Umeå University's logo

Skolkuratorers handlingsutrymme förhandlas fram på en arena som domineras av utbildningsverksamhet och där skolkuratorn ofta ensam företräder sin yrkesgrupp och sitt uppdrag. Artikeln visar att skolkuratorernas uppdrag är vagt formulerat och hur handlingsutrymmet är beroende av både formella och informella resurser. 

School social workers can be seen as a professional group operating on the margin of an educational logic that dominates schools as institutions. This conditions what tasks they are assigned and what aspects of social work knowledge they will find relevant. On the other hand, the role as a sole professional and relative outsider in the organization provides a potential for school social workers to transcend established theories of social work practice. This article aims to investigate how social work theory is applied in school social work. Twelve semi-structured interviews with school social workers were analysed in terms of how they relate to four knowledge approaches derived from the literature: task-centred, systems theory, strengths and anti-oppressive. Contrary to claims within the sociology of professions that social work practice is formed largely by organizational context rather than a discipline-specific knowledge base, the interviewees seemed to lean on a robust professional foundation within social work theory. Interviewees strongly emphasised their role as working for the individual pupil and positioned themselves as somewhat in opposition to a somewhat oppressive school environment.

Skolkuratorer är en professionell grupp som har en perifer position i förhållande till skolan, som domineras av en pedagogisk logik. Detta påverkar vilka specifika arbetsuppgifter och aspekter av socialt arbete som blir relevanta för den skolkurativa praktiken. Samtidigt erbjuds denna grupp av socialarbetare genom sin perifera roll möjligheter att överskrida och utveckla etablerade former och teorier för vad som utgör det sociala arbetets praktik. Syftet med artikeln är att undersöka hur teorier i socialt arbete tillämpas i den skolkurativa praktiken. Tolv semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer analyserades med utgångspunkt i fyra centrala perspektiv inom socialt arbete: uppgiftscentrerat, systemteoretiskt, empowerment och antiförtryckande. I motsats till vad som framförts i professionssociologiska studier, där det hävdas att det sociala arbetets praktik formas av den organisatoriska kontexten snarare än av en disciplinspecifik kunskapsbas, föreföll intervjupersonerna i sin praktik primärt förhålla sig till en robust kunskapsbas hämtad från teoribildning i socialt arbete. Intervjupersonerna framhöll vidare hur deras arbete präglades av ett barnperspektiv, vilket gjorde att de i viss utsträckning positionerade sig i opposition till en skola som delvis uppfattades som förtryckande. Dock var de inte benägna att kritiskt reflektera över sin egen potentiella roll i denna förtryckande kontext.

This article describes how school social workers and teachers perceive their cooperation with each other with regard to pupils’ well-being in Swedish schools. A total of 23 qualitative interviews were conducted with a strategic sample of teachers and school social workers. The analysis of the interview data was based on Andrew Abbott’s theory of the system of professions, and the cooperation and boundary work of the two professional groups are discussed in terms of jurisdictional conflicts and “cultural machinery”. The analysis shows that on a general level both school social workers and teachers seem to agree about the need for school social work, but tensions and diverging views were uncovered when investigating the cultural machinery in their daily work. This study shows how both of these professional groups protect the boundaries of their own jurisdictions, but also how these boundaries are relaxed when social workers and teachers jointly try to solve everyday problems.