umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Telling Tales Testing Boundaries: The Radicalism of Kerstin Ekman’s Norrland
2014 (English)In: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, Vol. 8, no 1, 67-89 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Beginning with analyses of De tre små mästarna (1961) [Under the Snow] and Händelser vid vatten (1993) [Blackwater], this investigation into the representation of Norrland in the prose fiction of Kerstin Ekman draws on theoretical material by, among others, Umberto Eco, Mieke Bal, and Rosi Braidotti. The study revolves around the ways in which the texts are told and, especially, who is seeing the events narrated and the implications of this. The juxtaposition of different focalisers in Blackwater helps engage the reader in the novel’s central questions about memory, identity, environmental destruction, and interpretation. With the central character a troll from the forest, Rövarna i Skuleskogen (1988) [The Forest of Hours] develops a far-reaching critique of the western categories and boundaries used to determine what is ‘human’ and what is ‘animal’. In the trilogy The Wolfskin, consisting of Guds barm-härtighet (1999) [God’s Mercy], Sista rompan (2002) [‘The Last String’] and Skraplotter (2003) [‘Scratch Cards], a plot covering the whole of the twentieth century is focalised by a number of characters and involves the reader in issues to do with postcolonialism, environmentalism and ethics.

Abstract [sv]

I flera av Kerstin Ekmans romaner tilldrar sig handlingen i norrländsk miljö. Ekman har bott i Norrland i flera decennier, och den djupa förtrogenheten med ångermanländska och jämtländska miljöer gör Norrland i hennes texter konturskarpt och levande samtidigt som det laddas med betydelser. Med utgångspunkt i romanernas berättande undersöker denna studie konstruktioner och innebörder av dessa norrländska miljöer. Vem är det som ser ett stycke av Lappland eller Skuleskogen eller ett hörn av västra Jämtland på gränsen till Norge, vad är det som faktiskt ses, och vad får dessa iakttagelser för vidare betydelse – och då inte minst för läsaren vars roll som uttolkare ofta är så markant i Ekmans texter? Med hjälp av teoretiskt material från bl.a. Mieke Bal, Umberto Eco, Graham Huggan och Helen Tiffin, Edward Said och Rosi Braidotti och med utgångspunkter i berättelser/berättande och fokalisering lyfter den här artikeln fram postkoloniala, ekokritiska, filosofikritiska och etiska perspektiv i Ekmans viktigaste Norrlandstexter.

Det ligger många år mellan De tre små mästarna (1961) och Händelser vid vatten (1993) som utspelas i Lappland respektive Jämtland, men med tanke på att den första texten hör till deckarperioden i början på Ekmans författarkarriär och att också den andra ofta har kategoriserats som en deckare kan en jämförelse mellan dem belysa spännvidden i konstruktionerna av Norrland hos Ekman. Där Rakisjokk och fjällvärlden runt byn i De tre små mästarna ses utifrån av gestalter som har kommit resande för att försöka lösa mordgåtan, ses Svartvattnet med de omgivande skogarna, myrarna och fjällen i Händelser vid vatten dels av gestalter som hör hemma i trakten, dels av en gestalt som i romanens början kommer utifrån men sedan blir bofast. I den senare romanen utgör minnen en väsentlig dimension av de olika fokaliseringar som förmedlar midsommarnatten och dess mordgåta, och minnesproblematiken utvecklas efter hand till en karta över en trakt stadd i snabb förändring, en trakt där inte bara sydsamernas kultur länge har marginaliserats utan också skogens alla minnen nu plånas ut av det industrialiserade skogsbruket. Romanens väv av berättelser som engagerar läsarna i mångfasetterade tolkningsprocesser kan läsas som en antites till sådana externa maktmönster.

Efter korttexten Hunden (1986), ett försök att gestalta ett djurs perspektiv på sin tillvaro, genomför Ekman i Rövarna i Skuleskogen (1988) en kritisk granskning av den västerländska kulturens utveckling under 500 år med en gränsöverskridande gestalt som huvudperson och den vilda Skuleskogen med dess annorlunda tidsskala som replipunkt. Berättelserna om trollet Skord som blir människa men bibehåller anknytningen till skogen och djuren ifrågasätter skiljelinjerna mellan natur och kultur och mellan subjekt och objekt – och i förlängningen de hierarkier och maktstrukturer som preciserades av Descartes och så länge har satt sin prägel på västerländska synsätt.

Även i de tre volymerna i Vargskinnet (1999–2003) karakteriseras berättandet av flera gestalters fokalisering, och även i denna romansvit – som tilldrar sig i samma del av Norrland som Händelser vid vatten och faktiskt gör bruk av en av gestalterna från den tidigare romanen – aktualiseras postkoloniala och ekokritiska men också etiska perspektiv. Med en handling som cirklar kring tre generationer kvinnor representerade av en barnmorska, en samehustru och en präst, plus en manlig konstnär lyfter trilogin med sina många metatextuella drag fram etiska problemställningar i relation till landskap, djur och medmänniskor, med det lilla barnets utsatthet som återkommande motiv.

Kerstin Ekman har flera gånger talat om våra inneboende möjligheter att skapa ett annat slags samhälle än det vi har åstadkommit. I de romaner som har granskats här fungerar Norrlandsmiljöerna inte bara som utgångspunkter för kritiska granskningar av vårt moderna samhälle: de öppnar också perspektiv mot alternativ, mot radikalt nya möjligheter.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University & The Royal Skyttean Society , 2014. Vol. 8, no 1, 67-89 p.
Keyword [en]
Kerstin Ekman, Norrland, narrative, focalisation, identity, ecocriticism, postcolonialism, ethics
National Category
General Literature Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-106049OAI: oai:DiVA.org:umu-106049DiVA: diva2:839709
Available from: 2015-07-03 Created: 2015-07-03 Last updated: 2017-12-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(601 kB)146 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 601 kBChecksum SHA-512
c7ba6f78060e239ff577cbc9a5af30f305b517ad6907d960c2ac8f3861fb07defb9384350ad76ae7f8d8a99497c74d1e9fa679ab3c4e80428fdb723fdb3690a5
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

URL
In the same journal
Journal of Northern Studies
General Literature Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 146 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 777 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf