umu.sePublications
Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
ÄR TRADITIONELLT HANTVERKSKUNNANDE ETT IMMATERIELLT KULTURARV?
Umeå University, Faculty of Arts, Department of culture and media studies.
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Is Traditional Craftsmanship an Intangible Cultural Heritage? (English)
Abstract [sv]

SAMMANFATTNING

Uppsatsen har till syfte att ta reda på om traditionellt hantverkskunnande kan räknas som ett immateriellt kulturarv. De centrala frågorna i uppsatsen är:

Vilka definitioner för immateriella kulturarv kan ge utrymme för att byggnadsvårdshantverkarens kunskap ska kunna definieras som ett immateriellt kulturarv?

Hur kan praktisk kunskap tilldelas samma status som vetenskaplig kunskap?

Jag har valt att göra en undersökning genom att använda mig av litteraturstudier eftersom jag beskriver ett teoretiskt och beskrivande ämne, immateriellt kulturarv.

Jag valde en hermeneutisk ansats i min undersökning eftersom verkligheten består av betydelser som måste tolkas för att förstås. Jag använder mig av detta för att förstå kunskap som begrepp i allmänhet, men hantverkskunnandet i synnerhet. När människan upplever någonting försöker denne att förstå det med hjälp av tolkning. Tolkningen grundar sig på personen tidigare erfarenheter (förförståelse) och sker när vi inte längre förstår, tolkning görs för att vi vill förstå. Vi kan inte ställa oss utanför oss själva när vi studerar verkligheten utan vi tolkar och förstår den utifrån våra tidigare och nuvarande aspekter vi har för att kunna förstå det vi studerar. Jag använder mig av synsättet som den hermeneutiska spiralen beskriver för förförståelse och förståelse samt att hantverket i sig kan ses från den hermeneutiska cirkelns synkrets som utgår ifrån del till helhet och från helhet till del. Jag försöker därför vara reflexiv kring mitt material som är en viktig aspekt i den hermeneutiska teorin.

Jag tar hjälp av Kulturhistorisk värdering av bebyggelse av Axel Unnerbäck i ett försök att värdera det immateriella kulturarvet. Han beskriver ett kulturhistoriskt värderingssystem med två olika grundmotiv vilka är Dokumentvärde, sådant som har ett historiska egenskaper och Upplevelsevärde, sådant som har estetiska, upplevelsemässiga och socialt engagerande egenskaper.

För att knyta an till byggnadsvården och dess hantverk i min värdering av det traditionella hantverket så ta jag hjälp av Stig Robertsson och hans bok Fem pelare-en vägledning för god byggnadsvård. I denna bok skriver Robertsson om fem olika aspekter som är förhållningssätt för ”god” byggnadsvård och dessa kallar han de fem pelarna och dessa är: Kunskap, Varsamhet, att förvalta, att förhålla sig till historien samt material och teknik.

Det teoretiska stödet kring begreppet kunskap tar jag dels från texten Vad är kunskap? i skolverkets serie Forskning i fokus av pedagogen Bernt Gustavsson. Gustavsson beskriver uppdelningen mellan teoretisk och praktisk kunskap som har lett till en uppdelning i manuellt och intellektuellt arbete. Skillnaden beskriver han utifrån det antika filosofiska synsättet att kropp och själ är skilda åt. Ytterligare teorier tar jag från Bertil Rolfs bok Profession, tradition och tyst kunskap. Boken består till stor del av tolkning och bearbetning av polyhistorn inom fysisk kemi, ekonomi och filosofi, Michael Polanyis (1891-1976) teorier om kunskap. Michael Polanyis anses vara den som började använda begreppet tyst kunskap. Enligt honom är tyst kunskap den kunskap som spelar en stor roll för både praktiskt och teoretiskt kunnande.

I uppsatsen ges olika definitioner på kulturarv, både immateriellt och materiellt samt ger teoretiska definitioner på kunskap. Jag använder mig av Riksantikvarieämbetes, Stefan Bohmans och Torkel Molins definitioner av Kulturarv i uppsatsen samt UNESCOs definition av immateriellt kulturarv. Utifrån dessa definitioner och olika internationella principdokument rörande byggnadsvård och restaurering, bland annat Venedigdokumentet, Naradokumentet och Granadakonventionen gör jag mina granskningar och undersökning ur ett hermeneutiskt perspektiv. Fokus i flertalet av konventionerna och dokumentet ligger på att bevara det materiella. Det immateriella nämns på flera ställen, främst som hjälp för att bevara och sätta värde på det materiella kulturarvet. De tre definitionerna av kulturarv har framför allt en sak gemensamt med varandra, det går från generation till generation, det är ett arv i dess rätta bemärkelse. Däremot så skiljer sig definitionen av begreppet arv sig åt. Riksantikvarieämbetet beskriver begreppet som att det är något som går från en generation till en annan, utan att utveckla det mer. Molin beskriver arvet som något som går från generation till generation, men ibland är det selektivt, vissa val görs utifrån vad som förs vidare. Bohman beskriver begreppet som något som vi inte alltid väljer, det är något som vi ärver, vilket jag tolkar som en något vagare definition.

Har frågorna jag ställde i början av min uppsats fått några svar? Den första frågan, vilka definitioner för immateriella kulturarv kan ge utrymme för att byggnadsvårdshantverkarens kunskap ska kunna definieras som ett immateriellt kulturarv, anser jag mig kunna besvara. Det immateriella kulturarvet enligt UNESCOs definition omfattar även traditioner. Praktisk kunskap definieras av Rolf bland annat som något som överförs mellan lärare och elev, där inte bara den faktiska kunskapen, utan även hantverkets regler och traditioner förs över. Baserat på det drar jag slutsatsen att då praktisk kunskap innefattar traditioner, där traditioner

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 56 p.
Keyword [sv]
Museologi, immateriellt kulturarv, kulturarv, hantverkskunnande
National Category
Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-102744OAI: oai:DiVA.org:umu-102744DiVA: diva2:809522
Educational program
BA Programme for Museums and Heritage Studies
Supervisors
Examiners
Projects
Design, upplevelse och kulturarv: Drivkrafter för nya näringar
Available from: 2015-11-04 Created: 2015-05-04 Last updated: 2015-11-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Korpenwinge, Jimmy
By organisation
Department of culture and media studies
Humanities

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 66 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link