060). De statistiska metoder som användes i den kvantitativa studien var bland annat chi2- test, logistisk regression samt flernivåanalys. Resultaten visade att även om de flesta ungdomar rapporterade en god allmän hälsa, så var det också en relativt stor andel som rapporterade huvudvärk, magont samt upplevelser av stress. Flickor rapporterade sämre hälsa än pojkar, en skillnad som var större i åk 9 jämfört med åk 7. Resultaten visade också att normföljsamhet hade ett signifikant samband med god självrapporterad hälsa. De ungdomar som upplevde relationen och kommunikationen med sina föräldrar som dålig, rapporterade också dålig hälsa i högre utsträckning än övriga. Sambandet mellan självrapporterad hälsa och föräldrarelationer kunde inte förklara skillnaderna i ohälsa mellan pojkar och flickor. Vidare, analyser visade att det fanns större variationer i självrapporterad hälsa mellan ungdomar (inom en skola) än mellan olika skolor. Dåliga relationer med lärare, skolk, samt att bli utsatt för mobbning hade ett signifikant samband med dålig självrapporterad hälsa, på en individuell nivå.

Syftet med den kvalitativa studien (artikel IV) var att undersöka vilka faktorer inom skolan som möjliggör och som utgör barriärer för användningen av enkätresultaten från en lokal skolenkät. 2011 genomfördes 21 intervjuer med skolområdeschefer och rektorer inom en kommun i Sverige. Analyser av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten från denna studie visade att spridningen och användningen av resultaten från skolenkäten kan beskrivas som två relaterade faser i en process. De faktorer som underlättade samt utgjorde barriärer för spridningen och användningen av enkätresultaten var kvalitativt olika varandra beroende på vilken fas i processen respondenterna hänvisade till.

Dessa resultat illustrerar den mångfacetterade komplexitet som inryms i ungdomars hälsa och dess sociala determinanter, en komplexitet som både forskare och professionella behöver ta hänsyn till. Ungdomars hälsa angår ett flertal samhällssektorer, vilket visar på betydelsen av en fortsatt utveckling av samverkan mellan professionella inom exempelvis hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2012
Serie
Studier i socialt arbete vid Umeå universitet : avhandlings- och skriftserie, ISSN 0283-300X ; 71
Nyckelord
adolescence, school survey, self-reported health, somatic complaints, stress, norm compliance, parent-adolescent relations, compulsory school, school managers, research utilization, ungdomar, skolenkät, självrapporterad hälsa, somatiska besvär, stress, normföljsamhet, föräldrarelationer, skola, skolområdeschefer, forskningsanvändning
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-54177 (URN)978-91-7459-377-8 (ISBN)
Disputation
2012-05-11, Samhällsvetarhuset, Hörsal C, Umeå universitet, Umeå, 10:15
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2012-04-20 Skapad: 2012-04-18 Senast uppdaterad: 2018-06-08Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Förlagets fulltext

Personposter BETA

Nygren, KarinaJanlert, UrbanLennart, Nygren

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Nygren, KarinaJanlert, UrbanLennart, Nygren
Av organisationen
Institutionen för socialt arbeteEpidemiologi och global hälsa
I samma tidskrift
Scandinavian Journal of Educational Research
Socialt arbete

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
urn-nbn
Totalt: 169 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf