umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tegelrester: En undersökning av tegelbrukshistoriens betydelse för Heby kommun
Umeå University, Faculty of Arts, Department of culture and media studies.
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Traces of Brick : A Study of the Brickwork History and its Importance to Heby (English)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka intentionerna bakom skapandet av Heby tegelbruksmuseum, samt att granska hur sambandet mellan tegelbrukshistorien och dagens Heby kommun ser ut.

Jag har utgått från följande frågeställningar:

  • Varför har tegelbruksmuseets intresseförening känt ett behov av att skapa ett tegelbruksmuseum?
  • Hur tar sig den lokala tegelbrukshistorien sig uttryck i Heby kommun?
  • Hur kan tegelbrukshistorien uppfattas ur ett kulturarvs- och platsteoretiskt perspektiv?

 

För att få veta mer om tegelbrukshistorien i Heby har jag genomfört en litteraturstudie. Jag har använt mig av litteratur som är knuten till Heby samt behandlar allmän tegelbrukshistoria. För att ta reda på hur och varför ett tegelbruksmuseum skapades i Heby har jag granskat arkivmaterial så som artiklar, utredningar och samlingsprotokoll utgivna av tegelbruksföreningen och kommunen. Jag även intervjuat museets ordförande.

För att undersöka hur tegelbrukshistorien tar sig uttryck i dagens Heby kommun har jag granskat kommunens hemsida, samt tagit del av kommunens kulturpolitiska program (2011-2015). Det jag undersökt är om/hur tegelbrukshistorien och tegelbruksmuseet omnämns. Vid denna granskning, och under hela uppsatsskrivandet, har jag tillämpat ett kulturarvs- och platsteoretiskt perspektiv. Jag har utgått från kulturgeografen Johan Hultmans syn på hur platser kan liknas vid produkter, vilket kan skapa önskvärda konsekvenser för platsen och människorna som befinner sig där. Jag har även utgått från historikerna Torkel Molin och Conny Petterson, som hävdar att platsvarumärken är en sorts marknadsföring vars syfte är att stärka en plats identitet utåt. Kommunala platsvarumärken används därför för att stå sig mot andra kommuner och understryka vad som är unikt med just denna plats och varför människor borde söka sig hit. Jag har använt mig av Hultmans och Molin & Petterssons tankegångar för att se på hur historia och kulturarv kan bidra till att stärka en plats identitet och för att kunna jämföra det med situationen i Heby.

Mellan 1880-1980 fanns en påtaglig taktegelindustri i Heby kommun. Tegelbruken spelade en stor roll för platsens framväxt och Heby blev med tiden en slags tegelmetropol. Taktegel var traktens specialitet då markerna omkring Heby hade rätt sorts lera för framställande av taktegel. I samband med att järnvägen kom till orten och att det fanns gott naturresurser, öppnade det snart flera tegelbruk kring Heby. Genom åren ska det ha funnit kring 18 tegelbruk i vad som idag ligger inom Heby kommuns gränser. Under en tidsperiod ska omkring hälften av Sveriges taktegel ha producerats vid dessa tegelbruk. Teglet hade gott rykte och ägarna lyfte gärna fram att takteglet producerats just i Heby. Tillsammans bildade bruken ett varumärke som var förknippat med platsen. Strax efter att tegelproduktionen nått sin kulm mellan 1940-1950-talet, minskade efterfrågan på taktegel. Ett efter ett försvann tegelbruken. År 1980 slog det sista lertegelbruket i Heby samhälle igen vilket också blev slutet på tegelepoken i Heby.

På 1980-talet bildades en förening i syfte att få till ett lokalt tegelbruksmuseum. De tidiga föreningsmedlemmarna var främst före detta arbetare som på eget initiativ samlat in och räddat undan föremål från bruken innan de försvann. Med hjälp av kommunen öppnades ett tegelbruksmuseum, med syftet att dokumentera, bevara och återberätta den lokala tegelbrukshistorien. Efter några år avsade sig kommunen sitt huvudansvar och museet flyttade till en annan byggnad. Idag drivs Heby Tegelbruksmuseum av dess föreningsmedlemmar. Med museet vill de återberätta tegelbrukshistoriens arv, men också vad det har betytt för Heby och människorna.

Utöver tegelbruksmuseet finns det ett fåtal spår som vittnar om den tidigare industrin. Av bruksmiljöerna finns bara det någorlunda intakta bruket Sillbo kvar. Vittinge Tegel, som är den enda lertaktegeltillverkaren i landet, drivs ännu i Heby kommun. Andra synliga spår finns i form av platsnamn och kommunvapnet som till stor del utgörs av tegel. Kommunvapen kan ses som ansikten utåt för kommunerna i landet och innehåller ofta element av vad kommunen anser vara representativt för sig själva. Då vapnet skapades i samma veva som de sista bruken i Heby samhälle slogs igen, kan det tolkas som ett sätt att vilja stärka sin identitet och markera historien.

Platsvarumärken hänger samman med platsidentitet, vilket är något de flesta kommuner i landet vill framföra. Genom en tydlig identitet och kollektiv berättelse kan platsvarumärken öka intresse för platsen och därmed få positiva konsekvenser för platsen ifråga. Vid en granskning av Heby kommuns hemsida och kommunens kulturpolitiska program, framgår det att tegelbrukshistorien inte marknadsförs aktivt av kommunen. På hemsidan saknas det information om Hebys historia som tidigare tegelmetropol. Vidare syns inte tegelbrukshistorien alls på hemsidan, bortsett från informationen om tegelbruksmuseet. I det kulturpolitiska programmet uttrycks det en önskan om att ha en tydlig identitet som ska bygga på kulturlivet. Både platsidentitet och varumärke tas upp men det kopplas inte samman med tegelbrukshistorien specifikt. Att tegelbruk har funnits framkommer men det förklaras aldrig vidare eller förklarar att den varit viktig för orten.

Tegelbrukshistorien kan tolkas som en del av Hebys identitet då den har varit viktigt för samhällets framväxt. Då industritiden inte ligger så långt tillbaka i tiden är det många som har någon form av koppling till bruken. Försök att markera sin historia som tegelmetropol har gjort i form av val av kommunvapen och skapandet av tegelbruksmuseet. Efter detta tycks någon marknadsföring från kommunens sida inte framkomma. Marknadsföringen av tegelbrukshistorien och förmedlingen av dess betydelse för Heby tycks idag helt ligga på föreningsmedlemmarna. Det är också på museet som den kollektiva berättelsen, vilket ska vara viktigt för identitetsskapande, återberättas. För att bli ett tydligt platsvarumärke krävs det att tegelbrukshistorien marknadsförs eller lyfts fram ytterligare som kulturarv. Även om det saknas fysiska tegelbruk att bevara, finns potential för att skapa ett platsvarumärke som tegelbrukssamhälle. En befintlig berättelse knuten till orten, och ett museum som dokumenterat och har kunskap om historien finns på plats. På många sätt har ett platsvarumärke redan påbörjats och det handlar snarare om att inte låta det försvinna. Ett identitetsskapande skulle därmed inte behöva vara något som måste göras från grunden, vilket är en stor fördel.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 39 p.
Keyword [sv]
Museologi, Tegelbruk, Tegelbrukshistoria, Heby, Platsmarknadsföring
National Category
Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-103691OAI: oai:DiVA.org:umu-103691DiVA: diva2:814596
External cooperation
Thomas Nilsson Tegelbruksmuseets intresseförening
Educational program
BA Programme for Museums and Heritage Studies
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-05-27 Created: 2015-05-27

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Klingberg, Sandra
By organisation
Department of culture and media studies
Humanities

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 158 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf