umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Psychometric evaluation of the Swedish version of the Person-Centered Care Assessment Tool (P-CAT)
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Epidemiology and Global Health. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Statistics.
Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutetet.
Research Department, County Council of Norrbotten.
Show others and affiliations
2012 (English)In: International psychogeriatrics, ISSN 1041-6102, E-ISSN 1741-203X, Vol. 24, no 3, 406-415 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: Person-centered care is a multidimensional concept describing good care, especially within aged care and care for people with dementia. Research studies evaluating person-centered care interventions seldom use direct measurement of levels of person-centeredness. Existing scales that measure person-centeredness need further testing. This study evaluated the psychometric properties of the Swedish version of the Person-Centered Care Assessment Tool (P-CAT).

Methods: A cross-sectional sample of 1465 staff from 195 residential care units for older people in Sweden participated in the study. Validity, reliability, and discrimination ability of the scale were evaluated.

Results: Confirmatory factor analysis, parallel analysis and exploratory factor analysis supported the construct validity of a two-factor solution. Reliability and homogeneity were satisfactory for the whole P-CAT as demonstrated by a Cronbach's α of 0.75. Test-retest reliability showed temporal stability of the scale, and the discrimination ability of the scale was satisfactory.

Conclusion: The Swedish version of the P-CAT was found to be valid, reliable, and applicable for further use. Two subscales are recommended for the Swedish version.

Place, publisher, year, edition, pages
Cambridge University Press, 2012. Vol. 24, no 3, 406-415 p.
National Category
Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-79687DOI: 10.1017/S104161021100202XOAI: oai:DiVA.org:umu-79687DiVA: diva2:643950
Available from: 2013-08-29 Created: 2013-08-29 Last updated: 2017-12-06Bibliographically approved
In thesis
1. Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre
Open this publication in new window or tab >>Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre
2013 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[en]
Person-centred care in residential aged care units
Abstract [sv]

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar nationellt och internationellt, och med ökande ålder ökar både fysisk och psykisk ohälsa. Äldre personer med ohälsa i form av kognitiv svikt (oftast demenssjukdom) kan bli beroende av vård och omsorg i särskilda boenden för äldre för att kunna känna trygghet och välbefinnande samt ha ett gott liv, i gemenskap med andra. Dock visar utvärderingar av särskilda boenden för äldre att vården ofta kan vara uppgiftscentrerad och inte motsvara de äldres individuella behov och önskemål. Personcentrerad vård är en vårdmodell som beskrivs kunna tillgodose äldre personers multidimensionella behov och önskemål, genom att personens livshistoria, personlighet, kapacitet och perspektiv uppmärksammas, respekteras och inkluderas i vården. Den vetenskapliga litteraturen inom området visar dock att det finns begränsad kunskap om förekomsten av personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre i Sverige och internationellt, liksom om vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att särskilda boenden för äldre ska bedriva en personcentrerad vård.

Syfte: Syftet med denna avhandling var att beskriva faktorer som samvarierar med förekomst av personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre i Sverige.

Metod: Samtliga delstudier var tvärsnittstudier och data samlades in genom enkäter till äldre med kognitiv svikt och personal i särskilda boenden för äldre i Sverige. I studie I bestod insamlad data av skattningar av personcentrerad vård från vårdpersonal (n=1465) i 182 särskilda boendeenheter. I studie II insamlades data i form av vårdpersonalens (n=1169) skattningar av personcentrerad vård och proxyskattningar av de äldres (n=1261) livskvalitet, ADL-förmågor, smärta, depressiva symtom och agitation i 151 särskilda boendeenheter. Delstudie III baserades på data i form av personalskattningar (n=1169) av personcentrerad vård, tillfredställelse med arbete och vård, samvetsstress, arbetsbelastning och psykosocialt klimat i samma 151 särskilda boendeenheter. Även delstudie IV baserades på data från de 151 särskilda boendeenheterna och inkluderade skattningar av de äldre och vårdpersonal, men också skattningar av organisation och miljö vid dessa enheter (n=151). Samtliga studiernas data analyserades med hjälp av statistiska analyser, beskrivande, bivariata och multivariata analysmetoder.

Resultat: Studie I visade att enkätinstrumentet The Person-Centred Care Assessment Tool (P-CAT) har tillfredställande psykometriska egenskaper för intern konsistens och test-retest-reliabilitet. Instrumentet består av två subskalor: Individualisering av vården och Stöd från organisation och miljö. Delstudie II visade att de boendes ADL-förmågor och livskvalitet skattades bättre vid enheter som kan beskrivas som mer personcentrerade. Delstudie III visade att en mer personcentrerad vård har samband med att personalen upplever ett positivt psykosocialt klimat, mindre samvetsstress, lägre arbetsbelastning samt högre tillfredställelse med vård och arbete. Studien visade också att personcentrerad vård var positivt relaterat till i vilken omfattning vårdarna hade vidareutbildning i demensvård. Delstudie IV visade att vårdmiljön var mest betydelsefull för förekomsten av personcentrerad vård vid boendeenheterna och att en gynnsam vårdmiljö innebar att personal upplevde att det var ett positivt psykosocialt klimat på enheten, att de hade tid att prata med eller bara vara med de boende samt att de upplevde sig ha en gemensam värdegrund, låg arbetsbelastning och en fysisk miljö som var anpassad till de boendes behov.

Slutsatser: Resultaten i avhandlingen visar att den svenska versionen av P-CAT kan användas för valida och reliabla utvärderingar av personcentrerad vård samt att den kan rekommenderas för fortsatt forskning och vårdutveckling inom särskilda boenden för äldre. Resultatet visar också att den vård- och arbetsmiljö som omger de äldre och vårdpersonal i särskilda boenden för äldre är betydelsefull för förekomsten av personcentrerad vård. Dessa aspekter behöver fokuseras ytterligare för att kunna erbjuda en personcentrerad vård. Vidare är det psykosociala klimatet och förekomsten av en upplevd gemensam värdegrund viktig att förstå och prioritera om vården ska utvecklas mot en ökad personcentrering. Fortsatt forskning och kliniskt utvecklingsarbete behövs för att operationalisera och implementera de komponenter som bidrar till ett positivt psykosocialt klimat och en personcentrerad värdegrund på särskilda boenden för äldre. Dessutom behövs en ökad förståelse för hur en sådan värdegrund kan omsättas i personcentrerade interaktioner, handlingar, aktiviteter och prioriteringar. Det vore alltså önskvärt att äldrevården utvecklades mot ett mer personcentrat förhållningssätt, eftersom avhandlingens resultat visar att högre grad av personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre var positivt relaterat till välbefinnande och tillfredställelse för såväl de äldre som för vårdpersonal.

Abstract [en]

Introduction: The proportion of older people in the population increases nationally and internationally, with a declining physical and mental health often accompanying older age. Older people with health issues such as cognitive impairment or dementia often become dependent upon residential aged care to feel safe, experience well being and a good life with others. However, it has been shown that residential aged care can largely be taskoriented and not tailored to residents' needs and wishes. Person-centred care is a contemporary best practice model of care that can meet the multidimensional needs and preferences of older people dependent on care, by acknowledging, respecting and including each person’s life story, personality, capacities, and perspective in care. Nevertheless, the research literature indicates a limited knowledge on the extent to which residential aged care units are person-centred in Sweden and internationally, as well as a limited knowledge into factors of importance for person-centred care in residential aged care units.

Aim: The overall aim of this thesis was to describe factors that associate with person-centred care in Swedish residential aged care units.

Methods: The thesis consists of four studies with cross-sectional designs, and data was collected through resident and staff surveys in Swedish residential aged care units. Study I collected data consisting of ratings of person-centred care from staff (n=1465) in 182 residential aged care units. Study II collected data consisting of staff (n=1169) ratings of person-centred care and proxy ratings of resident (n=1261) quality of life, ADL-capacity, pain, depressive symptoms and agitated behaviours, in 151 residential aged care units. Study III was based on staff (n=1169) ratings of person-centred care, satisfaction with care and work, job strain, stress of conscience, and perceived psychosocial climate in the same 151 residential aged care units as in study II. Study IV was also based on data from the 151 residential aged care units as described in study II and III, and included ratings of resident and staff variables, as well as variables related to the organization and environment at the units. Data was analyzed using statistical analyses such as descriptive, bivariate, and multivariate methods.

Results: Study I showed that the Person-Centred Care Assessment Tool (PCAT) has satisfactory psychometric properties relating to internal consistency and test-retest reliability. The tool consists of two subscales: Extent of personalizing care and Amount of organizational and environmental support. Study II showed that residents were rated as having higher quality of life and better ability to perform activities of daily living in units described as being more person-centred. Study III highlighted that person-centred care was associated with higher staff satisfaction, less job strain, less stress of conscience, and a positive psychosocial unit climate. Person-centredness of care was also positively associated with the extent to which staff had continuing education in dementia care. Study IV showed that the environment is the most influential factor for person-centred care, and that an environment facilitating person-centred care consists of a positive psychosocial unit climate, where staff perceives having time to spend being with residents, where staff perceives a shared philosophy of care, a low job strain, and a physical environment adapted to residents’ needs.

Conclusions: The results of the thesis show that the Swedish version of the P-CAT can be used for valid and reliable assessment of unit personcentredness, and that it can be recommended for further research and practice development in residential aged care. The results of the thesis also show that the environment of care and work that encapsulates residents and staff in residential care units is important for person-centred care. These aspects need further focus to enable person-centred care in residential aged care units. Furthermore, the psychosocial climate and the presence and content of a shared philosophy of care are important to understand and prioritize if care is to move towards increased person-centredness. Further research and practice development work is needed to operationalize and implement the components that contribute to a positive psychosocial climate and a person-centred philosophy in residential aged care units, as well as to increase the knowledge of how such a philosophy of care can be translated into person-centred actions, interactions, activities and priorities.

strive towards developing person-centredness further within aged care is desirable, as the results in this thesis indicate that residential aged care units

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2013. 85 p.
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1590
Keyword
care environment, cross sectional study, dementia, nursing staff, organization, person-centred care, residential facilities, well-being, demens, organisation, personcentrerad vård, särskilda boenden, tvärsnittsstudie, vårdpersonal, vårdmiljö, välbefinnande
National Category
Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-79705 (URN)978-91-7459-711-0 (ISBN)
Public defence
2013-09-27, Aulan Vårdvetarhuset, Umeå universitet, Umeå, 09:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2013-08-30 Created: 2013-08-29 Last updated: 2013-08-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(166 kB)879 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 166 kBChecksum SHA-512
08a733bf03c47fbda74de0e3f013ee6cbd04c5538fe702cce2b4b7105403c78814374e58092b15e94b81ecdf7af3fb0930ed63947b2bfc11909396d550017bec
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full text

Search in DiVA

By author/editor
Sjögren, KarinLindkvist, MarieSandman, Per-OlofZingmark, KarinEdvardsson, David
By organisation
Department of NursingEpidemiology and Global HealthStatistics
In the same journal
International psychogeriatrics
Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 879 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 464 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf