Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE credits
Bakgrund
Innan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form av
psykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikans
inträde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fått mindre fokus.
På senare tid har man börjat använda KBT vid schizofreni och behandlingen är idag
evidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har släpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer är
tydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall.
Syfte
Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vid
psykos/schizofreni. Därutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna som
Socialstyrelsen ger angående PDT vid schizofreni.
Metod
För att kunna besvara frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgång och en
granskning av rådande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni.
Resultat
Resultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstånd, att
det finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsens
riktlinjer angående PDT vid schizofreni baseras på en enda studie med tveksam kvalitet. Vidare
finns det studier som talar för ett integrerat synsätt, där man anpassar behandlingen och väljer
behandlingsform efter varje enskild patients behov.
Konklusion
Det finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni. Man kan ifrågasätta om
Socialstyrelsens arbetssätt vid arbetet att ta fram riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni
har varit evidensbaserat. Ny forskning stöder tankar om ett mer integrerat synsätt på behandling av
psykos/schizofreni där frågan om vilken terapiform som har bäst effekt blir irrelevant.
2013. , p. 38