umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Detection of calcifications in panoramic radiographs in patients with carotid stenoses ≥50%
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Odontology.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Medicine. Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Clinical Neuroscience.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Odontology.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Odontology.
Show others and affiliations
2014 (English)In: Oral surgery, oral medicine, oral pathology, oral radiology, and endodontics, ISSN 1079-2104, E-ISSN 1528-395X, Vol. 117, no 3, 385-391 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

OBJECTIVE: Carotid stenoses ≥50% are associated with increased risk for stroke that can be reduced by prophylactic carotid endarterectomy (CEA). Calcifications in arteries can be detected in panoramic radiographs (PRs). In a cross-sectional study, we analyzed (1) extirpated plaques for calcification, (2) how often PRs disclosed calcified plaques, (3) how often patients with stenoses ≥50% presented calcifications in PRs, and (4) the additional value of frontal radiographs (FRs).

STUDY DESIGN: Patients (n = 100) with carotid stenosis ≥50% were examined with PRs and FRs before CEA. Extirpated carotid plaques were radiographically examined (n = 101).

RESULTS: It was found that 100 of 101 (99%) extirpated plaques were calcified, of which 75 of 100 (75%) were detected in PRs; 84 of 100 (84%) patients presented carotid calcifications in the PRs, in 9.5% contralateral to the stenosis ≥50%.

CONCLUSIONS: Carotid calcifications are seen in PRs in 84% of patients with carotid stenosis ≥50%, independent of gender. FRs do not contribute significantly to this identification.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2014. Vol. 117, no 3, 385-391 p.
National Category
Clinical Medicine Dentistry
Research subject
Odontology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-86143DOI: 10.1016/j.oooo.2014.01.010ISI: 000331062700029PubMedID: 24528796OAI: oai:DiVA.org:umu-86143DiVA: diva2:697674
Available from: 2014-02-18 Created: 2014-02-18 Last updated: 2017-12-06Bibliographically approved
In thesis
1. Carotid calcifications in panoramic radiographs in relation to carotid stenosis
Open this publication in new window or tab >>Carotid calcifications in panoramic radiographs in relation to carotid stenosis
2016 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Calcifications in carotid atheromas can be detected in a panoramic radiograph (PR) of the jaws. A carotid artery calcification (CAC) can indicate presence of significant (≥ 50%) carotid stenosis (SCS). The aim of this thesis was to (1) determine the prevalence of SCS and burden of atherosclerotic disease among patients revealing CACs in PRs, (2) determine the prevalence of CACs in PRs among patients with SCS, (3) analyze whether the amount of calcium and/or (4) the radiographic appearance of the CACs, can improve the positive predictive value (PPV) for SCS detection among patients with CACs in PRs.

The thesis is based on four cross-sectional studies. Two patient groups were prospectively and consecutively studied. Group A represented a general adult patient population in dentistry examined with PR presenting incidental findings of CACs. These patients were examined with carotid ultrasound for presence or absence of SCS and their medical background regarding atherosclerotic related diseases and risk factors was reviewed. An age and gender matched reference group was included for comparisons. Group B comprised patients with ultrasound verified SCS, examined with PR prior to carotid endarterectomy. The PRs were analysed regarding presence of CACs. The extirpated plaques were collected and examined with cone-beam computed tomography (CBCT) to determine the amount of calcium. The radiographic appearance of CACs in PRs from Group A and B were evaluated for possible association with presence of SCS.

In Group A, 8/117 (7%) of patients with CAC in PRs revealed SCS in the ultrasound examination, all were found in men (8/64 (12%)). Patients with CACs in PRs revealed a higher burden of atherosclerotic disease compared to participants in the reference group (p <0.001). In Group B, where all patients had SCS, 84% revealed CACs in PRs and 99% of the extirpated plaques revealed calcification. CACs with volumes varying between 1 and 509 mm3 were detected in the PRs. The variation in volume did not correlate to degree of carotid stenosis. The radiographic appearance that was most frequently seen in neck sides with SCS (65%) was also frequently found in neck sides without SCS (47%) and therefore the PPV did not improve compared to the PPV solely based on presence of CACs.

CACs in PRs are more associated with SCS in men than in a general population and patients with CACs in PRs have a higher burden of atherosclerotic disease. The majority of patients with SCS show CACs in PRs and the majority of extirpated carotid plaques reveal calcification. The volume of CAC and specified radiographic appearance does not increase the PPV for SCS in patients with CACs in PRs. In conclusion patients with CACs in PRs, and without previous record of cardiovascular disease, should be advised to seek medical attention for screening of cardiovascular risk factors.

Abstract [sv]

Bakgrund Inom ramen för specialist- och allmäntandvård utförs panoramaröntgen-undersökningar dagligen på såväl barn som vuxna. En panoramaröntgenbild (PB) är en översiktsbild som är specifikt anpassad till att återge området för tänder och käkar. Utöver det, avbildas även delar av halsen och som bifynd ibland förkalkningar belägna i området för halspulsådern (karotiskärlet). Dessa förkalkningar kallas för karotisförkalkningar och är ett tecken på åderförkalkning. Åderförkalkning består i huvudsak av en fettrik plackansamling i kärlväggen. Placket kan med tiden förkalkas till varierande grad. Det är dessa förkalkningar vi kan se i PB. När en åderförkalkning ökar i volym kan den utgöra en förträngning i kärlet. Då förträngningen av kärldiametern är ≥ 50% benämns åderförkalkningar belägna i karotiskärlet för ”signifikanta karotisstenoser” (SKS). Graden av förträngning bedöms som regel med ultraljudsundersökning av halskärlen. Bitar av SKS kan lossna varvid det bildas små blodproppar. Eftersom halspulsådern försörjer främre hjärnhalvan med blod så kan dessa bitar täppa till ett av hjärnans blodförsörjande kärl och leda till stroke (slaganfall). För att minska risken att drabbas av stroke kan man ibland operera bort SKS (karotisplacket).

Syfte Syftet med denna avhandling var att ta reda på (1) hur många av de patienter som blir undersökta med PB inom tandvården som uppvisar karotisförkalkningar, hur stor andel som har SKS samt utreda om patienter med förkalkningar i PB i större utsträckning är drabbade av hjärtkärlsjukdomar/risk faktorer, (2) hur ofta utopererade karotisplack innehåller kalk och hur ofta patienter med känd SKS uppvisar karotisförkalkningar i PB, (3) huruvida förkalkningsmängden i utopererade karotisplack är korrelerad till förträngningsgrad, och (4) huruvida det finns något specifikt radiografiskt utseende på karotisförkalkningar i PB som kan användas för att identifiera en större andel patienter med SKS bland patienter som uppvisar karotisförkalkningar i PB, det vill säga minska risken för att skicka patienter utan SKS på ultraljudsundersökning.

Material och metoder Materialet bestod av två huvudgrupper av patienter. Grupp A bestod av patienter undersökta inom tandvården med PB som uppvisat karotisförkalkningar. Alla dessa patienter undersöktes med ultraljud för att bedöma förekomst av SKS. Den medicinska journalen granskades avseende tidigare förekomst av åderförkalkningsrelaterade sjukdomar och risk faktorer. En köns- och åldersmatchad kontrollgrupp utan karotisförkalkningar i PB analyserades på motsvarande sätt för jämförelse. Grupp B bestod av patienter med känd SKS som före operativt avlägsnande av karotisplack undersöktes med PB. PB granskades avseende förekomst av karotisförkalkning och utopererade karotisplack avseende kalkinnehåll. Förkalkningsmängden i de utopererade karotisplacken korrelerades dels till möjlighet att identifiera karotisförkalkning i PB samt till förträngningsgraden i kärlen. Karotisförkalkningarnas utseende delades in i grupper för att utvärdera om vissa utseenden i större utsträckning kunde associeras till förekomst av SKS.

Resultat I Grupp A uppvisade 8/117 (7%) patienter SKS, alla var män, 8/64 (12%). Patienter med karotisförkalkningar i PB hade oftare åderförkalkningsrelaterade sjukdomar och risk faktorer (p < 0,001). I Grupp B hade 84% av patienterna med SKS karotisförkalkning i PB. Bland de utopererade karotisplacken innehöll 99% förkalkningar och förkalkningsvolymen varierade från 1-509 mm3. Möjligheten att upptäcka karotisförkalkning i PB var oberoende av om förkalkningsvolymen var stor eller liten. Förkalkningsvolymen var heller inte korrelerad till hur stor förträngning av kärlet en SKS (≥ 50%) orsakat. Ett radiografiskt utseende på karotisförkalkningar i PB noterades i 65% av de halssidor som hade en SKS. Detta specifika radiografiska utseende återfanns dock även i 47% av halssidor utan SKS. Andelen falskt positiva patienter var således fortsatt hög.

Slutsats Vi fann att 12% män med karotisförkalkningar i PB, undersökta i en generell population inom tandvården, uppvisar SKS. Patienter med karotisförkalkningar i PB uppvisar fler riskfaktorer och är oftare drabbade av hjärt-kärlsjukdomar än patienter utan karotisförkalkningar i PB. Majoriteten av patienter med SKS uppvisar karotisförkalkningar i PB och nära 100% av utopererade karotisplack innehåller kalk. Förkalkningsmängden påverkar inte möjligheten att upptäcka karotisförkalkning i PB. Förkalkningsmängd och specificerade radiografiska utseenden hos karotisförkalkningar i PB förutsäger inte SKS bättre än definitionen ”förkalkning ja eller nej”. Dessa parametrar kan således inte användas till att förfina urvalet bland patienter som uppvisar karotisförkalkning i PB mot högre andel patienter med SKS. Individer med karotisförkalkningar i PB bör uppmanas konsultera vården för undersökning av eventuella risk faktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2016. 54 p.
Series
Umeå University odontological dissertations, ISSN 0345-7532 ; 136
Keyword
carotid stenosis, panoramic radiography, calcification, atherosclerosis
National Category
Dentistry
Research subject
Odontology
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-119794 (URN)978-91-7601-447-9 (ISBN)
Public defence
2016-06-03, Sal B, Byggnad 1D, 9 tr, Tandläkarhögskolan, 901 87, Umeå, 09:00 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2016-05-13 Created: 2016-04-27 Last updated: 2016-06-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Publisher's full textPubMed

Search in DiVA

By author/editor
Garoff, MariaJohansson, EliasAhlqvist, JanLevring Jäghagen, EvaArnerlöv, ConnyWester, Per
By organisation
Department of OdontologyMedicineClinical NeuroscienceSurgery
In the same journal
Oral surgery, oral medicine, oral pathology, oral radiology, and endodontics
Clinical MedicineDentistry

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric score

doi
pubmed
urn-nbn
Total: 279 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf