umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nurses' perspective of conducting family conversation
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
2016 (Engelska)Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, artikel-id 30867Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

INTRODUCTION: Nurses are in a prime position to manage to support families that have a family member living in a residential home for older people. Nurses' attitudes about meeting patients' family members vary. Studies describe that some nurses consider family members as a burden. But some nurses consider family members a resource and think it is important to establish good relationships with them.

AIM: The aim of this study was to describe how registered nurses (RNs) experienced to participate in and conduct the intervention Family Health Conversations (FamHCs) with families in residential homes for older people.

METHODS: The intervention FamHC was accomplished at three residential homes for older people. FamHC is a family systems nursing (FSN) intervention developed to support families facing the ill health of someone in the family. One RN from each residential home conducted the conversations. The RNs wrote diary notes directly after each conversation. The RNs were also interviewed 1 month after they had each conducted four FamHCs. The diary notes and the interviews were analysed separately by qualitative content analysis, and the findings were then summarized in one theme and further discussed together.

FINDINGS: The main findings were that the RNs experience the conversations as a valuable professional tool involving the whole family. The RNs grasped that silence can be a valuable tool and had learned to attentively listen to what the families were saying without interrupting, allowing them and the families to reflect upon what the family members said.

CONCLUSION: The findings show that the FamHC can be helpful for RNs in their work, helping them to perceive and understand the needs and desires of the families.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
CoAction Publishing, 2016. Vol. 11, artikel-id 30867
Nyckelord [en]
Family nursing, family systems nursing, family health conversation, intervention, older people, relatives, residential home, support, qualitative content analysis
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-119746DOI: 10.3402/qhw.v11.30867ISI: 000375926300001PubMedID: 27104342OAI: oai:DiVA.org:umu-119746DiVA, id: diva2:923414
Tillgänglig från: 2016-04-26 Skapad: 2016-04-26 Senast uppdaterad: 2018-06-07Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Tröst genom hälsostödjande familjesamtal: upplevelser och effekter av en familjecentrerad intervention
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Tröst genom hälsostödjande familjesamtal: upplevelser och effekter av en familjecentrerad intervention
2016 (Svenska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[en]
Consolation through Family Health Conversations : experiences and the effects of a family system nursing intervention
Abstract [en]

Aim: The overall aim of this thesis was to evaluate the experiences of nurses and families participated in Family Health Conversations (FamHC) and the effects of this intervention on those families with a family member living in a residential home for older people. Methods: This thesis comprises four studies. The FamHC were structured as three conversations held at two-week intervals and a closing letter. In two of the studies (I and II), group interviews with family members were interpreted using qualitative content analysis. A mixed-method research design was used in study three (III). Data were collected through group interviews with families and by using the instruments FHI and SWED-QUAL completed by the family members. The qualitative and quantitative data were analyzed and then integrated. In the fourth study (IV), registered nurses who had performed the FamHC participated in individual interviews after they had completed four conversation series each. The RNs also wrote diary notes about what they experienced directly after conducting each conversation. The interviews and diary notes were interpreted with qualitative content analyses. Result: The findings from study I one month after participating in the conversations showed that the families felt alleviated from guilty consciences. The FamHC gave the family members confirmation that they were, indeed, good enough. Study II showed that, six months after participating in the conversations, the families had experienced the FamHC as healing because the sharing and reflections through dialogue within the conversations mediated confirmation, which made the families feel consoled. Study III revealed that the families’ emotional wellbeing had increased six months after participating in the FamHC. The families also showed an improved ability to work together. In study IV, the nurses reported that the FamHC was a useful care action in their work with families. Conclusion: The overall conclusion from the findings is that the families were consoled by participating in the FamHC. The conversations offered an arena for families to listen to each other’s narration which provided a better relationship and cooperation within the family and a greater sense of well-being for the family members. 

Abstract [sv]

Bakgrund: Att ha en sjuk närstående som bor på ett särskilt boende för äldre påverkar hela familjen. Familjemedlemmarna kan uppleva känslor av saknad, skuld, maktlöshet och sorg. Det finns därför ett behov av att utvidga omvårdnaden till att innefatta hela familjen som ett system för att minska ohälsa hos familjer. Detta kan ske genom familjecentrerade interventioner. Ett exempel på en familjecentrerad intervention är hälsostödjande familjesamtal (FamHC). Det är en vårdhandling med focus på familjens styrkor, resurser och relationer inom familjen. Det finns begränsad kunskap om dessa familjeinterventioner i kontexten vård och omsorg av äldre. Syftet: Syftet med avhandlingen är att ur ett familje- och sjuksköterskeperspektiv studera upplevelser, responser och effekter av sjuksköterskeledda hälsostödjande familjesamtal med närstående som har en familjemedlem boende på ett särskilt boende för äldre. Metoder: Denna avhandling är baserad på en intervention med FamHC genomförd vid tre särskilda boenden för äldre i norra Sverige. Samtalens struktur är tre på varandra följande samtal varannan vecka med skilda fokus och avslutas med ett avslutande brev. Avhandlingen består av fyra delstudier. I studie I-II användes semistrukturerade gruppintervjuer med närstående som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie III användes mixad metod. Kvalitativa resultat från intervjuer och kvantitativa resultat från instrumenten SWED-QUAL och FHI, analyserades parallellt samt integrerades därefter. I Studie IV intervjuades tre sjuksköterskor med semistrukturerade individuella intervjuer. Sjuksköterskorna skrev även dagboksanteckningar. Intervjuerna och dagböckerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. iv Resultat: Resultaten från studie I visar att de närstående en månad efter deltagandet i FamHC upplevde en lindring av sitt dåliga samvete då de krav som familjerna ställer på sig själva minskat. Vid samtalen fick de närstående bekräftelse på att de gjorde så gott de kunde. Genom att dela sina föreställningar med varandra genom berättelser skapades en ökad förståelse för hela familjens upplevelse av situationen. Studie II visar att sex månader efter samtalsseriens avslutande upplevde familjen deltagandet i FamHC som ett delande i en dialog med en läkande kraft. Delandet upplevdes bekräftande vilket gjorde att de närstående upplevde samtalen som trösterika. Studie III visar att de närståendes emotionella välbefinnande hade förbättrats sex månader efter att ha deltagit i FamHC. Studien visar på förbättrad kommunikation och relationer samt förbättrat samarbete inom familjen. Studie IV visar att sjuksköterskorna upplevde att FamHC var en tillämpbar omvårdnadsåtgärd i arbetet med familjer. Det gav en förbättrad förståelse av familjens situation och förbättrade relationen med närstående. Konklusion: Den övergripande slutsatsen från resultaten i delstudierna är att genom att delta i FamHC blev familjerna tröstade. Samtalen skapade en arena för de närstående att berätta samt att lyssna till varandras berättelser. Det gavs utrymme att gråta och sörja över sin situation över att ha en sjuk familjemedlem på ett särskilt boende. Samtalen medförde reviderade föreställningar bland närstående och sjuksköterskorna samt en ökad förståelse och ett bättre samarbete inom familjen och en ökad känsla av välbefinnande hos de närstående. Hälsostödjande familjesamtal kan därmed föreslås vara ett användbart verktyg för sjuksköterskor i deras arbete med närstående inom kontexten särskilda boenden för äldre personer.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet, 2016. s. 71
Serie
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1808
Nyckelord
Family Health Conversations, Family Systems Nursing, FamHC, Family Health, Nursing care, Residential home for older people, Hälsostödjande familjesamtal, Familjecentrerad omvårdnad, FamHC, Familjeomvårdnad, Omvårdnad, Särskilt boende för äldre
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
urn:nbn:se:umu:diva-119759 (URN)978-91-7601-435-6 (ISBN)
Disputation
2016-05-26, Aulan, vårdvetarhuset, 90187 Umeå, Umeå, 13:00 (Svenska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2016-05-02 Skapad: 2016-04-26 Senast uppdaterad: 2018-06-07Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(388 kB)189 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 388 kBChecksumma SHA-512
0ad6e7d0526c2d138121816b12bfd02a0ed257dbe12e194e8d5e6120968e99f5c88fee52317f63481495ca0756189cea5bf44b27469f0e00873f4db21321b671
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMed

Personposter BETA

Dorell, ÅsaSundin, Karin

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Dorell, ÅsaSundin, Karin
Av organisationen
Institutionen för omvårdnad
I samma tidskrift
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being
Omvårdnad

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 189 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 468 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf