umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Effects and experiences of a web-based training program for professional carers working with people with learning disabilities and challenging behaviour
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
Show others and affiliations
(English)Manuscript (preprint) (Other academic)
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-68847OAI: oai:DiVA.org:umu-68847DiVA: diva2:618238
Available from: 2013-04-26 Created: 2013-04-26 Last updated: 2013-04-26Bibliographically approved
In thesis
1. Interaktion i särskilt boende för personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende
Open this publication in new window or tab >>Interaktion i särskilt boende för personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende
2013 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund: Många personer med utvecklingsstörning har kommunikativa svårigheter och har därför behov av att utveckla olika sätt att kommunicera för att kunna förstå andra och göra sig förstådda. Svårigheter i kommunikationen påverkar interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare. Detta ställer höga krav på vårdare att kunna tolka och förstå den enskilda individens sätt att uttrycka önskningar och behov. På samma sätt riskerar vårdares budskap att missförstås. Om vårdaren misslyckas att förstå den boendes kommunikation och vice versa, kan det leda till situationer med utmanande beteende exempelvis i form av vägran, verbal eller fysisk aggressivitet.

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera interaktion mellan vuxna personer med utvecklingsstörning och vårdare i gruppbostäder, samt att studera effekter av en utbildningsintervention för vårdare som arbetar i gruppbostäder.

Metod: Avhandlingens samtliga delstudier har genomförts i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning bland boende och vårdare i ett län i norra Sverige. I studie I insamlades data kring 556 personer med utvecklingsstörning. I studie II och III deltog 16 vårdare och 11 personer med utvecklingsstörning. I studie IV deltog 7 vårdare. Studie I bygger på personalens skattningar av funktionsnivåer och förekomst av begränsningsåtgärder. I Studie II och III utgörs data av videoobservationer och narrativa intervjuer. I studie IV användes flera datainsamlingsmetoder i en mixed method design med både vårdarnas skattningar, med hjälp av instrument och semi-strukturerade intervjuer. Analys av materialet i studie II, III och IV har gjorts med kvalitativ innehållsanalys och i studie I och IV har data analyserats statistiskt.

Resultat: I studie I framkom att av 556 boende hade 99 (18%) varit föremål för fysiska begränsningsåtgärder under den senaste veckan. Av dessa 99 hade nästan alla varit föremål för mer än en typ av begränsningsåtgärd. Den vanligaste begränsningsåtgärden var bälte i stol (74%). Användningen av begränsningsåtgärder var relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteende.

I studie II reflekterade vårdare över videoinspelad interaktion där vårdarna medverkat, både framgångsrik och misslyckad interaktion. Exempel på framgångsrik interaktion var att förstå tecken, kunna möta behov och hantera situationer med utmanande beteenden. Vårdarna reflekterade över att framgångsrik interaktion ledde till säkerhet, trygghet och självförtroende hos de boende. Vårdarna reflekterade även över de konsekvenser misslyckad interaktion fick i form av irritation, aggression och våld från de boende.

I studie III studerades videoinspelad interaktion mellan 11 personer med utvecklingsstörning och 16 av deras vårdare. Verbal och icke-verbal interaktion identifierades. Fyra inspelade situationer valdes ut för att belysa framgångsrikt samspel. Resultatet visade att framgångsrikt samspel mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare bland annat bygger på möjligheten att bekräfta varandra, dela vardagshändelser, ge tid och utrymme och på att använda ett kongruent och tydligt språk.

I studie IV utvärderades effekterna av en web-baserad utbildningsintervention, vars syfte var att förbättra interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och vårdare samt att därmed reducera förekomsten av situationer med utmanande beteende. Resultatet visade att vårdarna hade förbättrat sin förmåga att hantera situationer med utmanande beteende och att förekomsten av utmanande beteende minskat. Vårdarna beskrev att den web-baserade utbildningen upplevts givande och möjlig att ta del av parallellt med arbetet.

Slutsats: Fysiska begränsningsåtgärder förekommer i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Användningen av begränsningsåtgärder kan vara relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteenden i samspelet mellan brukare och vårdare. Vårdare upplever användningen av fysiska begränsningsåtgärder svår och tröttande. Brott i kommunikationen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare kan leda till försvårad interaktion med risk för situationer med utmanande beteenden. När vårdare är framgångsrika i interaktionen med personer med utvecklingsstörning ger det tillfredsställelse både för de boende och vårdarna. Vårdarna upplever dock ofta hjälplöshet och osäkerhet i relation till hantering av situationer med utmanande beteende och efterfrågar utbildning. Web-baserad utbildning om interaktion med personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende har i vår studie visat sig ge lovande effekter och bör vara möjlig att utveckla för både introduktion av nyanställda vårdare och för kompetensutveckling bland mer erfaren personal.

Abstract [en]

Background: People with learning disabilities communicate in various ways depending on their abilities. Communication difficulties affect interactions between people with learning disabilities and their professional carers’ and this places a high demand on the carers to interpret and understand each individual’s wishes and needs. At the same time, there is a risk that the carers will be misunderstood. If carers fail to understand what the residents are trying to communicate, and vice versa, situations with challenging behaviour such as an unwillingness to interact or verbal and physical aggression may occur.

Aim: The overall aim of this thesis was to explore the interactions between adults with learning disabilities and carers in special accommodations as well as to evaluate the effects of an intervention created for carers working with people with learning disabilities at special accommodations.

Method: The setting for the study was at special accommodations in one county in northern Sweden. In study I, information regarding 556 adults with learning disabilities was collected. In both study II & III, 11 people with learning disabilities and 16 of their carers participated. In study IV, 7 carers and one person with learning disabilities participated. Data in study I consist of carers’ estimations of the residents disabilities and frequency of restraint use. Video-recorded observations and individual narrative interviews were used in study II and study III, and in study IV multiple methods of data collection were used in a mixed method design with both carers’ estimations using instruments and with semi-structured interviews. Methods for analyses in study II, III and IV were qualitative content analysis and in study I and IV statistical analyses were used.

Results: Study I revealed that of the 556 residents studied, 99 (18%) had been subjected to physical restraint use over the previous week. Of these participants, almost all were subjected to more than one type of restraint. The most commonly used physical restraint was a belt in chair (74%). Use of physical restraint can be related to both physical disabilities and challenging behaviours in the interaction between people with learning disabilities and their carers’. In interviews for study II, the carers reflected on both successful and unsuccessful interactions after viewing video of situations where they have been participating. Examples of successful interactions included understanding cues, satisfying needs, and managing situations with challenging behaviours. The carers’ reflected on how successful interactions could influence their feeling of security, confidence, and satisfaction among the residents. The carers also reflected on the consequences of unsuccessful interactions, which included causing irritation, aggression and violence. In study III, interactions between 11 residents with learning disabilities and 16 of their caregivers were recorded on video. Verbal and non-verbal interaction skills used among the carers were identified. Four ‘caring situations’ were chosen as examples of skilled interactions. The results showed that skilled interactions between the carers and their clients were based on being confirming, sharing daily life experiences, giving time and space, and using congruent and distinct language. Study IV evaluated the effects of a web-based learning intervention, based on a theoretical model, and the results showed an increased ability among the carers to handle situations with challenging behaviour and a decreased frequency of challenging behaviour.

Conclusion: Physical restraint is commonly used in special accommodations for people with learning disabilities. Use of physical restraint can be related to both physical disabilities and challenging behaviours in the interaction between people with learning disabilities and their carers. Carers find the use of physical restraint difficult and exhausting. A break in communication between people with learning disabilities and their carers could lead to impaired interaction that creates situations of challenging behaviour. When carers are able to interact successfully with people who have limited ability to communicate verbally, it seems to give satisfaction to both the residents and their carers in group homes. Carers often experience helplessness and uncertainty in situations with challenging behaviour and express a need for support. The carers considered the web-based training program to be useful. Further, a decrease of situations of challenging behaviour was observed after the web-based program was implemented. This indicates that the web-based training program may be useful in training for carers, both novices and more experienced carers in special accommodations for people with learning disabilities

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå Universitet, 2013. 64 p.
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1562
Keyword
Fysiska begränsningsåtgärder, interaktion, intervention, kommunikation, mixed methods, utmanande beteende, utvecklingsstörning, web-baserad utbildning
National Category
Nursing
Research subject
Caring Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-68395 (URN)978-91-7459-585-7 (ISBN)
Public defence
2013-05-17, Vårdvetarhuset, aula, Umeå universitet, Umeå, 09:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2013-04-26 Created: 2013-04-18 Last updated: 2013-04-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Antonsson, HelenaHällgren Graneheim, UllaÅström, StureLundström, Mats
By organisation
Department of Nursing
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 182 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf