umu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Norrländska eliter, naturresurser och Norrlandspolitik perioden 1850-2016
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Ekonomisk historia.ORCID-id: 0000-0002-5434-7304
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna studie analyserar hur frågan om fördelning och placering av räntan från de norrländska naturresurserna uppkommit, gestaltats och utvecklats av norrländska företrädare och i den nationella politiken gentemot Norrland under perioden 1850-2016. Utgångspunkten för analysen är att Norrlands utveckling under perioden följer ett mönster som visar stora likheter med vad andra naturresursrika regioner i världen upplevt. Samtidigt har det norrländska förloppet även präglats av unika aspekter relaterade till den svenska välfärdsstatens utveckling samt den svenska ekonomins position i internationell ekonomi under 1900-talet.

 

Inledningsvis visar vi hur Norrland från 1850 fram till omkring 1940 följde ett mönster för en naturresursrik region i enlighet med vad nordamerikanska ekonomisk-historiker som Douglass C. North och Harold A. Innis beskriver. Naturresursexporten expanderade kraftigt men produktionen kom till följd av regionens alltför svaga strukturer för finansiering och ägande att hamna under exogena aktörer. Genom arbetet med att attrahera investeringar till Norrland kom regionens politiska aktörer däremot att bli medvetna om hur politisk mobilisering och organisering kunde få nationalstatsnivån att tilldela Norrland olika offentliga resurser. Perioden från 1940 till 1990 kännetecknades sedan av en rent-seeking-strategi vars mål var att indirekt återföra delar av den ”förlorade” naturresursräntan till Norrland genom agerande inom det politiska systemet. Norrlandskommitténs betänkande från 1949 satte dagordningen för denna strategi. Ett avgörande argument för en expansion av den statliga Norrlandspolitiken i storlek och omfattning från 1940-talet blev att regionen förtjänade kompensation för den naturresursränta som dittills ofta tillfallit exogena aktörer. Den politiska strategin, där naturresursräntan kopplas samman med offentliga utgifter, blev med tiden så dominerande att den nästan helt trängt undan alternativa utvecklingsstrategier. Det blir särskilt tydligt i vår analys av perioden efter 1990 då de dominerande regionala aktörerna inte förmådde förändra sitt agerande och målsättningar, trots att det fanns tydliga indikatorer på att den traditionella strategin borde ha ifrågasatts.

 

Den norrlandspolitik som utvecklats efter 1940 kan därigenom betraktas som en kompensation för oförmågan hos företagare och politiker i Norrlands eliter att uthålligt transformera förmögenheter baserade på resursräntor till nya och diversifierade verksamheter i starka urbana strukturer. Regionens politiska strategi har istället varit inriktad på att genom offentliga satsningar och transfereringar återföra räntan från naturresurserna till regionen med så begränsad påverkan på lokaliseringsmönstret som möjligt. Naturresursräntan har använts till att säkra väljarbasen för de politiska eliternas strukturer i allians med den naturresursintensiva basindustrins företrädare och ägare. Därmed har inte heller en förskjutning av fokus i Norrland, en strukturomvandling, från naturresursutvinning till en placering av räntan i urbant lokaliserade förädlande näringar varit aktuell. En starkare direkt regional och icke-politiskt bestämd kontroll av räntan t.ex. via ett decentraliserat ägande av aktier i naturresursnäringar och fastigheter har istället vanligen avvisats av de aktörer som formulerat regionens problem och agenda.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Umeå universitet , 2016. , s. 34
Serie
CERUM Working Paper, ISSN 1404-5362 ; 95
Nyckelord [sv]
ekonomisk historia, regionalekonomi, Norrland, regionalpolitik, naturresurser, regionala eliter
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia Nationalekonomi
Forskningsämne
nationalekonomi; ekonomisk historia
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:umu:diva-119990Lokalt ID: 881253ISBN: 978-91-7601-502-5 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:umu-119990DiVA, id: diva2:926091
Tillgänglig från: 2016-05-04 Skapad: 2016-05-04 Senast uppdaterad: 2019-02-15Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1126 kB)645 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1126 kBChecksumma SHA-512
1c7a6538f18401c4840e866121da524544109982460c898b50ceec36493fee0def340142b9ec95f92be136d4ce09256e3b913f36cd79c6cdf0ed76cfa131f187
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Personposter BETA

Westin, LarsEriksson, Martin

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Westin, LarsEriksson, Martin
Av organisationen
Centrum för regionalvetenskap (CERUM)Ekonomisk historia
Ekonomisk historiaNationalekonomi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 645 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 1353 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf