umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sense of coherence in different stages of health and disease in northern Sweden: Gender and psychosocial differences
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Family Medicine.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Family Medicine.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Family Medicine.
2000 (English)In: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 18, no 1, 14-20 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Objective - To investigate ?Sense of Coherence? (SOC) and its relation to perceived health, different stages of disease, and different psychosocial factors in a population-based study. Design - Postal survey of a population-based sample, the MONICA study (1994). Setting - Norrbotten and Västerbotten, the two northernmost counties in Sweden, with a total population of 510,000 inhabitants. Subjects - 837 men and 882 women in three mutually-exclusive groups: stomach trouble of many years' standing, identified disease (stroke, cardiac infarction, diabetes, anti-hypertension treatment) and no reported disease. Main outcome measures - SOC scores in relation to sociodemographic variables and perceived health. Results - We found a relationship between low SOC scores and poor perceived health, low social support and low emotional support on a population level. When comparing persons with stomach trouble with those without disease, or with established diseases, we found similar relationships between low mean SOC scores in all strata for both women and men. ?Perceived health?, however, was only significantly correlated for women, and women had an overall stronger relationship. Conclusions - In a study in northern Sweden, female patients with stomach trouble comprise a vulnerable group. The concept of SOC introduces a new dimension for perceiving health and disease. In clinical practice, care providers can identify and elaborate on the relationship between SOC scores and sociodemographic data.

Place, publisher, year, edition, pages
Informa Healthcare, 2000. Vol. 18, no 1, 14-20 p.
National Category
Family Medicine
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-96289DOI: 10.1080/02813430050202497OAI: oai:DiVA.org:umu-96289DiVA: diva2:763857
Projects
digitalisring@umu.se
Available from: 2014-11-17 Created: 2014-11-17 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
In thesis
1. Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv?: aspekter på stabilitet, kön, hälsa och psykosociala faktorer
Open this publication in new window or tab >>Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv?: aspekter på stabilitet, kön, hälsa och psykosociala faktorer
2002 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Känsla av sammanhang (KASAM) är ett sätt att studera hälsa och välbefinnande ur ett salutogent perspektiv. Med denna infallsvinkel kan såväl avgränsade sjukdomsgrupper i små populationer, som en större normalbefolkning undersökas. Det är väsentligt att studier också kan ske över tid för att ha möjlighet att fånga en utveckling. Syftet med denna studie var, att med magbesvär som infallsvinkel, studera KASAM och den salutogena modellens relation till hälsa, kön, psyko- sociala faktorer och stabilitet.

Vid en klassifikation av patientens sjukdomstillstånd, gjord separat av patient, läkare och kurator, visade jämförelsen full överensstämmelse i hälften av fallen. En motsvarande jämförelse gällande patientens allmänna hälsotillstånd visade full överensstämmelse i en tredjedel av fallen. Synliggörandet av dessa skillnader antyder behovet av reflektion, över såväl den egna bedömningen som andras, i den kliniska vardagen.

En grupp personer med magbesvär intervjuades 16-18 år efter en gastroskopiundersökning. Fynden i en kvalitativ studie visade att patientens inflytande på sitt liv, direkt eller indirekt, tycktes vara relaterat till om han/hon var frisk vid uppföljningen. Att ha inflytande över sitt liv kan också innebära att vara i stånd till att ha inflytande i mötet med vårdgivare och över adekvat behandling.

I en tvärsnittsstudie av en normalbefolkning (WHO MONICA Project) visade sig medelvärdena för KASAM, efter uppdelning i tre olika diagnosgrupper, vara signifikant lägre i en grupp med magbesvär (n=309) i jämförelse med såväl en grupp med identifierad sjukdom (n=198) som en grupp utan de efterfrågade symtomen/sjukdomarna (n=1212).

I en panelstudie med en uppföljning efter fem år visades att det förelåg en statistiskt signifikant minskning av KASAM i totalpopulationen (n=1254) och att män och kvinnor hade en likartad minskning. Studien visade också KASAM endast var stabil hos personer med höga ingångsvärden. Personer i åldersgruppen 45-74 år och personer med en identifierad sjukdom hade den största sänkningen. Nedgången är i linje med samhällsutvecklingen under den studerade perioden under 1990-talet, med en nedmontering av delar i det tidigare välfärdssamhället.

En studie, som jämförde två tvärsnitt i en normalbefolkning med fem års mellanrum, visade en statistiskt signifikant nedgång av KASAM. Sänkningen var mest uttalad bland kvinnor, i den yngre åldersgruppen (25-44 år) och bland dem med en identifierad sjukdom. Personer med mångåriga magbesvär hade det lägsta medelvärdet i båda tvärsnitten.

Att kartlägga hur olika faktorer relaterar till KASAM kan utgöra en väg både vad gäller att förstå hur politiska beslut påverkar skilda sektorer i samhället, och var enskilda människor befinner sig i olika processer vid hälsa och sjukdom. Patienter med mångåriga magbesvär rapporterade en låg känsla av sammanhang och är till synes en grupp som borde uppmärksammas i vården. Det är väsentligt att inte bara mäta KASAM som en personlig variabel utan också se hur strukturförändringar påverkar den enskilda människan. Olika vårdgivare kan tillsammans med patienten vara öppna för att inte enbart det medicinska perspektivet utan att även patientens inflytande och sociala situation lyfts fram.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå Universitet, 2002. 76 p.
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 806
Keyword
Patient, KASAM, hälsa, kön, patientinflytande, magbesvär, psykosociala faktorer, vårdgivare, stabilitet, samhällsförändringar, WHO MONICA Project
National Category
Family Medicine
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-94110 (URN)91-7305-308-2 (ISBN)
Public defence
2002-10-11, Tandläkarhögskolan, Rosa salen, plan 9, Umeå universitet, Umeå, 13:00
Opponent
Supervisors
Projects
digitalisering@umu
Note

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2002

Available from: 2014-11-17 Created: 2014-10-03 Last updated: 2015-04-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Publisher's full text

Search in DiVA

By author/editor
Nilsson, BeritHolmgren, LarsWestman, Göran
By organisation
Family Medicine
In the same journal
Scandinavian Journal of Primary Health Care
Family Medicine

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 88 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf