umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Behandling av beteendemässiga ochpsykiska symtom med fokus påagitation hos äldre med Alzheimerssjukdom.: En jämförelse mellan neuroleptika ochacetylkolinesterashämmare
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Pharmacology.
2016 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Inledning: År 2030 uppskattas det vara ungefär 230 000 stycken människor i Sverige somhar drabbats av någon typ av demenssjukdom. Sjukdomens stadier delas in i begynnande,mild, måttlig och svår demens. Där första symtomen i den begynnande fasen brukar vara attden drabbade inte kommer ihåg vart den lagt sina saker. I den svåra fasen av sjukdomen ärpatienten förmodligen beroende av dygnet runt vård, patienten brukar även ha svårt attprata, enstaka ord eller meningar brukar upprepas. Beteendemässiga och psykiska symtom(BPSD) hos demenssjuka är symtom som kan orsaka lidande hos patienten och dessanhöriga. Symtomen delas in i fyra undergrupper affektiva, psykossymtom, hyperaktivitetoch apati. Riskfaktorn med högst evidens är Apolipoprotein E (ApoE), ApoEε4-allelen.Riskfaktorer med lägre evidensgrad är t.ex. låg utbildning och släktskap.

Sjukdomen orsakas av att nervcellerna i hjärnan dör, framförallt i delen av hjärnan därminnet sitter. En röntgen av hjärnan visar onormala proteininlagringar, amyloida plack.Amyloidhypotesen påstår att det blir en överproduktion av amyloid-beta proteinet vilken trosvara den patologiska händelsen vid Alzheimers sjukdom. Tauproteinet hyperfosfyleras till enisoform som är tre gånger större än i en frisk hjärna, om överproduktion av tau på specifikaställen eller hela hjärnan orsakar sjukdomen har forskarna inte kommit fram till ännu. Mildtill måttlig Alzheimers sjukdom behandlas med acetylkolinesterashämmarna donepezil,rivastagmin och galantamin. Svår Alzheimers sjukdom behandlas med en NMDAreceptoragonist,memantin.

Syfte: Att undersöka om acetylkolinesterashämmare eller neuroleptika fungerar bäst vidsymtom som uppkommer vid BPSD, samt undersöka vilka biverkningar som är vanligast.

Metod: PubMed har använts för att hitta studier som stämmer in på inklusionskriterierna.Studier som exkluderas är de som undersökt fel substans, fel indikation eller fel preparat t.ex.omega-3.

Resultat: De vanligaste biverkningarna som rapporterats hos acetylkolinesterashämmarnaär bland annat illamående och kräkningar. Av neuroleptika preparaten verkar det varasömnighet som är den mest rapporterade biverkningen. Studierna som undersökteneuroleptika kom fram till ungefär samma sak, att preparaten kan förbättra symtomen. Av destudier som undersökte acetylkolinesterashämmarna var det tre studier som drog slutsatsenatt de kan ha effekt. En studie säger att det inte sågs någon skillnad mellan donepezil ochplacebo vid dessa typer av symtom.

Diskussion: Då de olika studierna som använts i arbetet har undersökt olika effektmått hardet varit svårt att göra en rättvis bedömning om läkemedlen fungerar eller ej. Då i de flestafall bara gått och jämföra ett effektmått från studierna. Hade jag bestämt vilka effektmåttsom fick finnas i varje studie redan från början och sedan gjort en exkludering utifrån det,hade det varit enklare att jämföra studierna och därefter kommit fram till en bra slutsats. Viden jämförelse mellan de olika substanserna ur neuroleptikagruppen, är sömnighet denvanligaste biverkningen i tre av fyra grupper. Viktökning är också en av de vanligastebiverkningarna i två av grupperna där ungefär 32% drabbades av just denna biverkning.Varför patienterna ökat i vikt framgår inte i studierna.

Slutsats: Acetylkolinesterashämmare och neuroleptika kan ha effekt vid symtom somuppkommer vid BPSD. Acetylkolinesterashämmarna bör provas i första hand om intebehandlingen redan är insatt.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 37 p.
Keyword [en]
Alzheimer's disease, BPSD, Cholinesterase inhibitors, antipsychotics
National Category
Pharmaceutical Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-119733OAI: oai:DiVA.org:umu-119733DiVA: diva2:923338
Educational program
Study Programme in Pharmacy/Pharmaceutical Science
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-04-26 Created: 2016-04-26 Last updated: 2016-04-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1618 kB)1955 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1618 kBChecksum SHA-512
dec28045fec33e6ee62e8dff6cc13c0a12d7e919923adea5e220cad7c31ad52367828013b31d7e01dc5f780956ad8b2226acaf162533662cc4b84027d37c20ef
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Pharmacology
Pharmaceutical Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1955 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 331 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf