umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Otillräknelig, psykiskt störd eller både och?
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
2012 (Swedish)Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Vård kontra fängelse. Frågan om hur man bör se på straffansvar och påföljd för personer som begår brott under inflytande av en allvarlig psykisk störning är en omdebatterad och dessutom en mycket känslig fråga. Hur ska man bedöma och bestraffa de personer som inte kan hållas till ansvar för sina handlingar?

Det är allmänt accepterat att personer som inte kan ta ansvar för sig själv eller sina handlingar inte ska dömas enligt samma straffrättsliga principer som människor med full psykisk förmåga. I det svenska rättssystemet har denna uppfattning rättfärdigat principen om fängelseförbud för personer med en allvarlig psykisk sjukdom. Det svenska rättssystemet kunde tidigare döma en person till straffrättsligt ansvar men utan påföljd. Efter en lagändring 2008[1] har domstolarna numera möjligheten att döma en person som begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning till fängelse om det finns synnerliga skäl.

Presumtionen för att annan påföljd än fängelse ska användas gäller endast för allvarligt psykiskt störda lagöverträdare. Det räcker således inte med att den tilltalade bedöms som psykiskt störd utan måste bedömas som allvarligt psykiskt störd för att få straffrättslig särbehandling. Den psykiska bedömningen får därför en stor inverkan på påföljdsvalet och kan resultera i skillnaden mellan långvarig vård eller livstids fängelse. Klassificeringen av det psykiska tillståndet är därmed helt avgörande för påföljdsfrågan.

I de flesta rättsstater finns krav på tillräknelighet för att döma någon till ansvar för en brottslig gärning. Enligt denna syn kan endast de personer som kan ta ansvar kan också begå brott, en svensk rätt skulle följden bli att barn under 15 år och psykiskt sjuka inte kan begå brott och därför inte dömas till ansvar i domstol. Sverige hade ett tillräknelighetskrav fram till 1965 men numera har en gärningsmans psykiska tillstånd endast betydelse vid påföljdsbestämningen.[2]

[1] SFS 2008:320.

[2] Asp, s. 399-400

Place, publisher, year, edition, pages
2012.
National Category
Forensic Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-58331OAI: oai:DiVA.org:umu-58331DiVA: diva2:547882
Subject / course
Rättsmedicin för jurister
Uppsok
Medicine
Supervisors
Examiners
Available from: 2012-08-29 Created: 2012-08-29 Last updated: 2012-08-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Forensic Medicine
Forensic Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 94 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf