umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Oral Microbiota Shift after 12-Week Supplementation with Lactobacillus reuteri DSM 17938 and PTA 5289: A Randomized Control Trial
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi, Tandläkarutbildning.
Department of Microbiology, The Forsyth Institute, Cambridge, United States of America.
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi.ORCID-id: 0000-0002-2779-5865
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi.
Visa övriga samt affilieringar
2015 (Engelska)Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 10, nr 5, artikel-id e0125812Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Background: Lactobacillus spp. potentially contribute to health by modulating bacterial biofilm formation, but their effects on the overall oral microbiota remain unclear.

Methods and Findings: Oral microbiota was characterized via 454-pyrosequencing of the 16S rDNA hypervariable region V3-V4 after 12 weeks of daily Lactobacillus reuteri DSM 17938 and PTA 5289 consumption. Forty-four adults were assigned to a test group (n = 22) that received lactobacilli lozenges (108 CFU of each strain/lozenge) or a control group that received placebo (n = 22). Presence of L. reuteri was confirmed by cultivation and species specific PCR. Tooth biofilm samples from 16 adults before, during, and after exposure were analyzed by pyrosequencing. A total of 1,310,292 sequences were quality filtered. After removing single reads, 257 species or phylotypes were identified at 98.5% identity in the Human Oral Microbiome Database. Firmicutes, Bacteroidetes, Fusobacteria, Proteobacteria, and Actinobacteria were the most abundant phyla. Streptococcus was the most common genus and the S. oralis/S. mitis/S. mitis bv2/S. infantis group comprised the dominant species. The number of observed species was unaffected by L. reuteri exposure. However, subjects who had consumed L. reuteri were clustered in a principal coordinates analysis relative to scattering at baseline, and multivariate modeling of pyrosequencing microbiota, and culture and PCR detected L. reuteri separated baseline from 12-week samples in test subjects. L. reuteri intake correlated with increased S. oralis/S. mitis/S. mitis bv2/S. infantis group and Campylobacter concisus, Granulicatella adiacens, Bergeyella sp. HOT322, Neisseria subflava, and SR1 [G-1] sp. HOT874 detection and reduced S. mutans, S. anginosus, N. mucosa, Fusobacterium periodicum, F. nucleatum ss vincentii, and Prevotella maculosa detection. This effect had disappeared 1 month after exposure was terminated.

Conclusions: L. reuteri consumption did not affect species richness but induced a shift in the oral microbiota composition. The biological relevance of this remains to be elucidated.

Trial Registration: ClinicalTrials.gov NCT02311218

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Public Library of Science , 2015. Vol. 10, nr 5, artikel-id e0125812
Nationell ämneskategori
Odontologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-82415DOI: 10.1371/journal.pone.0125812ISI: 000354049700089PubMedID: 25946126OAI: oai:DiVA.org:umu-82415DiVA, id: diva2:661131
Anmärkning

Originally included in thesis in manuscript form with title "454 pyrosequencing characterization of the oral microbiota after 12-week supplementation with lactobacillus reuteri DSM 17938 and PTA 5289".

Tillgänglig från: 2013-10-31 Skapad: 2013-10-31 Senast uppdaterad: 2019-11-21Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Lactobacillus characterization and effects on oral biofilm composition
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Lactobacillus characterization and effects on oral biofilm composition
2013 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

The human body is home for millions of bacteria. The largest microbial community is located in the gastro-intestinal (GI) tract, including the oral cavity with >700 identified taxa. Lactobacillus, which is normal inhabitant of the GI tract, contributes to health by possible biofilm and immune modulation. Breast milk is a claimed source for transmittance of Lactobacillus to infants’ GI tract, but there is limited information if breastfeeding affects lactobacilli in the oral cavity. The objectives of Papers I and II of this dissertation were to compare infant oral microbiota by feeding mode, and to characterize oral lactobacilli including potential probiotic properties of the dominant Lactobacillus species.

Two cohorts with a total of 340 healthy 3- to 4-month-old infants were investigated. Saliva and oral mucosal swab samples were collected. Bacteria were characterized by culture-dependent and -independent methods, including 16S rRNA genes sequencing, quantitative PCR, and the Human Microbe Identification Microarray (HOMIM). Inhibition of growth and adhesion were also tested.

Multivariate modeling of HOMIM-detected oral bacteria clustered breastfed infants separately from formula-fed infants, and linked breastfed infants to a more health-associated flora. Lactobacilli were essentially detected in breastfed infants only. Lactobacillus gasseri was most prevalent out of six identified Lactobacillus species. Infant isolates of L. gasseri bound to saliva gp340 and MUC7 and adhered to gingival epithelial cells. Infant isolates also inhibited adhesion of Streptococcus mutans to saliva-coated hydroxyapatite, and inhibited growth of S. mutans, Streptococcus sobrinus, Actinomyces naeslundii, Actinomyces oris, Candida albicans and Fusobacterium nucleatum in a concentration-dependent fashion.

Papers III and IV aimed to assess persistence of probiotic Lactobacillus reuteri, if persistence is necessary for a regrowth of mutans streptococci (MS), and if L. reuteri intake affects oral microbiota composition.

Two well-documented L. reuteri strains (DSM 17938 and PTA 5289) were used in two double-blind, randomized controlled trials. In the first, 62 subjects (test=32, placebo=30) with high counts of MS were exposed to L. reuteri for 6 weeks. Exposure followed full-mouth disinfection with chlorhexidine. In the second study, 44 healthy subjects (test=22, placebo=22) consumed the L. reuteri for 12 weeks. Saliva and biofilm samples were collected before, during and up to 6 months after exposure. Analyses included culture, strain-specific PCR and 454-pyrosequencing targeting the hypervariable region V3-V4 of the 16S rRNA gene.

L. reuteri test strains were detected in the mouth of approximately two thirds of test participants during intake. However, their presence decreased gradually when consumption stopped. Subjects with detectable L. reuteri had slower regrowth of MS compared to non-carriers.

Pyrosequencing yielded a total of 812,547 high-quality sequencing reads. Firmicutes, Proteobacteria, Bacteroidetes, Fusobacteria and Actinobacteria were the major bacterial phyla recovered. Exposure to L. reuteri strains did not affect overall phylotype abundance, but multivariate modeling clustered 12-week-treated test subjects separately from those who received placebo. Exposure to the test strains was strongly associated with presence and increased levels of F. nucleatum and Streptococcus spp.

In conclusion, the oral microbiota differed by feeding mode in infants. One third of breastfed infants had lactobacilli in the mouth, while only single formula-fed infant had it. L. gasseri, predominant in infants, displayed probiotic characteristics in vitro. Retention of probiotic L. reuteri was a prerequisite for delay of MS regrowth after disinfection. However, probiotic bacteria may not be beneficial for all, since L. reuteri DSM 17938 and PTA 5289 were retained in only 2 of 3 consumers. Finally, the altered microbiota after 12 weeks consumption of L. reuteri indicates that intake of probiotic bacteria, or at least L reuteri, has an impact on oral ecology. However, this finding needs further investigation.

Abstract [sv]

Vår kropp består av fler mikroorganismer än egna celler.  De miljontals bakterier som finns på ut - och insidan av kroppen är som regel harmlösa och vissa är till och med till nytta för oss. Magtarmkanalen, som startar med munnen, är den kroppsdel som härbärgerar flest bakterier. Till exempel har man bara i munnen identifierat totalt mer än 700 olika arter. En av dessa är Lactobacillus, en bakterieart som finns i normalfloran och som har probiotiska egenskaper. Hos spädbarn anses bröstmjölk vara en källa för Lactobacillus i tarmen, men hur amning påverkar laktobacillförekomst i munnen är oklart.

Den första delen i denna avhandling syftar till att jämföra mikrofloran i munnen hos spädbarn som ammas kontra de som får ersättning, att karakterisera vilka laktobaciller som finns i munnen hos respektive grupp och undersöka om dessa har probiotiska egenskaper. Totalt studerades saliv och prov från munslemhinnan från 340 friska 3-4 månader gamla spädbarn. Proven karakteriserades med odling, sekvensering, kvantitativ PCR och en microarraymetod (Human Microbe Identification Microarray, HOMIM), och isolerade laktobacillers effekt på växt och vidhäftning av andra munbakterier studerades. Ammade barn hade en mer hälsoassocierad mikroflora i munnen. Laktobaciller fanns bara hos ammade barn, men bara hos vart 3:e ammat barn. Av totalt sex identifierade laktobacillarter var Lactobacillus gasseri den i särklass mest förekommande arten. L. gasseri isolerade från spädbarnen band till salivproteinerna gp-340 och MUC7 samt till orala epitelceller. L. gasseri kunde även förhindra adhesion av Streptococcus mutans till konstgjord tandemalj och hämma växt av S. mutans, Streptococcus sobrinus, Actinomyces naeslundii, Actinomyces oris, Candida albicans och Fusobacterium nucleatum.

Laktobaciller förekommer i många hälsoprodukter med påstådd probiotisk effekt. Andra delen av denna avhandling syftade till att bedöma om intag av tabletter med den probiotiska arten Lactobacillus reuteri påverkar ekologin i mikrofloran i munnen, om arten etablerar sig hos alla vid exponering, och om etablering är nödvändig för probiotisk effekt (mätt som hämmad återväxt av kariesassocierade mutansstreptokocker efter antimikrobiell behandling). Två stammar L. reuteri (DSM 17938 and PTA 5289) användes i två dubbelblinda, randomiserade studier. I båda studierna intog deltagarna i testgruppen tabletter med L. reuteri-stammarna och de i kontrollgruppen identiska tabletter utan bakterier. I den första studien deltog 62 deltagare (32 test, 30 kontroll) i 6 veckor och i den andra 44 personer (22 test, 22 placebo) under 12 veckor. Saliv och biofilmsprover samlades in vid studiestart, under och upp till 6 månader efter avslutad testperiod. Proverna analyserades med odling, PCR och 454-pyrosekvensering. L. reuteri etablerade sig hos 2/3 av testpersonerna under testperioden men mängden minskade gradvis efter avslutat intag. Bland de som fick L. reuteri hade deltagarna med påvisbara teststammar fördröjd återväxt av mutansstreptokocker jämfört med de som inte hade det. Pyrosekvensering visade att totalantalet phylotyper inte skiljde sig mellan de som fick aktiva kontra placebotabletter, men att ekologin i bakteriefilmerna hos de som ätit de aktiva tabletterna ändrades. Att exponeras för L. reuteri var starkt associerat med förhöjda nivåer av F. nucleatum and Streptococcus spp.

Sammanfattningsvis visar dessa studier att amning är associerad med att ha probiotiska laktobaciller i munnen men bara vissa etablerar arten i munnen. Hos vuxna försenade L. reuteri återkolonisation av mutansstreptokocker efter antibakteriell behandling, och påverkade ekologin i bakteriefilmerna i munnen. Även hos vuxna ledde exponering till etablering bara hos vissa individer.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå Universitet, 2013. s. 65
Serie
Umeå University odontological dissertations, ISSN 0345-7532 ; 128
Nyckelord
Lactobacillus, L. gasseri, probiotic traits, oral biofilm, breastfeeding, oral microbiota
Nationell ämneskategori
Odontologi
Forskningsämne
odontologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-82412 (URN)978-91-7459-745-5 (ISBN)
Disputation
2013-12-13, Sal B, plan 9, Tandläkarhögskolan, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, 09:15 (Engelska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2013-11-22 Skapad: 2013-10-31 Senast uppdaterad: 2018-06-08Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(2015 kB)52 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2015 kBChecksumma SHA-512
8a5aa3309773e2f8ea2ac2636fc529a253c810560d751d21b5e7a735789dabfd46f141a23b06e7bc85e3c50a64e4e2c7f3338b4fd64b296bc17de65a0bbb668d
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMed

Personposter BETA

Romani Vestman, NellyLif Holgerson, PernillaÖhman, CarinaJohansson, Ingegerd

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Romani Vestman, NellyLif Holgerson, PernillaÖhman, CarinaJohansson, Ingegerd
Av organisationen
TandläkarutbildningInstitutionen för odontologi
I samma tidskrift
PLoS ONE
Odontologi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 52 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 299 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf