umu.sePublications
Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Family Health Conversations have positive outcomes on families: A mixed method study
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
Centre for Research & Development, Uppsala University/ Region Gävleborg, Gävle.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
(English)Article in journal (Refereed) Submitted
Abstract [en]

Background: A Family Systems Nursing intervention, “Family Health Conversations” (FamHC) was conducted in order to strengthen the health of families having relatives at residential home for older people. Having a family member living in a residential home affects the entire family and can be hard to handle. Family members require encouraging and open communication support from nurse during and after relocation to a residential home.

Objectives: The aims of this study were to evaluate the responses to and effects of the Family Health Conversations in families with a member living at a residential home for older people and to integrate the empirical results with a theoretical assumption upon which the intervention was based.

Methods: A mixed method research design was used. The Swedish Health-Related Quality of Life Survey and the Family Hardiness Index were administered before and 6 months after the intervention. Qualitative data was collected by semi-structured interviews with each family 6 months post-intervention. The sample included families of residents, a total of 10 families comprising 22 family members.

Result: Main finding was that FamHCs helped family members process their feelings about having a member living at a residential home and made it easier for them to deal with their own situations. FamHCs helped to ease their consciences, improve their emotional well-being, and change their beliefs about their own insufficiency and guilt. Seeing problems from a different perspective facilitated the families’ thinking in a new way.

Conclusion: These findings showed that FamHC can be an important type of intervention to improve family functioning and enhance the emotional well-being.

Keyword [en]
Family Hardiness Index, Family Health Conversation, Family Systems Nursing, Intervention, Mixed method design, Older people, Transition, Quality of Life
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-119756OAI: oai:DiVA.org:umu-119756DiVA: diva2:923425
Available from: 2016-04-26 Created: 2016-04-26 Last updated: 2016-05-02
In thesis
1. Tröst genom hälsostödjande familjesamtal: upplevelser och effekter av en familjecentrerad intervention
Open this publication in new window or tab >>Tröst genom hälsostödjande familjesamtal: upplevelser och effekter av en familjecentrerad intervention
2016 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[en]
Consolation through Family Health Conversations : experiences and the effects of a family system nursing intervention
Abstract [en]

Aim: The overall aim of this thesis was to evaluate the experiences of nurses and families participated in Family Health Conversations (FamHC) and the effects of this intervention on those families with a family member living in a residential home for older people. Methods: This thesis comprises four studies. The FamHC were structured as three conversations held at two-week intervals and a closing letter. In two of the studies (I and II), group interviews with family members were interpreted using qualitative content analysis. A mixed-method research design was used in study three (III). Data were collected through group interviews with families and by using the instruments FHI and SWED-QUAL completed by the family members. The qualitative and quantitative data were analyzed and then integrated. In the fourth study (IV), registered nurses who had performed the FamHC participated in individual interviews after they had completed four conversation series each. The RNs also wrote diary notes about what they experienced directly after conducting each conversation. The interviews and diary notes were interpreted with qualitative content analyses. Result: The findings from study I one month after participating in the conversations showed that the families felt alleviated from guilty consciences. The FamHC gave the family members confirmation that they were, indeed, good enough. Study II showed that, six months after participating in the conversations, the families had experienced the FamHC as healing because the sharing and reflections through dialogue within the conversations mediated confirmation, which made the families feel consoled. Study III revealed that the families’ emotional wellbeing had increased six months after participating in the FamHC. The families also showed an improved ability to work together. In study IV, the nurses reported that the FamHC was a useful care action in their work with families. Conclusion: The overall conclusion from the findings is that the families were consoled by participating in the FamHC. The conversations offered an arena for families to listen to each other’s narration which provided a better relationship and cooperation within the family and a greater sense of well-being for the family members. 

Abstract [sv]

Bakgrund: Att ha en sjuk närstående som bor på ett särskilt boende för äldre påverkar hela familjen. Familjemedlemmarna kan uppleva känslor av saknad, skuld, maktlöshet och sorg. Det finns därför ett behov av att utvidga omvårdnaden till att innefatta hela familjen som ett system för att minska ohälsa hos familjer. Detta kan ske genom familjecentrerade interventioner. Ett exempel på en familjecentrerad intervention är hälsostödjande familjesamtal (FamHC). Det är en vårdhandling med focus på familjens styrkor, resurser och relationer inom familjen. Det finns begränsad kunskap om dessa familjeinterventioner i kontexten vård och omsorg av äldre. Syftet: Syftet med avhandlingen är att ur ett familje- och sjuksköterskeperspektiv studera upplevelser, responser och effekter av sjuksköterskeledda hälsostödjande familjesamtal med närstående som har en familjemedlem boende på ett särskilt boende för äldre. Metoder: Denna avhandling är baserad på en intervention med FamHC genomförd vid tre särskilda boenden för äldre i norra Sverige. Samtalens struktur är tre på varandra följande samtal varannan vecka med skilda fokus och avslutas med ett avslutande brev. Avhandlingen består av fyra delstudier. I studie I-II användes semistrukturerade gruppintervjuer med närstående som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie III användes mixad metod. Kvalitativa resultat från intervjuer och kvantitativa resultat från instrumenten SWED-QUAL och FHI, analyserades parallellt samt integrerades därefter. I Studie IV intervjuades tre sjuksköterskor med semistrukturerade individuella intervjuer. Sjuksköterskorna skrev även dagboksanteckningar. Intervjuerna och dagböckerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. iv Resultat: Resultaten från studie I visar att de närstående en månad efter deltagandet i FamHC upplevde en lindring av sitt dåliga samvete då de krav som familjerna ställer på sig själva minskat. Vid samtalen fick de närstående bekräftelse på att de gjorde så gott de kunde. Genom att dela sina föreställningar med varandra genom berättelser skapades en ökad förståelse för hela familjens upplevelse av situationen. Studie II visar att sex månader efter samtalsseriens avslutande upplevde familjen deltagandet i FamHC som ett delande i en dialog med en läkande kraft. Delandet upplevdes bekräftande vilket gjorde att de närstående upplevde samtalen som trösterika. Studie III visar att de närståendes emotionella välbefinnande hade förbättrats sex månader efter att ha deltagit i FamHC. Studien visar på förbättrad kommunikation och relationer samt förbättrat samarbete inom familjen. Studie IV visar att sjuksköterskorna upplevde att FamHC var en tillämpbar omvårdnadsåtgärd i arbetet med familjer. Det gav en förbättrad förståelse av familjens situation och förbättrade relationen med närstående. Konklusion: Den övergripande slutsatsen från resultaten i delstudierna är att genom att delta i FamHC blev familjerna tröstade. Samtalen skapade en arena för de närstående att berätta samt att lyssna till varandras berättelser. Det gavs utrymme att gråta och sörja över sin situation över att ha en sjuk familjemedlem på ett särskilt boende. Samtalen medförde reviderade föreställningar bland närstående och sjuksköterskorna samt en ökad förståelse och ett bättre samarbete inom familjen och en ökad känsla av välbefinnande hos de närstående. Hälsostödjande familjesamtal kan därmed föreslås vara ett användbart verktyg för sjuksköterskor i deras arbete med närstående inom kontexten särskilda boenden för äldre personer.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2016. 71 p.
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1808
Keyword
Family Health Conversations, Family Systems Nursing, FamHC, Family Health, Nursing care, Residential home for older people, Hälsostödjande familjesamtal, Familjecentrerad omvårdnad, FamHC, Familjeomvårdnad, Omvårdnad, Särskilt boende för äldre
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-119759 (URN)978-91-7601-435-6 (ISBN)
Public defence
2016-05-26, Aulan, vårdvetarhuset, 90187 Umeå, Umeå, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2016-05-02 Created: 2016-04-26 Last updated: 2016-05-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Dorell, ÅsaIsaksson, UlfSundin, Karin
By organisation
Department of Nursing
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 51 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link