umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nurses' perspective of conducting family conversation
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
2016 (English)In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, 30867Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

INTRODUCTION: Nurses are in a prime position to manage to support families that have a family member living in a residential home for older people. Nurses' attitudes about meeting patients' family members vary. Studies describe that some nurses consider family members as a burden. But some nurses consider family members a resource and think it is important to establish good relationships with them.

AIM: The aim of this study was to describe how registered nurses (RNs) experienced to participate in and conduct the intervention Family Health Conversations (FamHCs) with families in residential homes for older people.

METHODS: The intervention FamHC was accomplished at three residential homes for older people. FamHC is a family systems nursing (FSN) intervention developed to support families facing the ill health of someone in the family. One RN from each residential home conducted the conversations. The RNs wrote diary notes directly after each conversation. The RNs were also interviewed 1 month after they had each conducted four FamHCs. The diary notes and the interviews were analysed separately by qualitative content analysis, and the findings were then summarized in one theme and further discussed together.

FINDINGS: The main findings were that the RNs experience the conversations as a valuable professional tool involving the whole family. The RNs grasped that silence can be a valuable tool and had learned to attentively listen to what the families were saying without interrupting, allowing them and the families to reflect upon what the family members said.

CONCLUSION: The findings show that the FamHC can be helpful for RNs in their work, helping them to perceive and understand the needs and desires of the families.

Place, publisher, year, edition, pages
CoAction Publishing, 2016. Vol. 11, 30867
Keyword [en]
Family nursing, family systems nursing, family health conversation, intervention, older people, relatives, residential home, support, qualitative content analysis
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-119746DOI: 10.3402/qhw.v11.30867ISI: 000375926300001PubMedID: 27104342OAI: oai:DiVA.org:umu-119746DiVA: diva2:923414
Available from: 2016-04-26 Created: 2016-04-26 Last updated: 2017-11-30Bibliographically approved
In thesis
1. Tröst genom hälsostödjande familjesamtal: upplevelser och effekter av en familjecentrerad intervention
Open this publication in new window or tab >>Tröst genom hälsostödjande familjesamtal: upplevelser och effekter av en familjecentrerad intervention
2016 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[en]
Consolation through Family Health Conversations : experiences and the effects of a family system nursing intervention
Abstract [en]

Aim: The overall aim of this thesis was to evaluate the experiences of nurses and families participated in Family Health Conversations (FamHC) and the effects of this intervention on those families with a family member living in a residential home for older people. Methods: This thesis comprises four studies. The FamHC were structured as three conversations held at two-week intervals and a closing letter. In two of the studies (I and II), group interviews with family members were interpreted using qualitative content analysis. A mixed-method research design was used in study three (III). Data were collected through group interviews with families and by using the instruments FHI and SWED-QUAL completed by the family members. The qualitative and quantitative data were analyzed and then integrated. In the fourth study (IV), registered nurses who had performed the FamHC participated in individual interviews after they had completed four conversation series each. The RNs also wrote diary notes about what they experienced directly after conducting each conversation. The interviews and diary notes were interpreted with qualitative content analyses. Result: The findings from study I one month after participating in the conversations showed that the families felt alleviated from guilty consciences. The FamHC gave the family members confirmation that they were, indeed, good enough. Study II showed that, six months after participating in the conversations, the families had experienced the FamHC as healing because the sharing and reflections through dialogue within the conversations mediated confirmation, which made the families feel consoled. Study III revealed that the families’ emotional wellbeing had increased six months after participating in the FamHC. The families also showed an improved ability to work together. In study IV, the nurses reported that the FamHC was a useful care action in their work with families. Conclusion: The overall conclusion from the findings is that the families were consoled by participating in the FamHC. The conversations offered an arena for families to listen to each other’s narration which provided a better relationship and cooperation within the family and a greater sense of well-being for the family members. 

Abstract [sv]

Bakgrund: Att ha en sjuk närstående som bor på ett särskilt boende för äldre påverkar hela familjen. Familjemedlemmarna kan uppleva känslor av saknad, skuld, maktlöshet och sorg. Det finns därför ett behov av att utvidga omvårdnaden till att innefatta hela familjen som ett system för att minska ohälsa hos familjer. Detta kan ske genom familjecentrerade interventioner. Ett exempel på en familjecentrerad intervention är hälsostödjande familjesamtal (FamHC). Det är en vårdhandling med focus på familjens styrkor, resurser och relationer inom familjen. Det finns begränsad kunskap om dessa familjeinterventioner i kontexten vård och omsorg av äldre. Syftet: Syftet med avhandlingen är att ur ett familje- och sjuksköterskeperspektiv studera upplevelser, responser och effekter av sjuksköterskeledda hälsostödjande familjesamtal med närstående som har en familjemedlem boende på ett särskilt boende för äldre. Metoder: Denna avhandling är baserad på en intervention med FamHC genomförd vid tre särskilda boenden för äldre i norra Sverige. Samtalens struktur är tre på varandra följande samtal varannan vecka med skilda fokus och avslutas med ett avslutande brev. Avhandlingen består av fyra delstudier. I studie I-II användes semistrukturerade gruppintervjuer med närstående som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie III användes mixad metod. Kvalitativa resultat från intervjuer och kvantitativa resultat från instrumenten SWED-QUAL och FHI, analyserades parallellt samt integrerades därefter. I Studie IV intervjuades tre sjuksköterskor med semistrukturerade individuella intervjuer. Sjuksköterskorna skrev även dagboksanteckningar. Intervjuerna och dagböckerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. iv Resultat: Resultaten från studie I visar att de närstående en månad efter deltagandet i FamHC upplevde en lindring av sitt dåliga samvete då de krav som familjerna ställer på sig själva minskat. Vid samtalen fick de närstående bekräftelse på att de gjorde så gott de kunde. Genom att dela sina föreställningar med varandra genom berättelser skapades en ökad förståelse för hela familjens upplevelse av situationen. Studie II visar att sex månader efter samtalsseriens avslutande upplevde familjen deltagandet i FamHC som ett delande i en dialog med en läkande kraft. Delandet upplevdes bekräftande vilket gjorde att de närstående upplevde samtalen som trösterika. Studie III visar att de närståendes emotionella välbefinnande hade förbättrats sex månader efter att ha deltagit i FamHC. Studien visar på förbättrad kommunikation och relationer samt förbättrat samarbete inom familjen. Studie IV visar att sjuksköterskorna upplevde att FamHC var en tillämpbar omvårdnadsåtgärd i arbetet med familjer. Det gav en förbättrad förståelse av familjens situation och förbättrade relationen med närstående. Konklusion: Den övergripande slutsatsen från resultaten i delstudierna är att genom att delta i FamHC blev familjerna tröstade. Samtalen skapade en arena för de närstående att berätta samt att lyssna till varandras berättelser. Det gavs utrymme att gråta och sörja över sin situation över att ha en sjuk familjemedlem på ett särskilt boende. Samtalen medförde reviderade föreställningar bland närstående och sjuksköterskorna samt en ökad förståelse och ett bättre samarbete inom familjen och en ökad känsla av välbefinnande hos de närstående. Hälsostödjande familjesamtal kan därmed föreslås vara ett användbart verktyg för sjuksköterskor i deras arbete med närstående inom kontexten särskilda boenden för äldre personer.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2016. 71 p.
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1808
Keyword
Family Health Conversations, Family Systems Nursing, FamHC, Family Health, Nursing care, Residential home for older people, Hälsostödjande familjesamtal, Familjecentrerad omvårdnad, FamHC, Familjeomvårdnad, Omvårdnad, Särskilt boende för äldre
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-119759 (URN)978-91-7601-435-6 (ISBN)
Public defence
2016-05-26, Aulan, vårdvetarhuset, 90187 Umeå, Umeå, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2016-05-02 Created: 2016-04-26 Last updated: 2016-05-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(388 kB)106 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 388 kBChecksum SHA-512
0ad6e7d0526c2d138121816b12bfd02a0ed257dbe12e194e8d5e6120968e99f5c88fee52317f63481495ca0756189cea5bf44b27469f0e00873f4db21321b671
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full textPubMed

Authority records BETA

Dorell, ÅsaSundin, Karin

Search in DiVA

By author/editor
Dorell, ÅsaSundin, Karin
By organisation
Department of Nursing
In the same journal
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 106 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric score

doi
pubmed
urn-nbn
Total: 205 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf