umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Beivra brott eller skydda den enskilde?: Om integritetsskydd i förhållande till DNA-användning i brottsbekämpande verksamhet
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
2010 (Swedish)Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

När ett brott begås är det inte ovanligt attgärningsmannen lämnar efter sig spår, kanske i form av saliv, hudflagor, blodeller sekret. I dessa spår kan man hitta DNA, som är unikt för varje människa.Den genetisk-tekniska utvecklingen har gått starkt framåt under de senasteårtiondena och vi har idag möjlighet att med stor sannolikhet avgöra ifall ettDNA-spår som lämnats på en brottplats tillhör en misstänkt gärningsman ellerinte. Denna möjlighet ställer dock upp krav för att provtagning ska vara tillåten.Antingen krävs samtycke från den misstänkte, eller att någon av bestämmelsernai Rättegångsbalken (1942:740) (RB) är tillämpliga för att provtagning ska fåske tvångsvis. 2006 kom förändringar i Rättegångsbalkens 28 kapitel, som gavutökade möjligheter att utföra DNA-provtagning (topsning) på den som skäligenkan misstänkas för brott på vilket fängelse kan följa, men även att ta DNA-provpå annan än den som skäligen kan misstänkas för brott, om det finns synnerliganledning att anta att det är av betydelse för utredningen av ett brott som kanleda till fängelse.Denna nya möjlighet gör att fler får topsas, men innebär även att fleraavvägningar måste göras. Om polisen slumpmässigt topsar en person som inte ärmisstänkt för ett speciellt brott, kan detta upplevas som integritetskränkandeför den enskilda personen, såväl genom det påtvingade kroppsliga ingreppet menäven genom att bli stämplad som en brottsling, något som skyddas av såvälRegeringsformen som Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna ochgrundläggande friheterna. Om polisen inte kan uppge ett specifikt brott sompersonen topsas för, kan kanske vissa uppleva att de topsas  för att polisen har vissa fördomar omexempelvis personer med en annan hudfärg, att man blir stämplad som brottslingbara för att man har invandrat till Sverige. Möjligheterna att genomföra fler topsningar innebär att spår från flerbrottsplatser kan kopplas ihop med den person som lämnat spåren. Dock ärregistret över DNA-profiler långt från fullständigt, och kommer inte heller attbli det då det hela tiden kommer nya brottslingar som inte topsats. Enmöjlighet för att underlätta polisens utredningsarbete skulle vara att ge demtillgång till PKU-biobanken, där blodprover från nästintill alla svenskar somär födda efter 1975 finns lagrade. Syftet med registret är dock inte attidentifiera brottslingar, och det är tveksamt om intresset av att lagförabrottslingar ska få väga tyngre än den enskildes integritet.

Place, publisher, year, edition, pages
2010. , 23 p.
National Category
Forensic Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-58433OAI: oai:DiVA.org:umu-58433DiVA: diva2:548248
Subject / course
Forensic Medicine for Law Students
Uppsok
Medicine
Supervisors
Examiners
Available from: 2012-08-30 Created: 2012-08-30 Last updated: 2012-08-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Forensic Medicine
Forensic Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 95 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf