umu.sePublications
Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Aktioner för agerande: En aktionsforskningsrapport som följer förproduktionsfasen avmusikteaterföreställningen Svensk musikhistoria A
Umeå University, Faculty of Arts, Department of culture and media studies.
2014 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Actions to Act : An action research rapport following pre-production of the musical theater play Svenskmusikhistoria A (Translation: Swedish Musical History GCSE:S) (English)
Abstract [sv]

Den här rapporten följer förproduktionsfasen av arbetet med musikteaterföreställningen SvenskMusikhistoria A – ett projekt där jag själv figurerat som en av producenterna. Rapportens syfte är attpröva en aktionsforskningsmetodik på den fas av projektet som rapporten följer för att diskutera hurväl den lämpar sig som redskap för att arbeta med projektarbete. Frågeställningarna som varitledande för rapporten är:• Hur väl lämpar sig den aktionsforskningmodell vi utgått från som verktyg för att förstå ochta sig an de utmaningar som ett projekt som detta presenterar under tiden som projektetbedrivs?• Vilka lärdomar från vårt arbete besitter värde utanför det forskningsprojekt som vi befunnitoss i?• Hur skulle den modell vi utgått från lämpa sig som redskap för att arbeta med andra typer avprojekt?Aktionsforskningsmodellen vi utgått från är hämtad ur David Coughlan och Teresa Brannicks bok Doing Action Research in Your Own Organisation och syftar till att skapa en struktur för cyklisktaktionsforskningsarbete. Modellen består av att man tillsammans med de man forskar med diagnosticerar vilken fråga som ska behandlas, planera aktioner utifrån de problem som identifieras,genomför dessa aktioner och sedan utvärderar dem i syfte att skapa förutsättningarna för att planera nya aktioner. Vi valde denna modell då vi ansåg att den skulle kunna ge oss verktygen att identifieraoch prioritera problem allteftersom vi lärde oss mer om vår kontext och på så sätt inkorporera de lärdomar vi tog till oss medan vi arbetade för att hjälpa oss realisera projektet. För att dokumenteraarbetsprocessen förde jag en projektdagbok strukturerad så att den vid varje inlägg beskrev vad vi gjort/vad som hänt, hur vi reagerade på det, hur vi analyserade och bedömde det som hänt och hurvi skulle gå vidare utifrån våra diskussioner. Projektdagboken kom således att fungera både som struktur för vårt vardagliga arbete och som huvudsaklig empirikälla för rapporten.Svensk Musikhistoria A konceptualiserades under sommaren 2013 av mig själv och de fem andra som utgör teatergruppen Så mycket sämre och var fortfarande bara ett koncept vid projektets start.Projektfasen som rapporten följer syftade till att möjliggöra produktionen av vår föreställning och målet var att ta fram en realistisk plan för att kunna ta vårt koncept från idé till verklighet. Det var främst jag och Oskar Bergström, i egenskap av producenter, som arbetade under denna fas och det var vårt ansvar att presentera en plan för resten av gruppen rörande föreställningens framtid somsedan skulle diskuteras och ta ställning till vid projektfasens slut.Projektet inleddes med ett möte där vi sökte att kartlägga vår kontext och utforma en preliminär plan för projektet. På så sätt kunde vi avväga vad vi ansåg viktigt att göra under den första fasen ochvad vi kände kunde vänta. Detta gav oss ett underlag att diagnosticera och planera aktioner utifrån. Den första aktionen handlade om att kontakta aktörer som vi såg som potentiella samarbetspartners då vi resonerat att det skulle vara en fördel att söka finansiärer medan föreställningen fortfarandevar i sitt konceptuella skede. Vi fick dock endast svar från en aktör som menade att vi istället borde söka samarbeten och bokningar utifrån provföreställningar, vilket skulle innebära att vi behövdeproducera föreställningen först. Utifrån utvärderingen och diagnosticeringen av hur vi upplevde vår situation efter den första aktionen planerade vi en andra aktion som gick ut på att kontakta andra aktörer för att få tips, respons på vår idé och höra deras åsikter om hur vi borde gå vidare med projektet. Svaren vi fick under den andra aktionen stärkte vår bild av att vi först borde produceraoch provspela vår föreställning innan vi sökte samarbeten, inte minst som ny aktör på denna marknad. Vi började diskutera den plan vi skulle rekommendera till resten av gruppen vid fasens slut och planerade den tredje aktionen utifrån de kunskapsluckor vi ansåg att vi hade inför utformandet av den planen. Den tredje aktionen blev den sista och jag och min medproducent diskuterade vad vi lärt oss under arbetet som var relevant för projektets framtid och presenterade en rekommendation för resten av gruppen.Projektet resulterade i vad vi ansåg vara en realistisk plan för det fortsatta arbetet som hela gruppen kunde enas kring. Utformningen av planen var direkt relaterad till de lärdomar vi tagit frånutvärderingarna av våra aktioner och hur vi vid projektets slut kom att uppleva vår kontext. Aktionsforskningsmodellen hjälpte oss att identifiera och ta oss an nya problem allteftersom vigenomförde våra aktioner och var på så sätt en effektivt verktyg för oss att omprioritera och hantera vår situation utefter att premisserna förändrades. Lärdomarna från aktionerna var huvudsakligenkontextspecifika och har således begränsade universella värden. Däremot menar jag att modellen i sig kan vara applicerbar på andra typer av projekt där de som bedriver projektet också är de somäger projektet då modellen inte relaterar till eller är beroende av vår kontext. Problem kan dock uppstå när projektets utförare och ägare är olika aktörer. Modellen kräver att utförarna reflekterarkring sin kontext och identifierar problem som de upplever, vilket skulle kunna innebära en intressekonflikt med projektets ägare som kanske är en del av den identifierade problemstrukturen. Att använda en aktionsforskningsmodell i ett sådant sammanhang skulle kräva en kontinuerlig dialog mellan ägare och utförare, men skulle kunna presentera en etisk problematik för projektets utförare om upplevd problematik och möjligheten för fortsatt anställning kolliderar.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 38 p.
Keyword [sv]
aktionsforskning, kulturentreprenörsprogrammet, Svensk Musikhistoria A, Så mycket sämre, musikteater, aktionsforskningsmodell, aktionsforskningscykler, cyklisk arbete, aktionsforskning i projekt.
National Category
Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-96328OAI: oai:DiVA.org:umu-96328DiVA: diva2:764126
External cooperation
Teatergruppen Så mycket sämre
Educational program
Cultural Entrepreneur Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-11-04 Created: 2014-11-18 Last updated: 2015-11-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Lidström, Stefan
By organisation
Department of culture and media studies
Humanities

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 7 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link