umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Normbrytande scenkonst: en undersökning om hur och varför genusperspektivanvänds i scenkonst
Umeå University, Faculty of Arts, Department of culture and media studies.
2014 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Norm breaking performing arts : a study on how and why gender perspectiveis used in performing arts (English)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Genom scenkonsten är det möjligt att påverka och förändra samhället. Detta är utgångspunkten i min undersökning. Undersökningens syfte är att ta reda på hur scenkonstaktörer ser på och behandlar genusfrågor i praktiken och varför genusmedveten scenkonst behövs. Mina huvudsakliga frågeställningarna är:

 • Hur använder sig scenkonstaktörer av genusperspektiv i Umeå i dag?

• Vad finns det för anledning att använda sig av genusperspektiv i scenkonst?

• Vad motiverar informanternas användning av genusperspektiv?

Material består av fyra kvalitativa intervjuer som ägde rum i Umeå under mars och april 2014. I urvalet hade jag i åtanke att inte bara välja aktörer som jag vet jobbar med genus uttalat utan ville även tala med några som jag inte visste mycket om. I undersökningens första intervju träffade jag Evelina Lindahl som jobbar som vikarierande marknadsförare och publikarbetare på Västerbottensteatern sedan ett år tillbaka. Johanna Salander jobbar som konstnärlig ledare, regissör och skådespelerska på Ögonblicksteatern i Umeå. Meta Tunell är i dag projektledare för nycirkusfestivalen som Umeå Teaterförening arrangerar under 2014, annars jobbar hon som producent och webbredaktör för samma arbetsgivare. Undersökningens fjärde och sista intervju var med Kjell Englund, VD och konstnärlig ledare för Norrlandsoperan.

För att kunna diskutera och reflektera över empirin utgår jag från ett genusperspektiv. Med begreppet genus syftar man på det socialt konstruerade könet, det som säger att det finns en skillnad mellan könen och vad dessa skillnader innefattar. Genom att använda begreppet kan man lättare tala om föreställningarna som finns snarare än de biologiska skillnaderna mellan könen. Det finns olika sätt att se på och använda ordet genus men jag utgår från poststrukturalismens tankesätt att hur man beter sig skapar den man är. Alltså att genus är något som hela tiden skapas av oss och förändras. Med det menas alltså att uppfattningen om de skillnader som finns mellan män och kvinnor inte grundar sig i det biologiska könet utan är ett socialt och kulturellt fenomen.

I undersökningen fastställer jag först att vi inte lever i ett jämställt samhälle i Sverige i dag. Sedan tar jag upp vad andra säger om genusperspektiv i scenkonst och utifrån det förstår jag att det krävs att medarbetare gör medvetna val både på och av scen för att det ska gå att ha ett genusperspektiv i scenkonst. Det verkar även krävas ett genomarbetat material från start till mål där genusperspektivet finns med genom hela processen.

Varje intervju med de olika scenkonstaktörerna utgör ett kapitel. Först redovisar jag hur aktörerna är organiserade och kommenterar hur organisationen och dess storlek kan påverka deras arbete. Sedan redogör jag för hur aktörerna framställer eller väljer verk och vad deras visioner och mål består av. Jag berättar sedan om och hur genusperspektiv används i informanternas arbete och vad som i så fall motiverar detta. Slutligen tar jag upp ifall aktörerna har en värdegrund och hur de då använder sig av denna och varför.

Informanterna ser alla positivt på att använda genusperspektiv och gör det i sitt arbete i olika utsträckning. På grund av att aktörerna har olika förutsättningar både vad gäller resurser, handlingsutrymme och organisation får genusperspektivet olika genomslagskraft. Det verkar i alla fall som om informanterna motiveras av en gemensam drivkraft – de vill presentera nya verkligheter, vara nyskapande, normalisera det icke-normativa och vara relevanta för fler människor.

En fråga som kom upp i undersökningen är huruvida hög konstnärlig kvalitet och genusperspektiv är två separata kriterier i en föreställning. Bör genusmedvetenhet och jämställdhet inte vara ett av de kriterier som kan uppfyllas för att höja kvaliteten på ett verk? Kan det faktum att en föreställning med ett väl genomarbetat material där medvetna val tagits av skådespelare och andra medverkande kanske innebära att innehållet blir mer nyanserat? Stereotypa karaktärer är platta karaktärer. Att stereotyper undviks och gestaltningarna därmed blir verklighetstrogna och mångfacetterade kan jag uppleva bör höja värdet på ett verk. Ifall karaktärerna upplevs som okomplicerade blir de troligen svåra att relatera till, vilket i sin tur kanske innebär att föreställningen inte väcker några starka känslor hos publiken. En handling som följer traditionella föreställningar om hur människor är och ska vara reproducerar värderingar som skapar ett ojämlikt samhälle.

Om man som scenkonstaktör vill jobba aktivt med normkritik och låta det genomsyra ens verksamhet är det viktigt att först göra sig medveten om vilka normer som finns och de strukturer som skapar dem. Vet man inte det är det svårt att veta hur dessa kan motarbetas. Eftersom många normer och fördomar är djupt rotade kan det vara svårt att bli medveten om dem ifall man inte diskuterar dem regelbundet. Ifall en arbetsplats ska göra detta tror jag att det är viktigt att ha en öppen dialog med medarbetare där det diskuteras vad som är viktigt för just denna arbetsplats och hur man ska eftersträva en mer jämställd och genusmedveten miljö. Ett sätt att göra detta på är att använda sig av en värdegrund som man arbetar fram tillsammans där man sedan kommer överens om vilken vision och vilka mål ens verksamhet har.

I Sverige talas det idag om ett slags feministiskt uppsving och enligt de senaste opinionsundersökningarna växer partier som Feministiskt initiativ i en högre hastighet än någonsin innan. Detta talar för att det kan behövas anpassningar inom scenkonsten om den ska kunna spegla sin samtid. Ifall befolkningen i allt större utsträckning ansluter sig till en strävan efter ett mer jämställt samhälle kan det krävas en upptrappning av det normkritiska arbetet hos aktörer, speciellt hos de vars publik ännu inte uppfattat att det genomförs. Det kommer självklart fortsätta finnas

publik som hellre vill se det traditionella och stereotypa på scen, men det finns en risk för att den andelen kommer minska med tiden. Om detta skulle visa sig stämma i framtiden behöver anpassningen alltså inte bara handla om en vilja att förändra samhället utan helt enkelt om att anpassa utbudet efter efterfrågan och att hålla scenkonsten aktuell som konstform.

 

 

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 46 p.
Keyword [sv]
Genus, genusperspektiv, scenkonst, genusperspektiv i scenkonst, uttalat genusperspektiv, normkritik, normkritisk scenkonst, värdegrund, feministisk scenkonst
National Category
Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-92549OAI: oai:DiVA.org:umu-92549DiVA: diva2:741475
Educational program
Cultural Entrepreneur Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-08-28 Created: 2014-08-28

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Kultti, Malin
By organisation
Department of culture and media studies
Humanities

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 163 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf