umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Museimannen – en kvinna?: En studie av Wilhelmina von Hallwyl och Gerda Boëthius
Umeå University, Faculty of Arts, Department of culture and media studies.
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
(WO)MEN OF THE MUSEUM : A Study of Wilhelmina von Hallwyl and Gerda Boëthius (English)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Jag har i mitt arbete valt att undersöka hur museimanna-yrket växte fram under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och hur kvinnors villkor i museichefsposition och som museiskapare sett ut ur ett historiskt perspektiv i Sverige. Jag har utgått från följande frågeställningar:

  • Hur har kvinnors representation i museimanna-yrket sett ut historiskt?
  • Hur såg förutsättningarna ut för Wilhelmina von Hallwyl respektive Gerda Boëthius?

Undersökningen är skrivet utifrån ett genusperspektiv, där de egenskaper som tillskrivs könen, könsegenskaper, är i fokus. Till hjälp har jag historieprofessorn och genusvetaren Yvonne Hirdmans s.k. ”formler” som beskriver maktförhållandet mellan de stereotyper som präglar könen, män och kvinnor. Formlerna är uppdelade i ”A – icke A”, ”A-a”, ”A-B” och ”A-A”, där det oföränderliga A:et är mannen och det föränderliga tecknet utgör kvinnan. Den första beskriver kvinnans förhållande till mannen som en icke betydelsefull varelse, den andra som en sämre version av mannen, den tredje representerar idealmannen och idealkvinnan och den sista mannens förhållande till mannen. Idealmannen är den starke fysiskt och psykiskt, idealkvinnan är tvärtom. Hon lägger sig inte i och ”imiterar” inte det manliga beteendet som a, dvs. hon tar sig inga friheter utan håller sig på sin plats. Kombinationer av bokstäver kan också användas: Hirdman menar att många kvinnor idag framställs som aB eller Ba, dvs. en kombination av det idealt kvinnliga och en sämre version av mannen, imitationen. Det är alltså framställningen av kvinnan som mannens motpol och samtidigt som hon i jämförelse med A anses ha brister. I undersökningen använder jag begreppet museiman som den ideala formen, ett slags A av den museianställde eller museiskaparen. Museimannen kopplas således till en maktposition av urvalet, bevarandet och skapandet av kulturarv. Museimannen har således rätten att definiera vad som ska anses som historiskt och kulturellt värdefullt.

                Initialt redovisar och diskuteras museimannayrkets etablering som skedde vid museimannaföreningens grundade 1906. Bland de första medlemmarna fanns kvinnor, som refereras som ”fröknarna”. Här följer förloppet av museisektorn som en från början mansdominerad sektor till en kvinnodominerad. Här syns från början en tydlig könsdikotomi, där kvinnor tillåts ta hand om det som ses acceptabelt för deras sfär, textilen till en början.

                      I det sista kapitlet diskuterar jag likheter och olikheter mellan Wilhelmina von Hallwyl och Gerda Boëthius. Här kan man se att både Hallwyl och Boëthius förhåller sig till den moderna kvinnans formel, aB eller Ba, genom det museala arbetet. Dock tycks Boëthius hålla sig närmast till museimannen/idealmannens formel – A. Hallwyl förhåller sig istället mer till B, idealkvinnan. Bedömningen av deras arbete verkar ha utgått inte bara från deras kön, utan också utbildning och bakgrund. Jag diskuterar även här huruvida det kan vara rätt eller fel att tolka in feministiska motiv och vad genusperspektivet ger i uppfattningen av museimannen. Diskussionen förs sedan in på vem dagens museiman är, som enligt statistiken ska vara en kvinna. Kvinnan skulle således i teorin kunna likställas med A. Samtidigt kan de dit tillskrivna egenskaperna i många avseenden ses som feminina och således tillhöra idealkvinnan B. Tillför man sedan makt till formeln skulle det kunna bli formeln aB eller Ba. Här tar jag även upp hur omladdning av egenskaper från att ha varit feminina till manliga skett genom institutionalisering, och att en omladdning skulle kunna vara möjlig igen, men också en neutralisering.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 30 p.
Keyword [sv]
Museologi, Museimannen, Gerda Boëthius, Wilhelmina von Hallwyll, Genus
National Category
Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-103689OAI: oai:DiVA.org:umu-103689DiVA: diva2:814585
Educational program
BA Programme for Museums and Heritage Studies
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-05-27 Created: 2015-05-27

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Jernqvist, Emma
By organisation
Department of culture and media studies
Humanities

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 353 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf