Hösten 2010 kom ett larm från rättsmedicinska enheten i Umeå om den nya drogen krypton som vid det årsskiftet 2010/2011 tagit 9 personers liv.[1] Trots detta fanns ingen möjlighet för polisen och tullen att stoppa användandet av substansen, vilken såldes helt öppet på internet då denna inte ännu hunnit narkotikaklassas och således fortfarande var fullt laglig att såväl sälja som inneha och använda i Sverige.

I narkotikastrafflagen (1968:64) (NSL) 8 § definieras narkotika som ”läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter”, och substanser som med lätthet kan omvandlas till sådana varor. I paragrafen stadgas även att det krävs att substansen är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige biträtt eller att substansen har förklarats vara att anse som narkotika av regeringen att för att en substans ska vara förbjuden att inneha.

Den svenska lagstiftningen medför förvisso en mycket hög grad av rättssäkerhet då man utan problem kan få fullständig klarhet i huruvida ett preparat är förbjudet eller inte. Problemet med lagstiftningen är emellertid att innan en ny substans kan narkotikaklassas måste preparatet genomgå en utredning hos Statens folkhälsoinstitut.[2] Denna tidsödande process innebär att substanser med i praktiken samma effekter som narkotikaklassade substanser kan säljas och användas fritt under långa perioder innan de kan förbjudas.

[1]  Bäckström, Jörn G, Classon, Gisela, Löwenhielm, Peter, Thelander, Gunilla. 2010. Krypton – ny, dödlig Internetdrog, Läkartidningen. Nr. 50 vol. 107: 3196-3197.

[2] 3§ 2p. Förordning (2009:267) med instruktion för Statens folkhälsoinstitut