umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Artesiskt vattentryck: Hur bygger man infrastruktur?
Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Applied Physics and Electronics.
2012 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Building infrastructure over soil with artesian water (English)
Abstract [sv]

Rapporten är resultatet av mitt examensarbete vid utbildningen till högskoleingenjör i byggteknik vid Umeå Universitet. 2009 påbörjade Svevia arbetet med att anlägga en ny väg mellan nuvarande väg 363 och E12 över Västerslätts jordbruksmarker.

Vid arbetets början märkte man att det artesiska grundvattentrycket som upptäcktes vid den geotekniska undersökningen ställde till mer problem än förväntat. Markens bärighet var mycket dålig och efter ett skred i marken var man tvungen att komma med en ny lösning på problemet. Man valde att grundlägga vägbanken på träpålar.

Syftet med arbetet har varit att jämföra olika grundläggningsmetoder när man bygger vägar och järnvägar över mark där det finns artesiskt grundvattentryck, samt förklara innebörden av artesiskt vattentryck och några andra grundläggande begrepp vid anläggningsarbete. Detta har i första hand gjorts genom litteraturstudier men även genom personliga samtal. Målsättningen har varit att ta reda på om någon av de undersökta grundläggningsmetoderna är bättre än någon annan vid dessa markförutsättningar.

Under arbetes gång har jag lärt mig att man helst undviker att bygga på mark med högt artesiskt vattentryck. Om man ändå måste göra det försöker man i möjligaste mån sänka vattentrycket i marken, antingen genom att lägga på en överlast och på så sätt trycka undan vattnet, eller genom dränering, ofta kombineras de båda. En negativ bieffekt av dessa metoder kan vara okontrollerade sättningar i marken, eller i värsta fall skred. I de två fallen jag har tittat på har man fått den bästa hållfastheten genom att binda ihop jordlagren med pålar eller pelare.

I västra Sverige beror den dåliga bärigheten i marken oftast på att marken innehåller stora mängder kvicklera. I kombination med artesiskt vattentryck, även om det ofta inte är frågan om så höga tryck som i fallet på Västerslätt, gör detta att marken blir extremt skredbenägen.

I fallet på Västerslätt beror den dåliga bärigheten i marken på den höga vattenhalten i marken.

Abstract [en]

This report is the result of my Bachelor of Science degree project in Building Technology at Umeå University.

In 2009 Svevia began construction of a new road between the current route 363 and the E12, passing through the farmlands of Västerslätt. An artesian water pressure had been discovered previously, during the geotechnical investigation. When construction started Svevia realized that the high groundwater level caused more trouble than expected. The soil had very poor stability and after it ruptured a different method for the foundation of the road had to be devised, and it was decided to use timber piles.

The object of this report has been to compare different foundation methods when building infrastructure over soil with artesian water pressures. I also try to explain what artesian groundwater pressure means as well as some basic concepts one can come upon in road construction. My final aim is to find out if any of the foundations I have studied is better than the others in these particular cases. The report is based primarily on literature studies but I have also used conversations/interviews with experts.

When writing this report I have learned that construction on land with high artesian water pressure is generally avoided. If there are no other options then the first thing to do is to lower the water pressure. This can be done in different ways. One way is to use an excess load in order to force the water aside, another way is to put drainage in the soil. Often a combination of the two methods is used. A negative side effect of lowering the pressure in the soil can be uncontrolled settling of the soil surface, or even a mudflow. In both cases I have studied the best method has been to connect the layers of earth with piles or pillars.

In the western parts of Sweden the poor buoyancy of the soil is generally due to the presence of quick clay. Even with low artesian water pressure you get soil that is very prone to slide if you combine it with quick clay.

On Västerslätt the high level of the groundwater was the primary reason of the poor buoyancy of the soil. The fact that the foundation of the road was first laid down on frozen ground, that was kept free of snow in order to get the frost to go deeper into the soil, may explain why the settlings became so pronounced.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 35 p.
Series
BY, 1216
National Category
Infrastructure Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-58223OAI: oai:DiVA.org:umu-58223DiVA: diva2:547413
Educational program
Bachelor of Science Programme in Civil Engineering
Presentation
2012-03-27, 11:00 (Swedish)
Uppsok
Technology
Supervisors
Examiners
Available from: 2012-08-29 Created: 2012-08-28 Last updated: 2012-08-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Applied Physics and Electronics
Infrastructure Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 341 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf