umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Personalens upplevelser av smärtskattning hos personer med demenssjukdom och/eller kognitiv svikt vid vård i livets slut
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Nurses’experiences of pain assessment for individuals with cognitive impairment at the end of life (English)
Abstract [sv]

Bakgrund: Personer med kognitiv svikt i vård i livets slut får ofta sin smärta underdiagnostiserad och underbehandlad på grund av okunskap och avsaknad av riktlinjer för systematisk smärtskattning.  Systematisk smärtskattning i livets slut ska enligt Socialstyrelsen rekommendationer prioriteras högt, för att möjliggöra en optimal behandling av smärta. Studien beskriver personalens upplevelser av att skatta smärta vid vård i livets slut.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personalens upplevelser av smärtskattning hos personer med kognitivt svikt vid livets slutskede inom kommunala äldreboenden, före och efter införande av smärtskattningsinstrumentet Abbey Pain Scale (APS).

Metod: Data till denna studie är inhämtad från fem utvalda kommunala äldre boenden i en stad i norra Sverige. För att öka förståelsen av personalens upplevelser av smärtskattning i livets slut genomfördes semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer med både undersköterskor/vårdbiträden och sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades och bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Fem kategorier, tre före och två efter införande av APS beskriver personalens upplevelser av att skatta smärta hos de med kognitiv svikt. Före införandet: Nödvändigt med vissa förutsättningar för en systematisk smärtskattning; Viktigt att vara en lyhörd och trygg vårdare för smärtskattning; Svårt att inte alltid optimalt kunna smärtlindra. Efter införandet: Förbättrad systematisk smärtskattning; Fortsatta hinder för systematisk smärtskattning.

Slutsats: Att skatta smärta hos de med kognitiv svikt är svårt. Ytterligare kunskap och rutiner önskas kring systematisk smärtskattning. Efter införande av skattningsinstrumentet APS, upplever personalen att deras medvetenhet kring symtom på smärta och systematisk smärtskattning ökat men fortsatta hinder för en optimal smärtlindring kvarstår.

Abstract [en]

Background: People with cognitive impairment at the end—of—life–care often have their pain underdiagnosed and undertreated because of lack of knowledge and lack of guidelines for systematic pain assessment. Systematic pain assessments at the end—of—life—are according to recommendations from The National Board of Health and Welfare a high priority, in order to provide optimal treatment of pain. This paper describes nurses’ experiences of estimating pain in end–of–life— care.

Aim: The purpose of this study was to describe nurses’ experiences of pain assessment in persons with cognitive impairment at the end of life in long term care facilities, before and after the introduction of the assessment instrument, Abbey Pain Scale (APS).

Methods: Data for this study was obtained from five selected long term care facilities in a town in northern Sweden. To enhance the understanding of nurses’ experiences of pain assessment in people with cognitive impairment at the end of life, semi-structured focus groups interviews were conducted with assistant and registered nurses. Data was analyzed using qualitative content analysis.

Results: Five categories evolved, three before and two after the introduction of APS and these were: Before introduction: Necessary with certain conditions for a systematic pain assessment; Important to be a responsive and reliable caregiver for pain assessment; Difficulties with optimal pain relief. After introduction: Improved systematic pain assessment; Continued obstacles in systematic pain assessment.

Conclusions: Assessment of pain for people with cognitive impairment is difficult. Additional knowledge and routines around systematic pain assessment is desired. After the introduction of the assessment instrument APS, the nurses’ awareness of symptoms of pain and systematic pain assessment was experienced as increased but obstacles in reaching optimal pain management persists.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 38 p.
Keyword [en]
Pain assessment, cognitive impairment, dementia, nursing facilities, staff´s experiences, end of life care
Keyword [sv]
Smärtskattning, kognitiv svikt, demens, kommunala boenden, personalens upplevelser, vård i livets slut
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-98970OAI: oai:DiVA.org:umu-98970DiVA: diva2:785202
External cooperation
Lunds Univserietet
Subject / course
Magisterkurs i omvårdnad
Educational program
Graduate Programme in Caring Science
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-02-02 Created: 2015-01-30 Last updated: 2015-02-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Nursing
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 336 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf