umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ungdomar och Museet: En undersökning av ungdomars syn på museets roll i samhället
Umeå University, Faculty of Arts, Department of culture and media studies.
2014 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Adolescents and The Museum : A survey regarding the attitudes towards the museum amongst adolescents (English)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur studenter ser på museets roll i samhället samt på ett djupare plan, diskutera hur museer bör locka ungdomar och om ungdomar är en grupp som museer bör attrahera över huvud taget. Undersökningen baserades på enkätundersökningar och uppföljningsintervjuer med studenter vid fyra olika program vid Umeå Universitet. De olika ämnen och program som undersöktes var: Ämneslärarprogrammet i Svenska, Biologi- och Geovetenskapliga programmet, Sociologi B och humanistiskt samhällsprogram specifikt Historia B. Dessa program valdes för att ge ett representativt urval för undersökningen. Totalt var det 59 svarande, av dessa var 37 kvinnor, 21 män samt en informant som inte som uppgav någon könstillhörighet. Medelåldern för samtliga svarande var 23 år.

En undersökning av denna sort kan inte enbart vila på museologiska teorier utan behöver även andra teoretiska grunder. Detta kan förklaras med museologins tvärvetenskapliga natur som medför att det är nödvändigt att ta av flera olika discipliner för att kunna genomföra en undersökning av denna art. Verk av museologiska forskare som John H. Falk, Eilean Hooper-Greenhill och Lynn Dierking har fått kompletteras med forskning inom exempelvis sociologi och psykologi. Bland annat har teorier om mänskligt handlande och kulturell konsumtion baserat på klass- och grupptillhörighet från sociologen Pierre Bourdieu legat till grund för undersökningens resultat samt psykologiska teorier om ungdomar och vuxenblivande från psykologen Erik Erikson. Utöver dessa teorier har internetkällor med rapporter från ungdomsrelaterad museiverksamhet använts. Neil och Philip Kotlers teorier om museirelaterad marknadsföring har också utgjort en teoretisk utgångspunkt. En intervju har genomförts med Erik Åström vid Statens Kulturråd, som har mångårig erfarenhet av regionala museifrågor i Sverige.

De frågeställningar som uppsatsen skall besvara har varit följande:

1. Hur ser studenter vid Umeå Universitet på museets roll i samhället?

2. Vad tycker studenter att museer bör göra för att locka ungdomar till sin verksamhet?

3. Varför ska ungdomar gå på museer?

Denna uppsats börjar med att diskutera det forskningsläge som finns inom området besökarstudier, eller Visitor Studies som det också kallas. Besökarstudiers starkaste vetenskapliga fästen finns i Nordamerika och Storbritannien. Detta har sin förklaring i att klimatet för museer förändrades kraftigt i USA i och med Ronald Reagans regering som började ställa allt större krav på museerna, krav som senare spred sig utanför USA:s gränser. Dessa krav medförde att museerna i allt större grad började intressera sig för vilka, och som inte, besökte deras museer samt vad de kunde göra för att tillfredsställa vana besökare och locka nya besökare till verksamheten. De tekniker som museer har använts sig av har förfinats över tid genom insatser från forskare som Molly Hood, Ross Loomis, John H. Falk och Eilean Hooper-Greenhill. De undersökningar som har genomförts har visat på att vissa grupper är vana museibesökare och andra är underrepresenterade. Besökarsorterna varierar också beroende på vilka museer som undersöks. Rent generellt så har undersökningarna dock visat på socioekonomisk och sociokulturellt starka grupper i regel är överrepresenterade som besökare sett över den totala populationen.

Intressant för denna uppsats är att studenter i flera undersökningar är en grupp som i regel är vana museibesökare, sett över den totala populationen i ett samhälle. Detta förefaller logiskt då studenter som sagt är en sociokulturellt stark grupp. Det var något som också framgick i enkätundersökningar, då det generella mönstret var att många av studenterna var intresserade och gärna besökte museer om möjligheterna fanns. I uppföljningsintervjuerna som också genomfördes så var detta också ett faktum, då de svarande angav att de gärna besökte museer så länge möjligheterna fanns och att utställningarna var intressanta eller spännande. Merparten av studenterna ansåg främst att museets roll var en publik roll, en plats för utställning av olika teman. Andra roller som studenterna ansåg att museet fyllde i samhället var en pedagogisk roll samt en roll som kulturbärare.

Sett till frågeställningarna så gick det att dra följande slutsatser:

1. Studenterna vid Umeå Universitet ansåg generellt att museet främst fyller en funktion som publik plats, med utställningsverksamhet riktad mot samhällets invånare. De ansåg också att museet fyller en funktion som kulturbärare samt en pedagogisk roll, då det bidrar till kunskap och lärande för samhällsinvånare och ger perspektiv på historia och samtid. Den generella bilden bland informanterna var att museet fyllde någon funktion, det var ytterst få som angav att de inte ansåg att museet hade någon funktion att fylla.

2. Studenterna var tämligen överens om att den stora problematiken är att museer är underexponerade och att detta medför att ungdomar inte är medvetna om dess verksamhet. Mer reklam ansåg många skulle vara ett möjligt steg att ta, men också att försöka synas på sociala medier och anpassa verksamheten efter ungdomars intressen. Detta styrktes också av intervjun med Erik Åström, som även han var av uppfattningen att ungdomar inte är medvetna om de möjligheter som museer kan erbjuda ungdomar. Det gick också att dra en slutsats, framförallt av uppföljningsintervjuerna, att ungdomar troligen inte känner sig bekväma med museer och deras natur som de uppfattar som elitistisk. Något som forskning också har visat på, att det finns en konflikt mellan ungdomars identitet och den allmänna bilden av museer. Denna konflikt är viktig att överbrygga, men också mycket komplicerad.

3. Det går att fråga sig om huruvida museer ens bör försöka locka ungdomar då de är en grupp som i regel inte besöker museer. Forskningen har visat att det finns flera olika anledningar till att museer försöker tilltala ungdomar och dessa anledningar beror i hög grad på var i världen och i vilket samhälle som museet befinner sig i. I USA så nämns att museer försöker kultivera en framtida besökarbas genom att locka ungdomar. Med andra ord så tror museerna att ungdomar som lockas in i verksamheten kan bli framtida besökare och donatorer. I Sverige finns det uttalade kulturpolitiska anledningar till att museer försöker locka ungdomar. I regeringens Kulturproposition Tid för kultur från år 2009 är ungdomar en utpekad grupp som ska inkluderas i det kulturella livet i större utsträckning än tidigare och i denna satsning pekas museer ut som en viktig aktör. Anledningar till denna satsning som nämns från politiskt håll är framförallt att museer kan bidra till att utveckla individer och ge perspektiv på den egna tillvaron. Detta anses vara viktig för ungdomar från politiskt håll, då dagens kunskapssamhälle ställer allt högre krav på kunskap och allmänbildning. En annan viktig anledning som nämns i Kulturpropositionen från år 2009 är att det står inskrivet i barnkonventionen att unga har rätt att kunna delta i det kulturella- och konstnärliga livet i samhället. Om museer bör locka ungdomar eller fokusera på andra, mer intresserade eller vana grupper går att diskutera. Faktum är att den svenska museisektorn har ett uppdrag från politiskt håll som säger att de ska locka ungdomar, det stora problemet är hur dessa nås och vad som intresserar dem. Konkurrensen är hård, ungdomar har många fritidsintressen och det är här museer måste slå sig in, något som inte är lätt. Lösningen bör vara ökade studier och ökad kunskap om denna grupp och hur den kan lockas på bästa sätt till verksamheten.

Avslutningsvis bör museerna dock fråga sig om ungdomar är en grupp som de verkligen behöver nå. Forskningen visar att ungdomar inte är intresserad grupp, men också att många återvänder till museet när de blir äldre. Ålder är inte ett permanent tillstånd, så museer kanske kan vänta istället för att locka besökare som inte är intresserade.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 40 p.
Keyword [sv]
Museologi, ungdomar och museer
National Category
Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-89025OAI: oai:DiVA.org:umu-89025DiVA: diva2:718171
Educational program
BA Programme for Museums and Heritage Studies
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-05-20 Created: 2014-05-20 Last updated: 2014-05-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Eriksson, Philip
By organisation
Department of culture and media studies
Humanities

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 371 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf