I skolverkets rapporter framkommer att ca 15-20 % av eleverna inte klarar nationella proven i grundskolan. Varje år går även alltför många elever ut grundskolan utan behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Det finns ett behov av mer kunskap om vilka elever som riskerar att inte nå målen för att underlätta tidig identifiering. Läsförmåga och språkförståelse är några av de faktorer som i tidigare studier visat sig påverka utfallet i skolresultat. I den här studien undersöks hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelsen påverkar skolresultaten i nationella proven i åk 3. I studien deltog 44 elever med positivt utfall i en screening av läsförståelse, avkodning och stavning i åk 2. Svag läsförståelse i åk 2 innebar en större risk för språkförståelsesvårigheter i åk 3. Elever med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter i åk 2 hade däremot en god språkförståelse i åk 3. Språkförståelsen visade i sin tur signifikanta samband med utfallet i läsförståelse i ämnesprovet i svenska och med 5 av 6 delprov i matematik i nationella proven i åk 3. En viktig implikation blir att inkludera även språkförståelse i arbetet med elever som har läsförståelsesvårigheter. Studiens resultat indikerar att det inte räcker med en bättre avkodningsförmåga för att uppnå en god läsförståelse. Det krävs även insatser för att främja ordförråd, grammatisk kompetens och förståelsestrategier på diskursnivå. En hög andel av eleverna som inte fick godkänt i delproven i svenska respektive matematik i åk 3 var identifierade i screeningen redan i åk 2. Det här indikerar att det är möjligt att använda en screening av läsförmågan i åk 2 för att identifiera vilka elever som riskerar att inte klara läroplanens mål. Samtidigt var det många elever med svag läs- och stavningsförmåga i åk 2 som ändå klarade nationella proven. Den här studiens resultat indikerar att det framförallt är eleverna med läsförståelsesvårigheter som riskerar att inte klara nationella proven, medan eleverna med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter klarar nationella proven betydligt bättre. Det behövs däremot fortsatta longitudinella studier för att klargöra i vilken mån de elever som klarade de nationella proven i åk 3 trots lässvårigheter även kommer att klara nationella prov och läroplanens mål på längre sikt.

Every year about 20% of the students in primary and secondary school do not reach the goals of the Swedish National Curriculum. A greater understanding of how reading difficulties relate to oral language skills, and how both reading and oral language skills contribute to educational outcome in the Swedish context is needed to improve early identification and intervention for students at risk of not achieving the goals of the Swedish national curriculum. This dissertation investigates how reading difficulties and oral language comprehension affect educational outcome in the year 3 Swedish national tests, and how reading difficulties in early primary school relate to phonological processing skills and oral language comprehension. The Simple View of Reading model was used to describe the participants’ reading difficulties. All year 2 students (N = 214) in two municipalities participated in an examination of reading comprehension, word-decoding and spelling. Sixty-six students with reading comprehension (z < –0.83), word-decoding skills (z < –0.71) and/or spelling skills (z < –0.58) in the lower end of the normal distribution were identified. Forty-four students agreed to participate in the study. Oral language skills, phonological processing, verbal memory, word-decoding, reading comprehension and non-verbal ability were examined in year 3. Forty-six to 66 per cent of the students with reading comprehension difficulties in year 2 were identified with difficulties in oral language comprehension (z ≤ –1.0) in year 3. None of the students with specific word-decoding difficulties had difficulties in oral language comprehension. Oral language comprehension was significantly correlated to the results in the year 3 Swedish national tests for the two tasks in reading comprehension (p < .01) in Swedish, and with five of six tasks in Mathematics (p < .01 in four tasks and p < .05 in one task). Rapid naming of visual objects also correlated significantly with four out of six tasks in Mathematics (p < .01). Non-verbal ability, word-decoding and reading comprehension in year 3 showed no significant relationship with outcome in the Swedish national tests. This dissertation shows the centrality of oral language comprehension skills for both reading comprehension and outcome in the Swedish national tests, and the importance of considering oral language comprehension both in assessment and in intervention when students show poor reading comprehension skills in early primary school.