umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Which aspects of poor mental health do best predict onset of functional somatic syndromes?
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
2015 (English)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

Functional somatic syndromes (FSS) are also known as subjective health complaints or medically unexplained symptoms, because no organic changes can explain the affected individuals’ aversive experiences. FSS are often associated with poor mental health, so the goal of present study was to examine which of the most common factors of poor mental health (including depression, anxiety, stress, exhaustion syndrome/ burnout and sleeping problems) that best predicts FSS (either fibromyalgia syndrome, irritable bowel syndrome, migraine and/or chronic fatigue syndrome). To achieve this goal I used longitudinal data from a population-based survey, filled out by the same individuals with a three–year interval (T1 and T2). Two approaches were used to assess these factors of poor mental health, one approach assessed these factors with questionnaires; the other with a single question about diagnoses made by a physician. Results of the questionnaire based diagnoses showed that burnout was the strongest (z-score difference between groups who had and who had not developed FSS at T2 = 0.618) and stress the second strongest predictor of FSS (z-score difference = 0.607). All the mental health factors were statistically significant predictors of FSS with large effect sizes, except depression, which had a much lower effect size. The results of the single question assessed diagnoses (adjusted for sex and marital status) showed a tendency towards generalized anxiety disorder (GAD) (odds ratio =4.42 (1.47–13.2)) and depression (odds ratio= 3.90 (2.42–6.31)) to be the strongest predictors. The effect sizes for GAD and depression were medium to large while insomnia and exhaustion were small to medium. However, the large overlaps in confidence intervals for the odds ratios between diagnoses make these results less significant. These mental health conditions seem to be closely intertwined, and it is difficult to discern which ones are more important in predicting FSS. I conclude that stress in general is a major factor, whether psychological or physical.

Abstract [sv]

Funktionella somatiska syndrom (FSS) även kallat subjektiva hälsoproblem eller medicinskt oförklarliga symptom eftersom inga organiska förändringar kan förklara drabbade individers obehag. FSS förknippas ofta med psykisk ohälsa, därav var målet med studien att undersöka vilka av de vanligaste faktorerna för psykisk ohälsa som depression, ångest, stress, utmattningssyndrom/utbrändhet och sömnproblem, som bäst skulle förutsäga FSS (antingen fibromyalgi, irritabel tarm-syndrom, migrän och/eller kroniskt trötthetssyndrom). För att uppnå detta mål använde jag longitudinella data från en populationsbaserad undersökning, ifylld av samma deltagare med tre års mellanrum (T1 och T2). Två tillvägagångssätt användes för att bedöma hälsofaktorerna hos deltagare. Det ena genom att skattningsskalor och det andra genom en fråga om personen har fått en diagnos av en läkare. När det gäller psykisk ohälsa bedömd med skattningsskalor visade resultaten på utbrändhet som den starkaste (z-poäng skillnad mellan grupperna som hade och inte hade utvecklat FSS vid T2 = 0.618) och stress som den näst starkaste prediktorn för FSS (z-poäng skillnad = 0.607) övriga psykiska ohälsofaktorer visade sig även vara signifikanta prediktorer, med stora effektstorlekar, dock avvek depression med en mycket lägre effektstorlek. Vid det andra tillvägagångssättet; diagnos fastställd av en läkare (justerat för kön och civilstånd), visar en tendens till att GAD (oddskvot =4.42 (1.47 till 13.2)) och depression (oddskvot =3.90 (2.42–6.31)) är de starkaste prediktorerna. Effektstorlekarna för GAD och depression var medel till stora medan sömnlöshet och utmattning var små till medel. Det fanns dock stora överlappningar i konfidensintervallerna för oddskvoterna, vilket gör dessa resultat mindre signifikanta. Sammanfattningsvis verkar dessa mentala hälsotillstånd verkar vara nära sammankopplade, och det är svårt att utreda vilken av dem som är viktigast för att predicera FSS. Jag drar slutsatsen att stress generellt är en viktig faktor, oavsett om det är psykisk eller fysisk.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 17 p.
National Category
Psychology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-103951OAI: oai:DiVA.org:umu-103951DiVA: diva2:816851
Subject / course
Examensarbete i psykologi
Educational program
Study Programme for University Diploma in Psychology
Supervisors
Available from: 2015-06-17 Created: 2015-06-04 Last updated: 2015-06-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Andersson, Emma
By organisation
Department of Psychology
Psychology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 411 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf