umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
DNA-tekniken och dess betydelse inom rättsmedicinen: Dåtid, Nutid och FRAMTID
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
2009 (Swedish)Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

DNA-baserade metoder infördes inom rättsgenetiken i mitten av 1980-talet och har snabbt ersatt äldre metoder såsom blodgruppsbestämning och HLA[1]-vävnadstypning.

År 2001 publicerades den första versionen av det humana genomet efter flera års arbete och till en kostnad av 300 miljoner dollar (Lander et al. 2001; Venter et al. 2001). Kunskapen om den specifika genetiska koden för en individ är dock inte samma sak som att veta den genetiska sekvensen för hela mänskligheten, då vi som olika individer skiljer oss åt på DNA sekvens nivå. Denna variation mellan individer beror på dels variation i antalet kopior av våra gener, så kallade “copy number variation” (CNVs) dels på polymorfism vid enstaka nukleotider i DNA sekvensen, så kallad “single nucleotide polymorphism” (SNPs). CNVs är något besvärligare att analysera i jämförelse med SNPs, vilket har lett till att SNPs har blivit ett värdefullt redskap för att skilja olika individer från varandra och även för att identifiera genförändringar inom olika syndrom och sjukdomstillstånd. Men även om vår nyfunna kunskap om det mänskliga genomet redan har gett oss inblick i flertalet olika genetiska sjukdomar och evolutionen av Homo sapiens så är informationen kanske inte bara av godo. De nya etiska betänkanden som uppstått i och med ny kunskap och teknik inom det genetiska området behandlas i slutet av denna uppsats för att belysa behovet av kunskap för att på bästa sätt kunna använda denna kunskap för mänsklighetens bästa.

 

[1] HLA står för “human leukocyte antigen"-antigen. HLA är en typ av antigen-presenterande molekyler som existerar på cellytan hos alla celler med cellkärna.

Place, publisher, year, edition, pages
2009. , 33 p.
National Category
Forensic Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-58495OAI: oai:DiVA.org:umu-58495DiVA: diva2:548550
Subject / course
Forensic Medicine - an Internet Based Course
Uppsok
Medicine
Supervisors
Examiners
Available from: 2012-08-31 Created: 2012-08-31 Last updated: 2012-08-31Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Forensic Medicine
Forensic Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 43 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf