umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Livsfarlig skada
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
2010 (Swedish)Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

I ett rättsfall hade rättsläkaren konstaterat att en skada var livsfarlig. Rättsläkaren hade uttalat sig om att skadan skulle ha lett till döden om inte målsäganden kommit under avancerad medicinsk vård. Högsta domstolen konstaterade trots det att ”det finns ingen utredning som ger vid handen hur stor risken var för att målsäganden skulle avlida till följd av knivhugget i ryggen”.[1] Fanns det inte en sådan bedömning? Vad hade rättsläkaren egentligen sagt?

 

I Sverige anmäldes 1 410 000 brott under 2009.[2] I Sverige är ett brott en gärning som är belagd med straff och de flesta brott finns reglerade i Brottsbalken (BrB). För att ett brott ska anses begånget skall det uppfylla vissa rekvisit, alltså förutsättningar. Dessa rekvisit ska både vara objektiva, i form av till exempel en viss uppnådd effekt, och subjektiva, som gärningspersonens vilja vid tillfället. Av de anmälda brotten 2009 var 86 300 misshandelsbrott.[3] De objektiva rekvisiten för misshandel är att en person ska orsaka kroppsskada, sjukdom eller smärta hos en annan person, alternativt försätta personen i vanmakt eller liknande tillstånd. De subjektiva rekvisiten handlar om att gärningspersonen vid gärningstillfället ska ha haft uppsåt att begå denna handling. Om det inte var gärningspersonens mening att tillfoga någon annan en skada kan det alltså aldrig vara frågan om misshandel. En misshandel som man av någon anledning ser som mindre allvarlig benämns ringa misshandel, och misshandel kan även bedömas som grov eller synnerligen grov.

 

Rättsmedicinalverket är en myndighet som arbetar med rättsvård. De utför analyser och bedömningar inom områdena rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Inom ramen för rättsmedicin arbetar man ofta med att undersöka dödsorsaken när en människa har avlidit, men även levande personer undersöks ofta inom rättsmedicin när de blivit utsatta eller misstänks för att ha utsatt någon annan för allvarliga våldsbrott. Enligt en rapport utgiven av Rättsmedicinalverket från år 2010 genomförs under ett år omkring 5300 rättsmedicinska dödsorsaksundersökningar och närmare 2600 rättsmedicinska kroppsundersökningar på levande personer. Under ett år bedöms att knappt 100 av de undersökta dödsfallen berodde på våldsbrott.[4]

 

Rättsmedicinalverket har huvudansvaret för utfärdande av rättsintyg i Sverige. Rättsintyg definieras i 1 § Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (Rättsintygslagen) som ett medicinskt utlåtande av läkare som inhämtats av polis eller åklagarmyndighet i syfte att använda i utredning av brott eller som bevis i en rättegång. Syftet är bland annat att se om de medicinska fynden talar för eller mot ett visst händelseförlopp och om skadornas ålder och allvarlighet.[5] I förarbetena till Rättsintygslagen skriver man vad ett rättsintyg skall innehålla. Där sägs att intyget bland annat ska innehålla en bedömning om risk för bestående men och en bedömning huruvida skadan är medicinskt livsfarlig.[6] För att få skriva dessa intyg behöver man enligt 2 § 2 st förordning (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott inneha legitimation, vilket Socialstyrelsen kan utfärda efter fullgjord allmäntjänstgöring (AT). Rättsintyg skrivs antingen av rättsläkare med specialistkompetens i rättsmedicin, vilket Socialstyrelsen kan utfärda efter fullgjord specialisttjänstgöring (ST) inom rättsmedicin, eller andra legitimerade läkare än de som är specialister i rättsmedicin som har avtal med Rättsmedicinalverket att skriva rättsintyg enligt § 2 Rättsintygslagen. Under specialistutbildning är man under handledning av färdiga specialister. Läkare utan färdig specialistutbildning i rättsmedicin gör inte bedömningar för rättsintyg helt självständigt, utan har handledning av färdiga specialister på området.

[1] Mål nr B 1126-04 2004-07-02.

[2] Rapport 2010:15 Kriminalstatistik 2009, Brottsförebyggande rådet.

[3] Rapport 2010:15 Kriminalstatistik 2009, Brottsförebyggande rådet.

[4] Fakta i målet, en presentation om Rättsmedicinalverket. 4:e upplagan, s. 6.

[5] DS 2003:3.

[6] Prop. 2004/05:64 s. 1.

Place, publisher, year, edition, pages
2010. , 23 p.
National Category
Forensic Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-58435OAI: oai:DiVA.org:umu-58435DiVA: diva2:548256
Subject / course
Forensic Medicine for Law Students
Uppsok
Medicine
Supervisors
Examiners
Available from: 2012-08-30 Created: 2012-08-30 Last updated: 2012-08-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Forensic Medicine
Forensic Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 316 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf