Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Göteborg 1988-1996
2000 (English)Report (Other academic)
Resource type
Text
Abstract [en]

Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa luftföroreningars eventuella akuta effekter på luftvägssjuka personer i Göteborgsområdet. För att underlätta internationella jämförelser har metodiken anpassats till ett pågående europeiskt projekt. Uppgifter om sjukhusinläggningar för luftvägsdiagnoser dygn för dygn 1988-1996 har hämtats från Patientregistret, luftföroreningsdata från Göteborgs miljöförvaltning och IVL samt meteorologiska data från SMHI. I studien har analyserats luftföroreningarnas betydelse för samtliga luftvägsinläggningar (i genomsnitt 6,6 per dygn), luftvägsinläggningar bland äldre (65 år och däröver) samt inläggningar för astma och kronisk obstruktiv luftvägssjukdom (KOL) bland äldre. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och tre olika mått på partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar. För astma- och KOL-inläggningar är halten av fotokemiskt bildad ozon en signifikant (p<0,05) riskfaktor oavsett vilket partikelmått som används i modellen, och avgasindikatorn kvävedioxid har signifikant betydelse utom med sulfat som partikelmått, då effekten dock nästan är signifikant. För samtliga luftvägsinläggningar bland personer 65 år och äldre är partikelhalten en signifikant riskfaktor oavsett vilket partikelmått som används. Resultaten talar för att flera typer av luftföroreningar, såväl storskaliga som sulfat och ozon liksom lokalt genererade bilavgaser, har viss betydelse för luftvägsinläggningarna. Det totala antalet luftvägsinläggningar ökar enligt undersökningen med 3,7 % vid en haltökning från 25%- till 75%-ilen (percentilen) såväl för sulfatpartiklar som ”inandningsbara partiklar” (PM10), vilket för PM10 motsvarar 10 ?g/m3 ökad halt. De akuta effekterna per ?g/m3 ökad halt är i denna studie genomgående starkare än vad som vanligtvis rapporterats i tidigare studier från främst nordamerikanska städer, vilket talar för att det är viktigt med ytterligare undersökningar som beskriver svenska förhållanden.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå universitet, Institutionen för folkhälsa & klinisk medicin , 2000.
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-123571OAI: oai:DiVA.org:umu-123571DiVA, id: diva2:953245
Available from: 2016-08-17 Created: 2016-07-06 Last updated: 2018-06-07

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:658058/FULLTEXT01.pdfhttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-493

Authority records

Forsberg, BertilSegerstedt, Bo

Search in DiVA

By author/editor
Forsberg, BertilSegerstedt, Bo
Medical and Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 87 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf