umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Estimated health impacts of changes in air pollution exposure associated with the planned by-pass Förbifart Stockholm
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine.
2013 (English)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För att minska problem med trängsel på vägnätet i Stockholm och möta framtida transportbehov planeras en 21 km lång förbifart i nord-sydlig sträckning, varav cirka 18 km skulle gå i tunnel. Denna nya led, Förbifart Stockholm, förväntas förbättra luftkvaliteten i områdets central delar som avlastas trafik på ytvägar, samtidigt kommer de som färdas I tunnel att kunna utsättas för höga koncentrationer av trafikföroreningar.

Trafikföroreningarna utgörs dels av motoravgaser med avgaspartiklar (bl a dieselsot), kolväten och kväveoxider (NOX) som viktiga komponenter. Dessa föroreningar brukar studeras som indikatorer på hur farlig luften är, I synnerhet NO2 och NOX. I tunnelmiljö är NOX (NO + NO2) en bättre indikator än NO2 på hur hög avgashalten är i jämförelse med i utomhusluft och hälsostudier, eftersom NO inte oxideras till NO2 i samma utsträckning som i utomhusluft.

Förutom avgaser består trafikföroreningarna av slitagepartiklar från vägbanor och fordon (främst däck och bromsar). Dessa partiklar ingår i det man brukar kalla vägdamm, vilket består av större partiklar än avgaserna. För vägdamm kan masskoncentrationen (vikt/volym luft) av PM10 (partiklar mindre än 10 mikrometer) användas som ett relevant mått på koncentrationen. För de mycket mindre avgaspartiklarna används inte så ofta masskoncentrationen i luft. Hur höga halter det skulle bli i tunnelmiljön beror förutom på utsläppens omfattning på ventilationslösningarna, varför beräknade förhållanden blir mer osäkra. För tunnelhalterna är det dessutom svårare att uppskatta antal exponerade personer och avskiljningen som fordonskupen ger. Beräkningarna för hur utomhusluften påverkas är förenade med mindre osäkerhet.

Skillnaderna i befolkningsexponering via ändrade årsmedelhalter i omgivningsluften har beräknats för NOX och PM10 med en spridningsmodell och upplösningen 100x100 m, vilket sedan kopplats till befolkningen vid årsskiftet 2011/12 (1 628 528 invånare) med samma geografiska upplösning.

Exponeringstillskottet från nyttjandet av tunnel har beräknats utifrån förväntat antal fordon, antal personer i fordonen, halten längs olika sträckor samt restiden längs olika sträckor. Som indikator på avgaser används NOX eftersom det finns kända dos-responssamband för viktiga effekter som inverkan på dödlighet. För vägdamm används PM10 som mått på halterna. Innan förändringen i hälsokonsekvenser beräknas för antalet personer som förväntas nyttja tunneln, dras ifrån den lägre exponering som skulle erhållas vid motsvarande resor på ytvägnätet.

Hälsokonsekvenserna av förändrad exponering har beräknats med etablerade metoder och beräkningsprogrammet AirQ utvecklat av WHO. För dessa beräkningar har relevanta exponerings-responsantaganden eftersträvats. För avgasernas effekt på dödlighet har vi hämtat sambandet från en studie genomförd i Oslo, med en relative ökning på 8% per 10 μgm-3 i NOX, och för vägdamm från en studie genomförd i Stockholm där dagligt antal dödsfall ökade 1.68% per 10 μgm-3 högre halt av PM10. För beräkningarna av tunnelexponeringens betydelse för förtida dödsfall har antagandena om de exponerades åldersfördelning stor betydelse, eftersom en relativ riskökning får större konsekvenser ju högre risken är från början. Ur ett biologiskt perspektiv kan man se det som att äldre är mer känsliga för exponeringen exempelvis för att deras lungor och hjärtan inte är lika friska som hos yngre.

Beräkningarna visar att för befolkningen skulle förbifarten minska antalet förtida dödsfall med 23,7 (95% CI 17.7–32.3) per år, huvudsakligen genom lägre exponering för avgaser. Minskad exponering för vägdamm står bara för 0,5 fall per år färre. Andra former av ohälsa beräknas också minska något till följd av lägre halter. Samtidigt skulle exponeringstillskottet som tunnelluften ger jämfört med resa på ytvägnätet bland annat leda till förtida dödsfall. Under rusningstid skulle avgashalterna i tunneln mätt som NOX nå närmare 2000 μgm-3. Att passera hela tunneln skulle två gånger om dagen, 5 dagar i veckan, under rusningstid, skulle ge ett tillskott till årsmedelexponeringen motsvarande 9.6 μgm-3 NOX. Om man antar ett genomsnitt på drygt 55 000 fordon per dygn vardera riktning och 1.3 person per fordon, fördelade som åldersgruppen 30–74 år, förväntas en årlig ökning av antalet förtida dödsfall om 20,6 (95% CI 14.1–25.6). Skulle det bli fler personer per fordon eller en högre andel känsliga t ex på grund av äldre resenärer, blir resultatet av exponeringen fler förtida dödsfall. De verkliga effekterna skulle alltså kunna bli annorlunda därför att scenarierna vi antagit inte stämmer.

Abstract [en]

To reduce problems with traffic congestion and meet increased needs of transports, a 21 km long by-pass (18 km in a tunnel) is planned. The by-pass is expected to reduce traffic emissions in central Stockholm but at the same time tunnel users could be exposed to high concentrations of air pollutants from traffic.

For the reduction in urban air pollution concentrations, the change in annual ambient NOX and PM10 levels were modelled using 100x100 m grids and the population (1 628 528 inhabitants) average exposure was calculated for Greater Stockholm area. The tunnel exposure was estimated based on annual average NOX and PM10 levels, time spent in tunnel and number of persons using the tunnel. Health risks were calculated based on health impact assessment principles using equations and the WHO AirQ software. In these calculations the E-R coefficient for non-external mortality was 8% per 10 μgm-3 increase of NOX (vehicle exhaust indicator) and for daily number of deaths 1.68% per 10 μgm-3 increase of non-exhaust (road dust) PM10.

It appeared that for the general population there would be annually 23.7 (95% CI 17.7–32.3) premature deaths less; mainly from lower exposure to vehicle exhaust (indicated by NOX) and somewhat from a reduction in coarse particles (indicated by PM10), contributing 23.2 and 0.5 fewer deaths, respectively. Other adverse health effects of exposure are also expected to be reduced. At the same time, tunnel users will be exposed to vehicle exhaust components in terms of NOX up to near 2000 μgm-3 during rush-hours. Passing the whole tunnel twice on working days would correspond to an additional annual NOX exposure of 9.6 μgm-3. Assuming there would be on average approximately 55 000 vehicles per day each way and 1.3 persons in each vehicle from the range 30–74 years of age, this exposure would result in 20.6 (95% CI 14.1–25.6) more premature deaths. If there would be more persons per vehicle or older and more vulnerable people travelling, the adverse effect of exposure in traffic could become larger. Hence, the effects in reality may be different as these results are based on now presented scenarios.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet , 2013. , 29 p.
Series
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, ISSN 1654-7314 ; 2013:1
National Category
Environmental Health and Occupational Health
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-102792OAI: oai:DiVA.org:umu-102792DiVA: diva2:809650
Available from: 2015-05-05 Created: 2015-05-05 Last updated: 2015-08-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1232 kB)173 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1232 kBChecksum SHA-512
57ba6b8a5ee09f69597b622336d075702253c473f9962be6caa6724723a0ef117c91d34c5b875c339c8f8d6547a51ac3b6c37a604db2f2d0fb9274a43318fe48
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Orru, HansForsberg, Bertil

Search in DiVA

By author/editor
Orru, HansLövenheim, BoelJohansson, ChristerForsberg, Bertil
By organisation
Occupational and Environmental Medicine
Environmental Health and Occupational Health

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 173 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 352 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf