umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Man vill ju inte skrämma bort motionärerna: Idrottsledares erfarenheter av ledarskap inom motions- och tävlingsidrott
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
2012 (Svenska)Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Introduktion

Riksidrottsförbundets strategidokument för folkhälsoarbete, Idrott hela livet, slår fast att det huvudsakliga målet är att öka bredd- och motionsidrotten och att ”idrottsrörelsen ska utveckla sin verksamhet så att den i ökad utsträckning kan attrahera även vuxna kvinnor och män som vill idrotta…” (RF, 2008, s. 31). Kritik som riktas mot idrottsrörelsen från forskare är oförmågan att skapa alternativ till tävlingslogik vilket utestänger stora grupper från idrotten (Fahlén & Karp, 2010; Thedin Jakobsson & Engström, 2008).  Den här presenterade studien bidrar med ny och fördjupad kunskap om föreningsidrottens möjligheter att erbjuda alternativa logiker genom att studera ledare verksamma inom både tävlings- och motionsidrott för vuxna.

Syfte & teoretisk ram

Det övergripande syftet var att studera hur ledarskap kommer till konkret uttryck för ledare verksamma inom både motions- och tävlingsidrott. Frågeställningarna var ”hur beskriver ledarna sin verksamhet inom motions- respektive tävlingsverksamheten – vad görs, vad vill man göra och hur?” samt ”vilka faktorer tillskriver ledarna betydelse för sina möjligheter att konstruera alternativa logiker?”. Ledarnas beskrivningar analyserades dels utifrån Engströms (2010) logikbegrepp, dels med en kompetensapparat som huvudsakligen härrör från Gerrevall, Carlsson och Nilssons (2006) fem generella ledarkompetenser; funktionell, psykologisk, didaktisk, kommunikativ och administrativ kompetens.

Metod

Arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med ledare inom simning, kampsport och basketboll verksamma med både motions- och tävlingsgrupper för vuxna.

Resultat

Träningstillfällena med de olika deltagargrupperna kan beskrivas i termer av färdighets- och fysisk träning (Engström, 2010) med betoning på färdighetsträning för motionärerna. Det framgick tydligt att ledarna avsåg att skapa ”något annat” för motionärerna men också att man ibland upplevde kompetensluckor för detta, t.ex. osäkerhet kring hur detaljerad feedback man kan ge till motionärerna och hur hårt man vågar driva dem fysisk. Träningen formas av i huvudsak tre principer; det man som ledare är trygg med, det som ledaren själv uppfattar som den egna idrottens logik (”simning är ju teknik”) och utifrån en dialog med deltagarna om deras förväntningar och mål. Samtliga menade att den egna erfarenheten av tävlingsidrotten är en förutsättning även för att kunna leda motionärer och att det inte skulle vara möjligt att vara en bra ledare för någon av grupperna utan denna egna (tävlings-)idrottsbakgrund. De flesta ledarna hade en klar bild av förväntningar från deltagarna i respektive grupp och försökte på olika sätt förhålla sig till detta. Att leda både motions- och tävlingsidrott var i samtliga fall avhängigt enskilda ledares intresse och ofta var det ledarna själva som föreslagit att ha motionsgrupper. Ingen av ledarna beskrev något motstånd till eller motsatsförhållande mellan tävlings- och motionsverksamhet i den egna föreningen. Efterfrågan på motionsgrupper bedömdes av ledarna som stor.

Diskussion

Gerrevall, Carlsson och Nilsson (2006) efterlyste i sin studie mer kunskap om generella och idrottsspecifika ledarkompetenser. Resultaten visar att det för ett alternativt utbud av praktiker och logiker inom idrottsrörelsen inte främst är specifika kompetenser för respektive idrott utan generell kompetens att skapa motionslogiskt orienterad verksamhet som behövs, oavsett idrott. ”Vad och hur” är avhängigt framförallt didaktisk och kommunikativ kompetens, att kunna planera, genomföra och kommunicera träning, där bla ökad kunskap om motionärers motiv och ökad färdighet i kommunikation kan identifieras som utvecklingsbehov.  Den egna erfarenheten som nödvändig plattform indikerar en syn på verksamheten som idrottspecifik, att den funktionella kompetensen är ett viktigt kapital för ledarna i studien. Detta är motsägelsefullt då ledarna samtidigt uttrycker att det är motionslogisk verksamhet som är svårt att skapa och där man upplever störst osäkerhet i ledaruppdraget. Studien visar på ett utvecklingsbehov dels av specifika idrotter – att skapa varianter som är enklare att bedriva med motionslogik – dels av ledarna så att dessa i större utsträckning blir trygga i en delvis annan ledarroll.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2012.
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-81428OAI: oai:DiVA.org:umu-81428DiVA, id: diva2:655238
Konferens
SVEBIs forsknings- och utbildningskonferens i Umeå, 14-15 november, 2012.
Tillgänglig från: 2013-10-10 Skapad: 2013-10-10 Senast uppdaterad: 2018-06-08Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Personposter BETA

Renström, AnnaKarp, Staffan

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Renström, AnnaKarp, Staffan
Av organisationen
Pedagogiska institutionen
Pedagogik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 390 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf