umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Dödförklaring: När anses en försvunnen person vara avliden?
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
2014 (Swedish)Student paper other, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Att förlora en nära anhörig är en tragedi som många varit med om. Att förlora en anhörig utan att kunna veta och utan att kunna få bekräftat att personen är död är dock inte lika vanligt. För de fall det inte går att undersöka kroppen och på så vis bekräfta att en person avlidit används regelverket som finns kring dödförklaring av personer. Det är dessvärre inte alltför ovanligt att personer försvinner utan i snitt är det runt 6000 – 7000 personer som försvinner i Sverige varje år. Av dessa återfinns de allra flesta men cirka 30 stycken av dessa personer försvinner spårlöst utan att hittas igen.[1] Är det så att en person försvinner utan att hittas ska reglerna i lag (2005:130) om dödförklaring användas för att kunna fastställa att en försvunnen person är död. Alla fall av försvinnanden behandlas dock inte likadant av lagstiftningen. Vilket sätt en person försvinner på och från var personen försvinner är sådana omständigheter som får betydelse för hur lång tid det måste passera från försvinnandet tills dess att dödförklaringen kan ske. Har en person försvunnit från hemmet är det inte säker att det finns något som pekar på att personen har avlidit. Är det däremot bekräftat att personen försvunnit från ett fartyg som är långt ute på öppet hav finns det mycket som talar för att personen måste ha avlidit och personen kan då dödförklaras tidigare än om personen försvunnit från sitt hem. Lagstiftaren har medvetet gjort skillnad på olika typer av försvinnanden och det är exempelvis skillnad på om att försvinnande sker när en person befunnit sig ensam på en båt än om personen försvinner under en större olycka. Trots att omständigheterna inte skiljer så mycket åt mellan fallen anser lagstiftaren att en person som försvunnit vid en större olycka ska dödförklaras direkt medan det i andra fallet måste gå minst ett år innan dödförklaring kan ske. Det är av stor vikt att en dödförklaring kan ske snabbt. Det finns känslomässiga, ekonomiska och juridiska skäl för detta.[2] Frågan är då varför lagstiftaren gör skillnad på försvinnanden som sker i ett större sammanhang och försvinnanden som sker i samband med en mindre olycka?

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 15 p.
National Category
Forensic Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-88629OAI: oai:DiVA.org:umu-88629DiVA: diva2:716597
Subject / course
Forensic Medicine for Law Students
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-05-12 Created: 2014-05-12 Last updated: 2014-05-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Forensic Medicine
Forensic Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 668 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf