umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tillämpning av urfolkskunskap i naturresursförvaltning: Lärdomar från samförvaltningen av småviltsjakt i Ammarnäs
Umeå University, Faculty of Arts, Department of culture and media studies. (Arcum)
2012 (Swedish)In: Mindings:Co-Constituting Indigenous/Academic/Artistic Knowledges and Understandings of Land, Water-, Body-, and Lab-scapes, Uppsala University, October 10-12, 2012 / [ed] May-Britt Öhman, Uppsala: Centre for Gender Research , 2012Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [sv]

Hur kan vi bäst förvalta våra naturresurser? På senare tid har integreringen av urfolkskunskap lyfts fram som betydelsefull för framgångsrik naturresursförvaltning därför att den anses främja biologisk mångfald, hållbar utveckling och tillvaratagandet av urfolks rättigheter till land och vatten. Ett exempel på en lyckad sådan satsning är samförvaltningen av småviltsjakt i Ammarnäs, som inleddes som ett försöksprojekt 2006 och permanentades 2010.  Jag studerade verksamheten under ett år, 2011-2012. Nyckelaktörer i samförvaltningen intervjuades och en fältstudie genomfördes i Ammarnäs, augusti 2012.

Bakgrunden till samförvaltningen var att Sverige år 1993 öppnade upp småviltsjakten för allmänheten på statens mark ovan odlingsgränsen. Jakten orsakade stora störningar för renskötseln i Ammarnäs då antalet småviltjägare ökade drastiskt i området. För att skapa betesro för renarna fick en lokal grupp bestående av tre personer - en representant för jägarkåren och två representanter från Grans och Rans samebyar - det operativa ansvaret för förvaltningen. En grundförutsättning för att uppnå målet var att renskötarnas kunskaper togs tillvara, vilket också skedde.

Ammarnäs är idag indelat i 66 mindre jaktområden. Områdena har naturliga gränser, ritade av renskötarna utifrån deras kunskaper om landskapet och renarnas vandringsmönster. En vecka innan varje jaktsäsong flyger Ammarnäsgruppen över jaktområdena för att lokalisera renarna och bedöma vilka områden som ska fredas (stängas av) respektive öppnas beroende på hur renarna antas vandra.  Bedömningarna görs framförallt utifrån renskötarnas kunskaper om hur renarnas vandringsmönster påverkas av bland annat betestillgång och vind-, temperatur-, snö- och insektsförhållanden. Under jaktens två första veckor, som är de mest intensiva under hela jaktsäsongen, följer Ammarnäsgruppen noga renarnas förflyttningar i distriktet för att snabbt kunna öppna eller stänga områden allteftersom renarna flyttar sig.

Även om Ammarnäsprojektet kan beskrivas i termer av lyckad samförvaltning som tillvaratar urfolkskunskaper, finns det utvecklingsmöjligheter inom såväl samförvaltningen som förvaltningsforskningen.

Renskötarnas möjligheter att tillämpa urfolkskunskap i samförvaltningen begränsades av de regler myndigheter på olika nivåer hade fastställt. Forskare inom fältet ”common pool resources” diskuterar hur maktfördelning mellan olika nivåer påverkar tillämpningen av lokal kunskap, men få har ägnat sig åt relationen mellan makt och urfolkskunskap. Genom att i framtiden kombinera teorier om common pool resources med teorier om urfolkskunskap skulle forskningen kunna öppna upp för spännande utvecklingsmöjligheter.

Även genus och makt hänger ihop och bör därför alltid beaktas i naturresursforskning. Ammarnäsprojektet administrerades uteslutande av män. Frågan är vad som hade hänt om renskötande kvinnor hade involverats i förvaltningen? Hade det påverkat resursfördelningen och tillämpningen av urfolkskunskap? Tidigare forskning indikerar att könsfördelningen inom naturresursförvaltning påverkar den lokala makt- och resursfördelningen.

Slutligen hänger makt och kunskap intimt samman. I min studie präglades Länsstyrelsen, som satte ramarna för samförvaltningen, av en positivistisk kunskapssyn som innebar att naturvetenskapliga, mätbara, objektiva kunskaper främjades i förvaltningen. Synsättet kan kontrasteras mot en mer hermeneutisk kunskapssyn, som ligger närmare renskötarnas kunskaper, och som kännetecknas av att vara tolkande till sin natur och betona vikten av att förstå och att se helheter för att kunna göra så rimliga tolkningar av verkligheten som möjligt. Det kan till exempel handla om att förstå effekterna av småviltsjakten för renar, marker och rennäring över hela året och inte enbart under jaktsäsong, eller om att studera de kumulativa effekterna av exempelvis småviltsjakt, utbyggnad av vatten-, vindkraft och gruvnäring för renskötarnas kunskapstillämpning. Naturresursforskningen har således mycket att vinna både på att mer aktivt involvera urfolk i forskningen och på att komplettera naturvetenskapliga teorier och metoder med hermeneutiska, såsom narratologi och etnologi, inte minst därför att urfolkskunskap utmärks av att ofta vara holistisk, komplex och tyst kunskap som är svår att uttrycka med ord.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Centre for Gender Research , 2012.
Keyword [sv]
traditionell kunskap, indigenous knowledge, naturresursförvaltning, samiska kultur, renskötare, lokal förvaltning, samförvaltning
National Category
Cultural Studies
Research subject
Ethnology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-65861OAI: oai:DiVA.org:umu-65861DiVA: diva2:604987
Conference
Mindings:Co-Constituting Indigenous/Academic/Artistic Knowledges and Understandings of Land, Water-, Body-, and Lab-scapes, Uppsala University, October 10-12, 2012
Available from: 2013-02-12 Created: 2013-02-12 Last updated: 2016-05-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
J:son Lönn, Eva
By organisation
Department of culture and media studies
Cultural Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 106 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf