umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Starka flickor, känsliga pojkar och självständiga barn: En utvärderande analys av genusorienterade ämnesord för barn- och ungdomsskönlitteratur
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
2012 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Det har länge funnits ett behov av kunskapsorganisatoriska redskap för att underlätta informationsåtervinning av den barn- och ungdomsskönlitteratur vars innehåll på olika sätt bryter mot traditionella könsroller och genusnormer. Inte minst kommer efterfrågan från skola och förskola. I ämnesordslistan för barn- och ungdomslitteratur finns tre ämnesord som har formulerats för att möta detta behov: ”Starka flickor”, ”Självständiga barn” och ”Känsliga barn”. Denna uppsats utvärderar dessa ämnesord samt kommer med konkreta förslag på förbättringar. Utöver uppsatsens utvärderande aspekt har även den idémässiga och teoretiska grunden till ämnesorden satts i en bredare kontext, både i relation till ämnesordssystemet och i förhållande till bibliotekens verksamhet, förutsättningar och större politiska sammanhang.

   Metodologiskt sett utgår uppsatsen från ett hermeneutiskt angreppssätt, där flera metoder och teorier har använts – däribland kulturanalys, bibliometri, feministisk analys, genus- och könsrollsteori, diskursteori (Essex-skolan), kommunikationsteori och litteraturanalys. Både kvantitativ och kvalitativ analys har utförts. Det kvantitativa materialet har hämtats från databasen BURK. Den kvalitativa analysen bearbetar ett flertal sammanhang som har relevans för ämnesorden och arbetet med dem. Materialmässigt inbegriper detta bland annat narrativa och skönlitterära exempel, en diskussion om de berörda ämnesorden från mejllistan Biblist, facktext om indexeringspraktik samt texter som rör ämnesordens politiska kontext. Tre bedömningskriterier har utformats utifrån Riktlinjer för indexering med Svenska ämnesord: 1) Tillgänglighet 2) Precision och specificitet 3) Hållbarhet. Till tillgänglighetskriteriet hör även det särskilda barnperspektiv som ingår i arbetet med listan för barn- och ungdomsämnesord – den ämnesordlista som uppsatsen i första hand behandlar.

   Uppsatsen visar att arbetet med denna typ av kunskapsorganisation kompliceras av en rad faktorer. Vissa av dessa faktorer är sprungna ur antaganden och förhållningssätt till ämnesområdet och den politiska kontexten, medan andra kommer ur antaganden som finns kring vad ett ämnesord är, vilka kriterier ett ämnesord ska uppfylla och vilka ord som är möjliga att använda. En sådan faktor är att det, i relation till den höga abstraktionsgraden i ämnesområdet, används en alltför snäv definition av tillgänglighetskriteriet, i synnerhet av barnperspektivet. Större hänsyn behöver tas till de ord och begrepp som används inom ämnesområdet som ska indexeras. Dagens ämnesord är i alltför hög grad beroende av de begränsande normer och strukturer som de ska indexera alternativa berättelser i förhållande till. Den bibliometriska undersökningen visar att det i indexeringspraktiken finns en stor osäkerhet kring de tre undersökta ämnesordens innebörd. Indexeringen kompliceras ytterligare av att denna typ av ämnesord är analytiska, det vill säga att en relativt djup och ämneskompetenskrävande analys av skönlitteraturen som ska indexeras är nödvändig för att ämnesorden ska fungera. 

   Det resonemang som förs kring dessa komplicerande faktorer mynnar även ut i förslag på praktiska och konkreta lösningar, både inom ämnesordssystemets ramar och utanför det. Den problematik som uppsatsen behandlar visar även på att det finns anledning att på ett mer generellt plan forska vidare kring bibliotekens relation till politiska perspektiv som kritiserar maktförhållanden och diskriminerande strukturer, samt till vidare forskning kring biblioteken som organisation och aktör ur ett politiskt perspektiv.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 89 p.
National Category
Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-70403OAI: oai:DiVA.org:umu-70403DiVA: diva2:621554
Subject / course
Sociology
Educational program
Biblioteks- och informationsvetenskap
Supervisors
Examiners
Available from: 2013-06-19 Created: 2013-05-15 Last updated: 2013-09-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Starka flickor känsliga pojkar och självständiga barn(1411 kB)575 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1411 kBChecksum SHA-512
fc264cbee04352c170f265ae0d15f3b186e44474c4a3c1edaa92bcfc93f3ce138adb62ea8074d2e2c7c2d505b6c79c0e0aebc2d1b7146913f83022222abe49fa
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Ulfsparre, Sanna
By organisation
Department of Sociology
Sociology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 575 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 858 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf