umu.sePublications
Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Matökningstaktens effekt på extremt prematur födda barn & dess inverkan på morbiditet, viktutveckling & vårdtid.: -en jämförande studie mellan två neonatalavdelningar.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
2016 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Syfte: Syftet med studien var att jämföra matökningstakten mellan två neonatalintensivvårds-avdelningar, hos barn födda extremt prematurt och dess effekt på förekomsten av NEC, sepsis, centralvenösa kateterdagar samt viktutveckling och vårdtid

Bakgrund: Tillväxtproblem är vanligt på neonatalavdelningar och det råder stor oenighet gällande olika strategier kring EN hos extremt prematura barn. En snabb enteral matökning kan förbättra barnets tillväxt och nutritionsstatus, minska behovet av PN och risken för sepsis samt förkorta vårdtiden. Rädsla för NEC, aspiration och dålig enteral tolerans har lett till försiktig introduktion och långsam enteral matökning.

Design: Retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ design.

Metod: Data är granskat från SNQ, Nutrium samt System Cross på alla barn födda 1/1 2013 – 31/12 2015 i gestationsvecka (GV) 22+0 – 27+6 som vårdats på Norrlands universitetssjukhus i Umeå och Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Totalt 311 barn, varav 259 barn inkluderades i studien.

Resultat: Barnen som vårdades i Göteborg uppnådde snabbare 150ml/kg/d (dag 15 i Göteborg och dag 21 i Umeå) och med en snabbare matökningstakt (14ml/kg/d för barnen i Göteborg och 11ml/kg/d för barnen i Umeå). Ingen signifikant skillnad kunde ses i förekomst av NEC, sepsis och barnens viktutveckling mellan sjukhusen. Barnen i Umeå hade i genomsnitt fler centralvenösa kateterdagar (31 dagar i Umeå och 22 dagar i Göteborg) och längre vårdtid (95 dagar i Umeå och 83 i Göteborg) jämfört med barnen i Göteborg. Att snabbare uppnå 150ml/kg/dygn var associerat med färre centralvenösa kateterdagar, färre dagar med PN och lägre förekomst av sepsis men påverkade inte förekomsten av NEC, viktutvecklingen eller vårdtiden.

Slutsats: Trots att bägge sjukhusen hade långsam enteral matökning kom barnen vårdade i Göteborg snabbare upp i full EN. Kortare tid till full EN var generellt associerat till färre centralvenösa kateterdagar och lägre förekomst av sepsis. 

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 34 p.
Keyword [sv]
Neonatal omvårdnad, intensivvård, prematur, snabb enteral matökning, långsam enteral matökning, NEC, Sepsis, vårdtid, tillväxt, nutrition
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-122618OAI: oai:DiVA.org:umu-122618DiVA: diva2:939815
Educational program
Graduate Programme in Pediatric Nursing
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-09-01 Created: 2016-06-20 Last updated: 2016-09-01Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Nursing
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 4 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link