umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Occupational competence among individuals with psychiatric disabilities in rehabilitation to work
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
(English)Manuscript (preprint) (Other academic)
Abstract [en]

Introduction: Several qualitative studies have described the struggles persons with mental illness face in mastering their occupational challenges when participating in rehabilitation to work. The purpose of this study was to explore the pattern of perceived occupational competence and occupational values among a group of persons with psychiatric disabilities engaged in Individual Placement and Support for rehabilitation to work.

Method: The instrument Occupational Self Assessment (OSA), based on the Model of Human Occupation, was used with 65 men and women, mostly younger than 30 years of age and with a mental illness. The ordinal raw scores from three evaluations (baseline, 12 months, 24 months) were analysed using Rasch measurement.  

Findings: In general, it was easier for the participants to value occupational behaviours as important than to perceive them as being well performed. Among the most valued occupational behaviours, Managing my finances, Managing my basic needs and Doing activities I like, we found clinically meaningful significant gaps between competence and value.

Conclusion: Beyond those occupational behaviours valued as most important among the participants, it is also essential to pay attention to the behaviours they perceived as most difficult to perform well, as they can be important competencies for being able to achieve desired occupation.

Keyword [en]
occupational identity, occupational competence, occupational adaptation, occupational self assessment
National Category
Occupational Therapy
Research subject
Occupational therapy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-55092OAI: oai:DiVA.org:umu-55092DiVA: diva2:525476
Available from: 2012-05-08 Created: 2012-05-08 Last updated: 2012-05-11Bibliographically approved
In thesis
1. Individual placement and support (IPS) i en socialpsykiatrisk kontext: en väg till arbete för personer med psykiskt funktionshinder?
Open this publication in new window or tab >>Individual placement and support (IPS) i en socialpsykiatrisk kontext: en väg till arbete för personer med psykiskt funktionshinder?
2012 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Introduktion

Delaktighet i arbete är för de allra flesta människor en önskad och viktig aktivitet av många olika anledningar, men för personer med en psykisk sjukdom är inklusionen i arbetslivet begränsad. I Sverige är en psykiatrisk diagnos den vanligaste orsaken till sjukskrivning och värst är situationen för unga personer (2011). Det finns ett mycket stort behov av rehabilitering till arbete för personer med en psykisk sjukdom. En metod för detta är Individual Placement and Support (IPS), som internationellt betraktas som den mest effektiva insatsen för att hjälpa dessa personer till anställning. Syftet med denna avhandling är att undersöka IPS i en socialpsykiatrisk kontext med avseende på arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade utfall, prediktorer för anställning och deltagarnas uppfattning om kompetens i vardagen. Ett ytterligare syfte var att beskriva det kvalitativa innehållet i IPS-insatsen ur klienternas och IPS-coachernas perspektiv.  

Metod

Forskningsprojektets kontext utgjordes av två IPS-verksamheter, vilka var organiserade i respektive kommuns socialtjänst som tidsbegränsade projekt. Sextiofem män och kvinnor med olika psykiska sjukdomar som deltog i verksamheternas IPS-program inkluderades i studien. Arbetsrelaterade data rapporterades varannan månad av IPS-coacherna under två års uppföljning och innefattade: typ av sysselsättning och omfattning, typ och omfattning av IPS-insats, samt beskrivningar av vad som underlättat respektive försvårat i arbetet med klienterna. Icke arbetsrelaterade data samlades in vid baseline, vid 12 månader och vid 24 månader: psykiatriska symtom, självkänsla, livskvalitet, generellt psykosocialt fungerande, aktivitetskompetens och aktivitetsvärdering, samt delaktighet. Deltagarna intervjuades också vid 12 och 24 månader. Data analyserades i olika kombinationer i de fyra delstudier som är inkluderade i avhandlingen. Mest användes icke-parametrisk statistik, men också Rasch-analyser. I den sista delstudien tillämpades en kvalitativ fallstudiemetodik.

Resultat

Tjugofem procent var vid något tillfälle under det första året i anställning och ytterligare 14 procent var engagerade i reguljära studier. Alla utom fyra av deltagarna var vid något tillfälle i sysselsättning i någon form, mestadels i arbetsträning på vanlig arbetsplats. Omfattningen av anställning, studier och arbetsträning under det första året varierade mellan endast en vecka till 41 veckor. En liknande variation fanns i antalet timmar i sysselsättning. Deltagare i någon form av sysselsättning vid 12 månader visade positiva förändringar över tid med avseende på psykiatriska symtom (p=0.000) och psykosocialt fungerande (p=0.000). Dessa personer var också mer tillfredsställda med sin sysselsättningssituation (p=0.009). Tre potentiella prediktorer för anställning kunde identifieras, men bara psykiatriska symtom kvarstod som signifikant på en nivå av p<0.05. En lägre grad av psykiatriska symtom ökade oddset med 5.5 för att uppnå anställning under ett år. Generellt skattade deltagarna värdet av att kunna utföra olika aktiviteter i vardagen högre än hur de skattade sin förmåga att utföra dessa. Kliniskt meningsfulla glapp återfanns bland de mest värderade som handlade om att kunna sköta sin ekonomi och sina grundläggande behov, samt att kunna göra det man tycker om att göra. Flera av de aktiviteter som uppfattades som svårast att utföra är relaterade till förmågor av betydelse för att uppnå anställning. Fallstudien illustrerade komplexa processer i IPS-interventionen. En av dessa visade på betydelsen av reflekterade erfarenheter för klienters omkonstruktion av sina aktivitetsidentiteter och betydelsen av kontinuitet för att kunna göra det.

Diskussion

Deltagandet i IPS-programmen resulterade i sysselsättningsförändringar för de allra flesta av deltagarna, men proportionen i anställning var låg i jämförelse med de allra flesta internationella resultat. Komplexa processer uppstod på vägen i riktning mot arbete och både i de framgångsrika och mindre framgångsrika fallen, avseende anställning, förändrades personernas upplevelse av sig själva som aktörer. IPS är betraktad som evidensbaserad för personer med allvarlig psykisk sjukdom, vilket vanligen inkluderar personer med schizofreni och andra psykossjukdomar, men den undersökta gruppen av deltagare dominerades av personer med olika tillstånd av ångest och depression och relativt många personer hade neuropsykiatriska diagnoser. I kontrast till många andra studier av IPS, identifierades en lägre grad av psykiatriska symtom utgöra en prediktor för att bli anställd. Deltagarnas uppfattning om aktivitetskompetens och värdering av kompetens visade att det fanns glapp däremellan, som är viktiga att uppmärksamma när insatser ges i syfte att främja utvecklingen av värderad kompetens bland personer med psykiskt funktionshinder.

Slutsats

Denna avhandling representerar ett av de första försöken att studera IPS i en svensk kontext som kännetecknas av att det är socialtjänsten som är delvis ansvarig för psykiatrisk rehabilitering. Interventionen kan betraktas som användbar, men designen på denna studie tillåter inte att dra slutsatser om dess effektivitet. Genom att samla mer detaljerad information från klienters och IPS-coachers erfarenheter är det möjligt att få syn på processer som uppstår i en IPS-intervention och några av de komponenter som är av speciell betydelse för denna. Konsekvenserna av att ha högre grad av psykiatriska symtom tycks vara en barriär mot att bli anställd. En viktig förutsättning för att kunna förverkliga IPS uppfattas vara koordinerade samarbeten mellan de involverade aktörerna.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2012. 84 p.
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1509
Keyword
arbetsrehabilitering, psykiatri, arbetsterapi, aktivitetsidentitet, förändringsprocesser
National Category
Occupational Therapy
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-55103 (URN)978-91-7459-444-7 (ISBN)
Public defence
2012-06-01, Vårdvetarhusets aula, Umeå, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2012-05-11 Created: 2012-05-08 Last updated: 2014-10-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Nygren, UllaSandlund, MikaelBernspång, BirgittaFisher, Anne G
By organisation
Occupational TherapyDepartment of Public Health and Clinical Medicine
Occupational Therapy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 196 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf