Umeå University's logo

umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 3535
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aagaard, Hanne
    et al.
    Lovisenberg Diaconal University College, Oslo, Norway.
    Hall, ElisabethO.C.
    Health, Aarhus University, Aarhus, Denmark; Faculty of Health Sciences and Nursing University of Faroe Islands, Torshavn, Faroe Islands.
    Audulv, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ludvigsen, Mette S.
    Department of Clinical Medicine - Randers Regional Hospital, Aarhus University, Aarhus, Denmark; Faculty of Nursing and Health Sciences, Nord University, Bodø, Norway.
    Westergren, Thomas
    Department of Public Health, University of Stavanger, Norway; Department of Nursing Science, University of Agder, Norway.
    Fegran, Liv
    Department of Nursing Science, University of Agder, Norway.
    Parents’ experiences of transitioning to home with a very-low-birthweight infant: a meta-ethnography2023Inngår i: Journal of Neonatal Nursing, ISSN 1355-1841, E-ISSN 1878-089X, Vol. 29, nr 3, s. 444-452Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Medical-technological advances and neurodevelopmental care have improved the survival of extremely- and very-low-birthweight infants born before 32 weeks' gestation. After months in neonatal care, the infants are discharged, and parents exited but full of anxiety. This review is designed as a meta-ethnography, addressing parents' discharge experiences to comprehend the synthesised research, which includes 12 eligible studies. From the analysis, we constructed three themes: ‘approaching discharge with both uncertainty and confidence’; ‘discharge as a longed-for though disordering turning point’; and ‘facing joys, worries and multiple challenges when at home’. The overarching interpretation was ‘discharge as double-edged sword’. We conclude that bringing home very-low-birthweight infants is a joyful event, yet parents also experience discharge as never-endingly worrying, as a time filled with challenges to which parents must adapt and as necessitating continuous support from knowledgeable providers.

  • 2.
    Abdallah, Rehema
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Klahan, Nattaya
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att leva utan ett eller två bröst: Kvinnors erfarenheter efter mastektomi på grund av bröstcancer2024Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    AbstraktBakgrund: Bröstcancer är bland de vanligaste cancersjukdomarna som drabbar kvinnor. Bröstkirurgi, särskilt mastektomi, är ett behandlingsalternativ av bröstcancer där ett eller två bröst opereras bort för att avlägsna hela cancertumören, vilket minskar risken för recidiv. Trots att mastektomi är en livräddande procedur, kan det också medföra negativa effekter på kvinnors liv både känslomässigt och fysiskt.

    Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva utan ett eller två bröst efter mastektomi på grund av bröstcancer.

    Metod: Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl där 10 artiklar med kvalitativ ansats valdes till resultatet. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs modell.

    Resultat:  Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier: En förändrad kropp, Förändrad kvinnlighet, Hanteringsstrategier och Sociala nätverkets betydelse. Dessa kategorier beskrev hur kvinnorna kände sig ofullkomliga och blev tvungna att ändra sin klädstil. Deras identitet och sexualitet påverkades samt undersökte hur olika hanteringsstrategier och stöd från närstående och utomstående underlättade för kvinnorna att anpassa sig till livet efter mastektomi.

    Konklusion: Kvinnor som genomgått mastektomi på grund av bröstcancer påverkas både fysiskt och psykisk på ett negativt sätt. Sjuksköterskan behöver vara medveten om de individuella erfarenheterna hos dessa kvinnor för att kunna erbjuda stöd som är anpassat till varje kvinnas specifika fysiska och psykiska behov.

  • 3.
    Abduljalel, Hassan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Julia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter i mötet med inneliggande suicidala patienter - En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Suicidala patienter utgör en stor patientgrupp inom den psykiatriska slutenvården och kan vara en utmanande patientgrupp för sjukvårdspersonalen. Suicidala patienter behöver hjälp och stöttning från sjuksköterskor för att kunna må bättre. Att hantera suicidala tankar, känslor och beteenden kan väcka svåra känslor hos den vårdande personalen.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta inneliggande suicidala patienter.

    Metod: Detta är en litteraturstudie som inkluderar åtta vetenskapliga artiklar som har hämtats från Pubmed och CINAHL. Efter en kvalitetsgranskning analyserades resultaten i de valda artiklarna med stöd av Fribergs analysmodell. Gemensamma områden i de valda artiklarna identifierades och presenterades i subteman och teman.

    Resultat: Från artiklarna har två teman samt fyra subtema bildats. Det första temat är “Att vara engagerad” och det andra temat är “Att vara frustrerad och lida”. I resultatet tas det upp att vara engagerad handlar om att balansera professionalitet samt att skapa en trygg vårdrelation i mötet med inneliggande suicidala patienter. Att vara frustrerad och lida handlar om att känna oro och förbittring, samt känna självanklagelse och självtvivel.

    Konklusion: Bemötande av suicidala patienter kan väcka svåra känslor hos sjuksköterskor, vilka är otroligt viktiga att ta upp och diskutera. Med mer kunskap inom området kommer vården att utvecklas mer i rätt riktning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    Medgivandeblankett
  • 4.
    Abdullah Ali, Basmah
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kvinnors erfarenheter efter en mastektomi till följd av bröstcancer: Kvinnors erfarenheter efter en mastektomi till följd av bröstcancer2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska kvinnor. I Sverige insjuknar ca 20 kvinnor per dag och det diagnostiseras över 7500 kvinnor per år. Ur ett världsperspektiv ligger Australien/Nya Zeeland, Nordamerika och Nordeuropa högt med en incidens på >80 kvinnor per 100 000 invånare. De lägsta siffrorna hittar vi i Centralamerika, Öst- och Mellanafrika och södra Centralasien som har <40 bröstcancerdiagnoser per 100 000 invånare. Att drabbas av bröstcancer kan skapa ångest, rädsla och oro.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter en mastektomi till följd av bröstcancer.

    Metod: Litteraturstudien bestod av tio kvalitativa artiklar. Databassökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. För att analysera studierna användes Fribergs femstegsmodell.

    Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier: En förändrad kroppsuppfattning och vikten av stöd. Kategorierna delades ytterligare in i fem tillhörande subkategorier.

    Konklusion: Resultatet visade att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde en negativ påverkan på sin kroppsuppfattning och sitt sexliv. Vissa kvinnor accepterade förlusten av ett bröst och var tacksamma, medan andra upplevde förlusten på olika sätt. Resultatet betonade även vikten av stöd från närstående, vårdpersonal och stödgrupper. Det framhöll också behovet av att vårdpersonal informerar om stödgrupper och ger anpassat stöd till patienter. 

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abelseth Eriksson, Jeanita
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Frykland, Tove
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Operationssjuksköterskors erfarenheter relaterade till blodsmitta2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På en operation finns det en risk för att exponeras för blodsmittor när operationssjuksköterskor handhar vassa föremål samt kan utsättas för blodstänk. Blodburna sjukdomar som hiv, hepatit B och C sprids via smittat blod som kommer i kontakt med skadad hud eller slemhinnor. Stick- eller skärskador samt blodstänk är vanligast. Patienter med en blodsmitta kan uppleva ett stigma på grund av sin sjukdom. Vårdpersonal ska behandla alla lika och får inte diskriminera patienter. 

    Motiv: Operationssjuksköterskor arbetar i en miljö där det finns en risk för exponering av blodsmittor, det är därför av värde att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheterrelaterade till blodsmitta.

    Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter relaterade till blodsmitta. 

    Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor (n=8). Insamlade data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys

    Resultat:  Analysen resulterade i tre olika kategorier: “Att uppleva risk”, “Att känna sig trygg” samt “Att ständigt utvecklas”.  

    Konklusion: Med erfarenhet blir specialistsjuksköterskan inom operation mer trygg i arbetet med en patient med känd blodsmitta. Tillgänglighet till information och bra rutiner är en central del då det annars kan skapa osäkerhet då operationssjuksköterskans arbete är i ständig utveckling och nya rutiner tillkommer. Det finns en risk att patienter inte vågar berätta för risk av stigmatisering och diskriminering och det är inte säkert att alla bärare av blodsmitta har testats. Alla patienter ska därför ses som potentiella smittbärare. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    medgivandeblankett
  • 6.
    Abrahamsson, Amanda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sörlin, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vara förälder till ett barn med Diabetes typ 1: En kvalitativ litteraturstudie som beskriver föräldraras självupplevda erfarenheter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Titel: Att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk barnsjukdom, förekomsten ökar i flera länder världen över. Diabetes typ 1 kräver behandling hela livet. Det finns risk för komplikationer om blodsockret inte hålls på normal nivå.

    Syfte: Att beskriva föräldrars självupplevda erfarenheter av att leva med ett barn med diabetes typ 1.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultaten av 10 kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes.

    Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: Inträda i en ny föräldraroll,  förhålla sig till en ny vardaglig situation, behovet av stöd och ta och ge ansvar.

    Konklusion: Föräldrarna utsätts ständigt för utmaningar och anpassningar i vardagen. Att lämna över ansvaret över barnet var svårt för föräldrarna på grund av misstro och oro. Genom sjuksköterskans uppmuntran och stöd till egenvård kan föräldrarna få hjälp att känna sig säkra kring deras barns dagliga omsorg.

     

  • 7.
    Abrahamsson, Ellinor
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Säll, Marielle
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter inom hemsjukvård i glesbygd: En intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Bakgrund: Sveriges befolkning blir äldre och andelen med beviljade hemsjukvårdsinsatser ökar. Troligtvis kommer mer hälso- och sjukvårdsinsatser att utföras av distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård istället för på sjukhus i framtiden. Kraven kommer därmed att öka på distriktssköterskan i hemsjukvården och detta kan i synnerhet gälla i glesbygd där tillgänglighet till hälso- och sjukvård redan är begränsad. Motiv: Det går att se en brist på kunskap gällande distriktssköterskor och hemsjukvård. Det finns dessutom få studier som riktar sig till distriktssköterskor som vårdar patienter i glesbygd.

    Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelse av att vårda patienter inom kommunal hemsjukvård i glesbygd.

    Metod: En kvalitativ studie där 11 distriktssköterskor inom hemsjukvården i en glesbygdskommun i norra Sverige deltog. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i 13 subkategorier, vilket mynnade ut i fyra kategorier: Familjära möten i hemmet gynnar alla, trivsam & utmanande arbetsmiljö, omväxlande vårdbehov sätter distriktssköterskan på prov och kollegor & resurser - alla är viktiga.

    Diskussion: Virginia Hendersons omvårdnadsteori diskuterades i resultatet angående främjandet av patientens oberoende samt autonomi. Dessutom diskuterades teknikens möjligheter i glesbygd och hur läkarbristen försvårade för distriktssköterskan, detta jämfördes med andra studier.

    Konklusion: För att kunna bedriva en bra hemsjukvård i glesbygd behövs det satsas på en mer utvecklad telemedicin och en större andel fasta läkare, för en trygg och jämlik hemsjukvård - dygnet runt - även i glesbygd.

  • 8.
    Abrahamsson, Linnéa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ljungdahl Ristare, Martin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vara man i ett kvinnodominerat yrke: Manliga vårdares upplevelser av att bemöta kvinnor i situationer som kan upplevas intima och de hanteringsstrategier som används2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Genom historien har vårdyrken varit främst dominerat av kvinnliga vårdare. Det finns tabubelagda områden för män som utför omvårdnad. Flera av problemen är relaterade till intim omvårdnad av det motsatta könet. Män söker sig främst till tekniska vårdyrken som exempelvis röntgensjuksköterska. I nuläget finns en kunskapslucka för manliga röntgensjuksköterskor beträffande intim omvårdnad av det motsatta könet.

    Syfte: Belysa manliga vårdares upplevelser av att bemöta kvinnor i situationer som kan upplevas intima i västerländsk kultur, och de hanteringsstrategier som används.

    Metod: Nio kvalitetsgranskade kvalitativa studier används i resultatet. Dessa studier har sammanfattats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Två domäner och tre kategorier beskriver upplevelser och hanteringsstrategier som manlig vårdare upplever vid intim omvårdnad på kvinnliga patienter.

    Resultat: Manliga vårdare uttrycker oro för sexuella anklagelser. De upplever även fördomar och känner sig placerade i stereotypiska fack som kan komma att påverka deras arbete med intim omvårdnad. För att skydda sig används metoder som att kommunicera, bryta isen eller ta hjälp av kvinnliga kollegor. Flera manliga vårdare beskriver brister i sin utbildning för att lära sig hantera intim omvårdnad.

    Slutsats: Ytterligare forskning behövs inom ämnesområdet radiografi kopplat till manliga vårdares perspektiv att vårda samt att fortsätta forska för genus inom vården. 

  • 9.
    Abrahamsson, Marléne
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Viklund, Mikael
    Personers upplevelse av att leva med diabetesfotsår: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Personers upplevelse av att leva med diabetesfotsår

    Abstrakt

    Bakgrund: Fotsår relaterat till diabetes är ett globalt problem. Dessa sår kan vara svårläkta och mycket smärtsamma för personen som drabbas. Risk för infektion och amputation är hög. Diabetesfotsår kan förändra den drabbade personens livsvärld.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetesfotsår.

    Metod: En litteraturstudie baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Resultaten från respektive artikel har granskats, analyserats och sammanställts. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed, MEDLINE och PsycInfo.

    Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sammanlagt fem underkategorier. Kategorierna var: Förlorad autonomi och Emotionellt lidande.

    Konklusion: Upplevelsen att leva med diabetesfotsår varierar mellan personer, men gemensamt för många är att de på olika sätt lider och att livskvaliten försämras. Sjuksköterskan kan vara en orsak till lidandet, men också en hoppingivande stöttepelare. Att ge personcentrerad omvårdnad och se hela individen är en förutsättning för god omvårdnad.

    Nyckelord: Diabetesfotsår, lidande, upplevelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Abrahamsson, Mirjam
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Furufalk, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jämställdhet är...en alldeles för stor fråga: Barnmorskors uppfattningar om unga mäns ansvarstagande, delaktighet och möjlighet till råd och stöd, vid oönskade eller oplanerade graviditeter.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syftet: med studien var att undersöka barnmorskors uppfattningar om unga mäns ansvarstagande och delaktighet vid oönskade eller oplanerade graviditeter samt deras föreställningar om stöd riktat till män ur ett jämställdhetsperspektiv.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju barnmorskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys och kritiskt teori perspektiv. Analysen resulterade i elva subkategorier, fyra kategorier och ett övergripande tema.

    Resultat: Den första kategorin, De exkluderade unga männen: visar barnmorskors inställning rörande att unga kvinnor, samhället och sexuell och reproduktiv- hälsovård tenderade att utestänga unga män när det handlar om mäns frågor. Det är en kvinnovärld: Barnmorskorna såg att deras primära arbete handlade om kvinnorna, där graviditet och preventivmedel överlag var en kvinnosak som bara kvinnor bestämde över. Unga män handlar efter samhällets maskulinitetsnormer: De unga männen uppfattades sällan söka stöd och hjälp kring sin reproduktiva och sexuella hälsa och uppfattades ofta ha ett omoget förhållningssätt till sex. Lång väg kvar innan den sexuella och reproduktiva hälsan är jämställd: Sexualundervisning till unga män skedde i stora grupper och fokuserade ofta på fel saker enligt barnmorskorna. Sexualundervisning borde starta tidigt och gärna med stöd av föräldrar. Barnmorskorna ägde den kunskap de unga männen behövde men delade inte med sig av den rutinmässigt. Temat Jämställt reproduktionsansvar ingen verklighet i praktiken inkluderar samtliga kategorier.

    Slutsats: Unga män ses som viktiga i teorin men inte i praktiken. De unga männen upplevs frånvarande vid oplanerade graviditeter. Med sin stora kunskap inom sexuell och reproduktiv hälsa ses dock barnmorskorna som idealiska i arbetet med denna grupp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Abu Mdaighem, Siwar
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Holm, Emily
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Patienters erfarenheter i samband med MRT-undersökning: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) är en viktig diagnostisk metod inom hälso- och sjukvården. Fastän MRT-undersökningar är smärtfria upplevs obehagliga känslor hos patienter. Vid MRT-undersökningar spelar röntgensjuksköterskor en stor roll för att säkerställa att patienterna blir väl bemötta med stöd, individuellt anpassad information och god kommunikation. Detta är till för att i förväg kunna vidta åtgärder som motverkar risker, skador och komplikationer vid undersökningar och behandlingar. Det är viktigt att ta tillvara patienternas upplevelser och erfarenheter av en MRT-undersökning för att kunna ytterligare utveckla omvårdnaden.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter i samband med MRT-undersökning.

    Metod: En litteraturstudie med resultat utav åtta kvalitativa studier som besvarar syftet. Dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades sedan. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL.

    Resultat: Litteraturstudiens resultat presenterar tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var Maktlöshet, Kamp och Möte med det okända. Resultatet visar att patienter upplever MRT-undersökningen olika. Upplevelserna innefattar huvudsakligen en känsla av maktlöshet i varierande grad, otrygghet samt en kamp mot det trånga utrymmet.

    Konklusion: God interaktion och kommunikation mellan patienter och personal samt tydlig och adekvat information om undersökningsproceduren har en stor påverkan på patienters upplevelser och är avgörande om en patient kan klara av undersökningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Acuña Mora, Mariela
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare, University of Borås, Borås, Sweden.
    Sparud-Lundin, Carina
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Fernlund, Eva
    Division of Pediatrics, Department of Clinical and Experimental Medicine, Linköping University, Linköping, Sweden; Crown Princess Victoria Children's Hospital, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden.
    Fadl, Shalan
    Department of Children and Young Adults, University Hospital Örebro, Sweden.
    Kalliopi, Kazamia
    Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Rydberg, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
    Burström, Åsa
    Karolinska Institute, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Stockholm, Sweden.
    Hanseus, Katarina
    Children's Heart Center, Skåne University Hospital Lund, Lund, Sweden.
    Moons, Philip
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Leuven, Belgium; Department of Paediatrics and Child Health, University of Cape Town, Cape Town, South Africa.
    Bratt, Ewa-Lena
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Department of Pediatric Cardiology, Queen Silvia Children's Hospital, Gothenburg, Sweden.
    The longitudinal association between patient empowerment and patient-reported outcomes: what is the direction of effect?2022Inngår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 17, nr 11, artikkel-id e0277267Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Theoretical literature and cross-sectional studies suggest empowerment is associated with other patient-reported outcomes (PROs). However, it is not known if patient empowerment is leading to improvements in other PROs or vice versa. AIMS: The present study aimed to examine the direction of effects between patient empowerment and PROs in young persons with congenital heart disease (CHD). METHODS: As part of the STEPSTONES-CHD trial, adolescents with CHD from seven pediatric cardiology centers in Sweden were included in a longitudinal observational study (n = 132). Data were collected when patients were 16 (T0), 17 (T1) and 18 ½ years old (T2). The Gothenburg Young Persons Empowerment Scale (GYPES) was used to measure patient empowerment. Random intercepts cross-lagged panel models between patient empowerment and PROs (communication skills; patient-reported health; quality of life; and transition readiness) were undertaken. RESULTS: We found a significant cross-lagged effect of transition readiness over patient empowerment between T1 and T2, signifying that a higher level of transition readiness predicted a higher level of patient empowerment. No other significant cross-lagged relationships were found. CONCLUSION: Feeling confident before the transition to adult care is necessary before young persons with CHD can feel in control to manage their health and their lives. Clinicians interested in improving patient empowerment during the transitional period should consider targeting transition readiness.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Adler, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hur påverkar BMI den perioperativa tidsåtgången?: Perioperativ omvårdnad till patienter med övervikt2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur påverkar BMI den perioperativa tidsåtgången?

     

    Abstrakt

     

    Bakgrund: Antalet människor med obesitas har mer än tredubblats världen över sedan 1975 (World Health Organisation [WHO] 2021). Ökningen sker både för män och kvinnor, i alla åldrar, etniciteter och samhällsklasser (WHO, 2021). Denna ökning ses även inom svensk hälso- och sjukvård (Folkhälsomyndigheten, 2021).Motiv: Ett högt BMI leder till större risk för komorbiditet vilket kan leda till komplikationer vid operation och det kräver mer noggrann övervakning av den patientgruppen. Motivet för studien är att undersöka om BMI >30 påverkar inom de perioperativa tiderna.Syfte: Studiens syfte var att jämföra perioperativa vårdtider, förberedelsetid, salstid, knivtid och postoperativ tid, mellan patienter med BMI under och över 30, samt män och kvinnor.Metod: Studien är en retrospektiv studie med tvärsnittsinriktning. Deltagande i studien var totalt 194 patienter, män (n= 97) och kvinnor (n=97).  Oberoende variabler som BMI (<30 och >30) och kön (män och kvinnor) samt interaktionen med beroende variabler där perioperativa vårdtider uppdelat: a) förberedelsetid, b) salstid, c) knivtid och d) postoperativ tid utvärderades. För att besvara syftet, valdes flervägs ANOVA som analysmetod. Resultat: Det fanns ett signifikant samband där män med BMI >30 hade förlängd postoperativ tid F (1, 190) = 4.20, p=.04, medan kvinnor med högt BMI hade en kortare postoperativ tid än kvinnor med BMI <30 F (1, 190) = 5.63, p=.02. Övriga variabler och interaktioner visade inte på några signifikanta skillnader eller samband.  Konklusion: I denna studie har det framkommit att ett högre BMI inte skapat någon generell påverkan på perioperativa vårdtider, endast de postoperativa vårdtiderna påverkades av BMI>30. Denna studie kan bidra till att undvika diskriminering av patienter med högt BMI inom vården samt påvisa för vårdare och verksamheter att skillnad i BMI ej påverkar dagliga vården.

    Nyckelord: Obesitas, Perioperativ vård, operationstid, BMI, övervikt, Perioperativ tidsåtgång

  • 14.
    Adolfsson, Julia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Eriksson, Jannike
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    "Kan någon stänga av larmet?!": -en kvantitativ observationsstudie2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En stor andel patienter drabbas årligen av medicinska felbehandlingar som kan hota patientsäkerheten. Inom intensivvården vårdas kritiskt sjuka patienter som övervakas kontinuerligt. Den tekniska övervakningen av patienterna speglar inte alltid allvarliga förändringar av patienternas tillstånd.

    Motiv: Tidigare forskning har visat att stora mängder larm kan störa intensivvårdssjuksköterskans i dennes arbete och hota patientsäkerheten genom att minska svarsfrekvensen på larm. Kunskap om åtgärder vid larm inom intensivvården i Sverige är sparsam.

    Syfte: Syftet med studien var att kartlägga intensivvårdssjuksköterskors åtgärder vid larm från övervakning av vitala parametrar på en intensivvårdsavdelning.

    Metod: Kvantitativ metod användes och datainsamlingen omfattade 491 larm fördelade på 15 specialistutbildade sjuksköterskor. Åtgärder vid olika larmtyper observerades och registrerades i ett testat protokoll. För att jämföra skillnader i åtgärder mellan olika larmtyper, kön och grupper av erfarenhet användes Chi 2-test.

    Resultat: Intensivvårdssjuksköterskorna gjorde någon form av åtgärd 21 % av alla larmsignaler. Resterande hanterades av övrig personal (40,5%) eller att larmsignalen tystades av automatiskt (38,5%).  Signifikanta samband utifrån larmtyp var läkemedelsåtgärder, omvårdnadsåtgärder, justering av apparatur, ingen åtgärd samt övrig personal. Skillnader mellan kön framkom i kategorierna läkemedelsåtgärder, tysta av larm och övrig personal. Utifrån arbetslivserfarenhet fanns det signifikanta skillnader i läkemedelsåtgärder, att tysta av larm samt att ingen åtgärd utfördes alls.

    Konklusion: Resultatet i denna studie visar att majoriteten av larm inte besvaras av intensivvårdssjuksköterskan samt att flertalet larm lämnas obesvarade. Detta kan vara ett tecken på att flertalet larm är så kallade falska och kan vara risk för alarm fatigue som hotar patientsäkerheten.

  • 15.
    Adolfsson, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Berggren Nylund, Inga
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelser av primärvården hos vuxna med Neurofibromatos typ 12015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med primärvården hos vuxna personer med diagnosen Neurofibromatos typ 1 Bakgrund: Neurofibromatos 1 (NF1) är en autosomalt dominant sjukdom med symtom som café au lait fläckar på huden och flera godartade tumörer som växer från perifera nerver. Svårighetsgraden varierar mellan individer. Smärtor och sjukdomens oförutsägbarhet kan orsaka oro och medföra att patienter ofta besöker hälsocentraler. Omvårdnaden vid NF1 kan vara problematisk eftersom den innefattar en rad olika symtom och att få en helhetssyn på patienten kan vara en utmaning. Trots att en av 3000 har sjukdomen är den relativt okänd. Få studier beskriver hur primärvården upplevs av personer med NF1. Design: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: År 2015 deltog 30 personer i en enkätundersökning, med flervalsfrågor och utrymme för egna kommentarer, om upplevelser av primärvården. Resultat: Hälften av deltagare upplevde primärvården generellt som bra eller mycket bra. Däremot upplevde 93 % av deltagarna att vårdpersonalen hade dåliga eller mycket dåliga kunskaper om NF1. Slutsats: De flesta studiedeltagarna upplevde att många yrkesgrupper i primärvården hade bristfälliga kunskaper om och förståelse för NF1. Ett behov av bättre omhändertagande och djupare insikt i patienters problem framträder. Upprättande av centrum för sällsynta diagnoser bör eftersträvas. Likaså skulle vårdprogram om NF1 vid hälsocentraler förbättra omhändertagandet. Det finns ett behov av mer omvårdnadsforskning om informationsförmedling vid sällsynta diagnoser.            

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    af Bjerkén, Agneta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Holmgren, Selma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    "Varför har jag fortfarande ont?" Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av och strategier för prehospital smärta och smärtlindring2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande hos patienter inom den prehospitala vården och en vanlig orsak till att människor ringer 112. Inom ambulanssjukvården är det sjuksköterskorna som bedömer och behandlar patientens smärta, utifrån den information som inhämtas på plats. Smärtskattningen behöver ofta utföras snabbt, vilket medför att det sällan finns tid för någon djupare smärtanalys och i flertalet fall anser sig patienterna inte bli tillräckligt smärtbehandlade innan de når sjukhuset. 

    Motiv: Studier visar att patienterna ofta inte blir tillräckligt smärtlindrade inom ambulanssjukvården. 

    Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskors erfarenheter, utmaningar och strategier för patienters smärtlindring inom den prehospitala vården och därmed försöka förklara orsaken till att patienterna inte blir tillräckligt smärtlindrande.

    Metod: Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med tio ambulanssjuksköterskor på två olika ambulansstationer i mellersta och norra Sverige, där deltagarna valdes ut med ändamålsenligt urval. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Tio intervjuer genomfördes under hösten 2023. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier med titlarna "Sjuksköterskans smärtbedömningar påverkas av olika faktorer i den prehospitala vårdsituationen", "Att frångå behandlingsriktlinjerna", "Ett personcentrerat omhändertagande bidrar till en effektiv hantering av smärtan" och "Brist på kunskap är ett hinder för effektiv smärtbehandling prehospitalt". Var och en av de olika kategorierna beskrev ambulanssjuksköterskornas tankar, svårigheter och strategier kring bedömning och behandling av smärta prehospitalt.

    Konklusion: Ambulanssjuksköterskor beskriver varierande orsaker till inadekvat smärtbedömning och -behandling men också strategier för att optimera hanteringen av smärta hos patienter inom den prehospitala vården. Ökad kunskap om smärta och smärtbehandling hos ambulanssjuksköterskorna samt ett mer personcentrerat arbetssätt skulle kunna bidra till bättre hantering av smärta samt en säkrare vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    af Bjerkén, Agneta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åslund, Mia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskors erfarenheter av vård av patienter med missbruksproblem: En intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors strategier kring omvårdnaden av patienter med missbruksproblem inom anestesiologisk omvårdnad.Bakgrund Anestesisjuksköterskan möter dagligen patienter med olika bakgrund, förutsättningar och behov. Personer med missbruksproblem har ofta andra fysiologiska och psykologiska faktorer som påverkar anestesin och den anestesiologiska omvårdnaden än personer utan liknade problem. Faktorer som spelar in är t.ex. ökad tolerans mot läkemedel, försämrad förmåga att bryta ner läkemedel i kroppen, ökad blödningsbenägenhet samt stress och oro hos patienterna. Anestesisjuksköterskans kunskap och förståelse för nämnda faktorer är av högsta vikt för att kunna utföra god och optimal anestesiologisk omvårdnad.Design Studien genomfördes med kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.Metod Deltagarna valdes ut med ändamålsenligt urval. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor på fem sjukhus i mellersta och norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Tolv intervjuer genomfördes under hösten 2016. Analysen av materialet resulterade i tre kategorier med titlarna "Att ha handlingsberedskap", "Att kommunicera med patienten" och "Att vara säkerhetsmedveten". Kategorierna utgjordes av åtta subkategorier som fick benämningarna "Att vara beredd att anpassa doserna", "Att välja rätt läkemedel", "Att hantera blödningsrisk", "Att hantera sticksvårigheter", "Att etablera förtroende", "Att vara tydlig", "Att se till personalens säkerhet" och "Att se till patientens säkerhet".Slutsats Anestesisjuksköterskor är medvetna om de fysiologiska och psykologiska faktorer som påverkar anestesin hos patienter med missbruksproblem. De har en uttänkt strategi för planering av anestesin och för att förhindra att problem uppstår. Läkemedelsrelaterade åtgärder som dosanpassning och läkemedelsval var övervägande. Det var olika åsikter huruvida ett PM eller en generell rutin skulle öka säkerheten eller förbättra handläggandet av personer med missbruksproblemNyckelord: Anestesisjuksköterska; M

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Agnvall, Aline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Byström, Emelie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Omvårdnadspersonalens erfarenheter i vårdandet av suicidnära patienter: - en litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Suicid är ett globalt hälsoproblem som tar många liv. Sjukvården har ett stort ansvar för suicidpreventionen, varav sjuksköterskors terapeutiska relation med patienten är en viktig komponent. Sjuksköterskors attityder och erfarenheter påverkar dock bemötandet, vilket kan leda till en sämre vård. 

    Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter i vårdandet av suicidnära patienter. 

    Metod: Litteraturstudie där nio kvalitativa studier analyserades. Databassökning genomfördes främst i Cinahl och PsycINFO. Resultatet analyserades utifrån femstegsmodellen med inspiration från kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Att bygga upp en förtroendefull relation, Att vara splittrad mellan organisationens krav och vårdidealet och Känslomässig påverkan och hanteringsstrategier i vårdandet. 

    Konklusion: Resultatet visar att omvårdnadspersonal värdesätter den terapeutiska patientrelationen högt, men att balansen mellan närhet och distans är svårt. Omvårdnadspersonalen upplever även att sjukvårdens organisation orsakar en distans till patienterna. Omvårdnadspersonalens patientansvar och brist på kunskap orsakar negativa känsloreaktioner, som påverkar omvårdnaden om inte känslohantering genom stöd, självreflektion och utbildning möjliggörs. Omvårdnadspersonalen kan tillämpa resultatet i det praktiska arbetet genom att uppmärksamma anledningar varför negativa känslor gentemot suicidnära patienter utvecklas, samt hur de kan hanteras. Ytterligare forskning om sjuksköterskors erfarenheter krävs för att utveckla handlingsstrategier som gynnar omvårdnaden och suicidpreventionen. 

  • 19.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nyström, Maria
    To handle the unexpected: the meaning of caring in pre-hospital emergency care2012Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 1, s. 33-41Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The patient's voice has not been present to the same degree as the professional perspective in caring research in a pre-hospital context. In order to further develop and improve pre-hospital care, it is therefore important to explore patients' situations not only in life threatening but also in non-traumatic situations. This is especially important as these patients might be defined as inappropriate attendees of ambulance services. The aim of this study was to interpret and explain experiences of caring in pre-hospital care situations that are not defined as traumatic or life threatening. Twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. The design of the study was exploratory, and it used an interpretative approach in order to understand the meaning of pre-hospital caring. The findings show that pre-hospital caring can be understood and explained as a matter of interplay between carer(s) and patient with potentials for positive as well as negative outcomes. Our conclusion is that the initial meeting is of vital importance in how patients experience pre-hospital care. It is suggested that general public information on the development of Swedish pre-hospital care received in turn may facilitate the first encounter between patient and carer(s). 

  • 20.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Health Sciences, University Collage of Borås, SE-501, 90 Borås, Sweden.
    Nyström, Maria
    Jansson, Lilian
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Making up one's mind: patients' experiences of calling an ambulance2006Inngår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 14, nr 1, s. 11-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The issue of the inappropriate use of ambulance transport and care has mainly been studied from the professionals' and caregivers' perspective, with few studies focusing on the patient and his/her experiences. To further understand whether patients use ambulance care in an inappropriate manner and, if so, why, it is important to obtain an overall picture of the patients' existential situation at the time they call an ambulance. The aim of this study was to analyse and describe patients' experiences related to the decision to call an ambulance and the wait for it to arrive. The design was explorative, and twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. Qualitative content analyses were performed. The findings showed that calling for an ambulance is a major decision that is preceded by hesitation and attempts to handle the situation by oneself. Our conclusion is that the definition of inappropriate use of valuable health care resources should not be based solely on the professionals' point of view but also take account of the patients' reactions when they experience a threat to their life and health.

  • 21.
    Ahlberg, Camilla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Viola
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax: – En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Bakgrund: Att förebygga sjukdom och lindra lidande är två av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trycksår räknas som vårdskada och är ett universellt problem med relativt konstant frekvens som innebär mycket smärta och lidande för patienten. Trycksår kan förebyggas i de flesta fall vilket är en del av vårdpersonalens ansvar.

    Syfte: Denna litteraturstudie avser att beskriva vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax.

    Metod: 11 kvantitativa forskningsartiklar om vårdpersonals kunskap beträffande trycksårsprofylax har granskats och sammanställts för att få en klarare syn på kunskapen.

    Resultat: Även om vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax överlag är relativt god så har man ändå kunnat identifiera stora kunskapsluckor.

    Konklusion: Dessa kunskapsluckor kan vara en av orsakerna till att undvikbara trycksår fortfarande uppstår.    

    Nyckelord: Sjuksköterska, trycksår, prevention, profylax, kunskap 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Ahlberg, Jane
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dannvik, Rebecka
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder: En litteraturstudie om omvårdnadsåtgärder vid Anorexia nervosa.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som debuterar i allt yngre ålder och kan yttra sig på olika sätt beroende på individen. Detta leder till att det inte finns ett enkelt svar på hur sjukdomen ska behandlas. Det ställer krav på både kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskorna för att förstå komplexiteten av anorexia nervosa, vilket är nödvändigt för att uppnå ett lyckat behandlingsresultat.

     

    Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid behandling av anorexia nervosa hos unga kvinnor.

     

    Metod: En litteraturstudie grundad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarnas resultat har granskats, analyserats och sammanställts för att besvara syftet. Databassökningen har genomförts i Cinahl, Pubmed samt PsykInfo.

     

    Resultat: Sammanfattningen av artiklarnas resultat bildade tre kategorier som beskriver de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskorna använder: 1) Bygga och upprätthålla en god relation till patienten, 2) Säkerställa viktökning och 3) Återställa ett normalt ätbeteende.  

     

    Slutsats: Litteraturstudien beskriver hur behandlingen påverkas av hur sjuksköterskorna genomför omvårdnaden. Att skapa en god relation till patienten är en avgörande komponent för att lyckas med viktökning och en beteendeförändring hos patienten.   

     

    Nyckelord: Anorexia nervosa, behandling, kvinnor, omvårdnad, ungdomar

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Ahlgren, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Renmarker, Estelle
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Pressen till att prestera: Att vårda kritiskt sjuka barn på barnakutmottagning: En kvalitativ intervjustudie2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vid högt söktryck på barnakutmottagningar samt ett otillräckligt utflöde till vårdavdelningar, ökar risken för att kritiskt sjuka barn går obemärkt förbi och identifieras för sent. När ett flertal akuta situationer uppkommer samtidigt behöver resurser fördelas, vilket kan leda till ett skört läge. Ökad arbetsbelastning, ansvar och nedskärning av personal medför risker för patientsäkerheten och kan bidra till känslor av otillräcklighet hos personalen. 

    Motiv: Det finns begränsad forskning gällande vårdandet av akut sjuka barn med ett samtidigt högt inflöde av nya patienter och pågående larm. Vi önskar att denna studie kan bidra med mer kunskap och förståelse för hur det är att arbeta som sjuksköterska under dessa förhållanden.  

    Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever det att ansvara för vårdlag vid hög arbetsbelastning och pågående larm på barnakutmottagningar. 

    Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med 15 sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier: Att samverka för barnets bästa, Utveckling av den professionella förmågan samt Organisatoriska förutsättningar. Sjuksköterskorna belyste att vårdteamet, familjen och sjuksköterskans erfarenhet var av betydelse och kunde påverka vårdprocessen. Samtliga deltagare upplevde att personalbemanningen var otillräcklig och att arbetsbelastningen ökade när sjuksköterskan på vårdlaget blev lämnad ensam för att ta hand om ett stort antal patienter i samband med larmsituationer.  

    Konklusion: Sjuksköterskan har en betydande roll för vårdandet av patienter på barnakutmottagningarna. När förutsättningarna på arbetsplatsen blir för utmanande försätts sjuksköterskan i en svår situation, där den höga arbetsbelastningen kan bidra till att sjuksköterskan inte orkar stanna kvar i yrket under ett helt arbetsliv.  

  • 24. Ahlqvist, Viktor H
    et al.
    Persson, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ortega, Francisco B
    Tynelius, Per
    Magnusson, Cecilia
    Berglind, Daniel
    Birth Weight and Cardiorespiratory Fitness Among Young Men Born at Term: The Role of Genetic and Environmental Factors2020Inngår i: Journal of the American Heart Association: Cardiovascular and Cerebrovascular Disease, E-ISSN 2047-9980, Vol. 9, nr 3, artikkel-id e014290Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Preterm delivery and low birth weight are prospectively associated with low cardiorespiratory fitness (CRF). However, whether birth weight, within the at-term range, is associated with later CRF is largely unknown. Thus, the aim of the current study was to examine this issue and whether such association, if any, is explained by shared and/or nonshared familial factors.

    Methods and Results: We conducted a prospective cohort study, including 286 761 young male adults and a subset of 52 544 siblings born at-term. Objectively measured data were retrieved from total population registers. CRF was tested at conscription and defined as the maximal load obtained on a cycle ergometer. We used linear and nonlinear and fixed-effects regression analyses to explore associations between birth weight and CRF. Higher birth weight, within the at-term range, was strongly associated with increasing CRF in a linear fashion. Each SD increase in birth weight was associated with an increase of 7.9 (95% CI, 7.8-8.1) and 6.6 (95% CI; 5.9-7.3) Wmax in the total and sibling cohorts, respectively. The association did not vary with young adulthood body mass index.

    Conclusions: Birth weight is strongly associated with increasing CRF in young adulthood among men born at-term, across all categories of body mass index. This association appears to be mainly driven by factors that are not shared between siblings. Hence, CRF may to some extent be determined already in utero. Prevention of low birth weight, also within the at-term-range, can be a feasible mean of increasing adult CRF and health.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25. Ahlqvist, Viktor H.
    et al.
    Persson, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ortega, Francisco B.
    Tynelius, Per
    Magnusson, Cecilia
    Berglind, Daniel
    Birth weight and grip strength in young Swedish males: a longitudinal matched sibling analysis and across all body mass index ranges2019Inngår i: Scientific Reports, E-ISSN 2045-2322, Vol. 9, artikkel-id 9719Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Low birth weight is associated with a lower grip strength later in life. However, associations between birth weight among infants born at-term and factors driving associations between birth weight and grip strength are largely unknown. A cohort of 144,369 young men born at-term, including 10,791 individuals who had at least one male sibling/s, were followed until conscription where they performed a grip strength test. We used linear and non-linear regression analyses in the full cohort, and fixed-effects regression analyses in the sibling cohort, to address confounding by factors that are shared between siblings. After adjustment, each unit increase in birth weight z-score was associated with increases of 17.7 (95% CI, 17.2-18.2) and 13.4 (10.1-16.6) newton grip strength, which converts to approximately 1.8 and 1.4 kilogram-force in the full and within-families cohorts, respectively. The associations did not vary with young adulthood BMI. Birth weight, within the at-term range, is robustly positively associated with grip strength in young adulthood among men across all BMI categories and associations appears to be mainly driven by factors that are not shared between siblings. These findings underline the importance of recognizing the influence of low birth weight, also within the at-termrange, on young adulthood muscle strength.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Ahlström, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjöstedt, Pamela
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Den äldre människans bästa vän: En litteraturstudie om vårdhundens positiva effekter på personer med demenssjukdom2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många personer med demenssjukdom bor på särskilda boenden. Vårdmiljön på de särskilda boendena består både av fysiska och psykosociala faktorer, vilka påverkar hälsan. Demenssjukdom är ett kroniskt tillstånd som kan orsaka flera olika symtom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är vanligt förekommande och har en negativ påverkan på livskvalitén hos personer med demenssjukdom samt personer i deras närhet. BPSD behandlas oftast med läkemedel, men det finns flera kompletterande icke- farmakologiska behandlingsmetoder och djurassisterad intervention är en av dem. Inom vården har djur visat sig ha flera positiva effekter på hälsan. Hundar är det djur som används mest och finns inom exempelvis hospice, rehabilitering och demensvård.  Syfte: Syftet var att belysa positiva effekter av att använda vårdhundar inom demensvård på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där resultatet baserats på nio kvantitativa studier. Först genomfördes systematiska sökningar i olika databaser med utvalda sökord. Därefter granskades, analyserades och sammanställdes de valda studierna. Resultat: Sammanställningen resulterade i fyra huvudkategorier; påverkan på BPSD, påverkan på kognition, påverkan på livskvalité samt påverkan på läkemedelsanvändning. Djurassisterad intervention kan minska BPSD, förbättra orienteringsförmågan, ökad social interaktion och förbättra livskvalitén hos personer med demenssjukdom. Inom läkemedelsanvändningen sågs inga skillnader. Konklusion: Litteraturstudiens slutsats är att vårdhundar kan ha flera positiva effekter på personer med demenssjukdom. Det krävs mer forskning om interventionens utformning och om dess potentiella förmåga att komplettera eller ersätta läkemedelsanvändning.   

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Ahmadi, Alijoma
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gholami, Hanif
    Föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med diabetes typ 1: En litteraturstudie.2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst barn och unga drabbas av, behandlingen är livslång eftersom det inte går att bota sjukdomen. 

    Syfte: Att belysa föräldrars erfarenhet att leva med ett barn med diabetes typ 1.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie som sammanställer de befintliga kunskaper inom ämnet. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultaten från åtta empiriska och kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet analyserades enligt Forsberg & Wengström femstegs analysmetod.

    Resultat: Resultat sammanställdes i två kategorier: Erfara egna och andras kunskapsbrister, möta förändringar i det dagliga livet. I resultatet visade det sig att barnets diabetes påverkar föräldrarnas dagliga liv på många olika sätt såsom fysiskt, psykiskt och socialt.

     Konklusion: Barnets diabetes medför en stor förändring i föräldrarnas liv. Föräldrarna upplever att både de själva och de i barnets omgivning inte har tillräcklig kompetens gällande barnets diabetes och tillhörande diabetesvård. Därmed bör sjuksköterskan förmedla kunskap och utbilda föräldrarna för att de ska kunna hantera barnets diabetesvård på ett bra sätt. Skolpersonal och anhöriga bör erbjudas utbildning för att föräldrarna ska kunna släppa taget när barnet befinner sig i skolan, hos anhöriga eller vänner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Ahmed, Korde
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenhet av hur munhälsa hanteras på särskilda boenden2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 29.
    Ahnlund, Anna-Ella
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Svennberg, Elin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att främja anknytning när barnet föds för tidigt: -Barnsjuksköterskors erfarenheter2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prematura födslar leder ofta till sämre förutsättningar för barnet att utveckla en trygg anknytning. Barnsjuksköterskor på neonatala vårdavdelningar har därför en betydande roll i att främja anknytningen mellan prematurfödda barn och dess föräldrar.

    Motiv: Forskning visar att barnsjuksköterskor i neonatalvården ofta upplever svårigheter i arbetet med att stödja föräldrarna i processen att knyta an till sitt prematurfödda barn. Få studier belyser ämnet ur barnsjuksköterskans perspektiv vilket kan ha betydelse för framtida arbete. Det är därför av intresse att söka mer kunskap om barnsjuksköterskors erfarenheter av att främja anknytningen.

    Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att främja anknytning mellan föräldrar och prematurfödda barn på neonatala vårdavdelningar.

    Metod: En semistrukturerad intervjustudie med åtta barnsjuksköterskor vid neonatala vårdavdelningar i sydöstra Sverige. Data är analyserad med hjälp av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Möjliggöra närhet mellan barnet och föräldrarna, Stödja föräldrarna till delaktighet, Stärka föräldrarnas känsla av föräldraskap, samt Hinder i arbetet med att främja anknytning.

    Diskussion: Resultatet stärks och diskuteras gentemot tidigare forskning som visar att anknytningen främjas mellan föräldrar och barn när de upplever närhet till varandra, när föräldrar är delaktiga i barnets omvårdnad och när föräldrar känner trygghet i sin föräldraroll. Resultatet visar att barnsjuksköterskor ofta upplever att de saknar tillräckligt med kompetens för att stödja de föräldrar som hamnar i kris, något som också visats i tidigare forskning. Det framkom även att barnsjuksköterskor ofta saknar formell kompetens i att främja anknytning, något som däremot inte framkommer i tidigare forskning.

    Konklusion: Barnsjuksköterskors erfarenheter visar att anknytningen främjas när ansvaret för barnet på ett tryggt sätt förflyttas till föräldrarna. Ökad kunskap till barnsjuksköterskor i att stödja föräldrar i kris, kan leda till förbättringar i arbetet med att främja anknytningen mellan föräldrar och prematurfödda barn. Även organisatoriska förändringar som möjliggör samvård kan leda till att arbetet med att främja anknytning underlättas.

  • 30.
    Ait Zaid, Melissa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gunnesson, Michaela
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn med övervikt och obesitas: En kvalitativ intervjustudie2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 31.
    Aiyash, Asoom
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Susanne, Långhed
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors/distriktssköterskors erfarenheter av utmaningar i psykosocial och fysisk arbetsmiljö i vården av personer med funktionsvariationer på LSS-boende2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 32.
    Aktell, Carolina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Magnusson, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelser av urininkontinens bland äldre kvinnor2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Download (pdf)
    Abstrakt
  • 33.
    Al Hindosh, Sali
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gashi, Fiona
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Specialistsjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter som behandlas i tryckkammare.2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt  

    Bakgrund: Omvårdnad baseras och stärks av en effektiv kommunikation mellan vårdpersonal och patienter. Det finns olika sätt att kommunicera på, men det finns hinder som kan försämra en effektiv kommunikation. Bristande kommunikation inom vården är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador och lidande för patienterna. Kommunikationen är ett av sjuksköterskans viktigaste verktyg inom vården men det brister forskning om kommunikation med patienter under tryckkammarbehandling.   

    Motiv: Aktuell forskning om specialistsjuksköterskornas erfarenheter av kommunikation med patienter under tryckkammarbehandling är viktig. Studien kommer att bidra med fördjupad förståelse om kommunikationen under tryckkammarbehandling.   

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskor erfarenheter av att kommunicera med patienter som behandlas i tryckkammare.  

    Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor (n=7) som arbetade på centraloperation samt en intensivvårdsavdelning i en medelstor stad i södra Sverige. En intervjuguide utformades med lämpliga frågor som stöd under intervjuerna, som spelades in. De semistrukturerade intervjuerna transkriberades ordagrant. Transkripten bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier och sex underkategorier.   

    Resultat: Specialistsjuksköterskornas erfarenheter av att kommunicera med patienter under tryckkammarbehandling handlade om att identifiera hinder i kommunikationen samt att skapa goda förutsättningar för en god kommunikation. Den avgränsande miljön under behandlingen, avsaknad återkoppling och brist på tid var hinder som visade sig i intervjuerna. Förutsättningarna för god kommunikation inkluderade att skapa förtroende och ge stöd, förbereda patienten samt nyttjandet av både verbal och icke-verbal kommunikation.    

    Konklusion: Studien redovisar hinder i kommunikationen under tryckkammarbehandling samt belyser specialistsjuksköterskors förmågor att skapa förutsättningar för att motverka dessa hinder.   

  • 34.
    Al-Alawi, Kamila
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa. Department of Training and Studies, Royal Hospital, Ministry of Health, Muscat, Oman.
    Al Mandhari, Ahmed
    Johansson, Helene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Care providers' perceptions towards challenges and opportunities for service improvement at diabetes management clinics in public primary health care in Muscat, Oman: a qualitative study2019Inngår i: BMC Health Services Research, E-ISSN 1472-6963, Vol. 19, artikkel-id 18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BackgroundThe literature has described several challenges related to the quality of diabetes management clinics in public primary health care centres in Oman. These clinics continue to face challenges due to the continuous growth of individuals diagnosed with type 2 diabetes. We sought to explore the challenges faced in these clinics and discuss opportunities for improvement in Oman.MethodsThis qualitative study was designed to include non-participant observations of diabetic patients and care providers during service provision at diabetes management clinics, as well as semi-structured interviews with care providers, at five purposively selected public primary health care centres. Care providers included physicians, nurses, dieticians, health educators, pharmacists, an assistant pharmacist, a psychologist, and a medical orderly. The data were analysed using qualitative content analysis.ResultsThe study disclosed three different models of service delivery at diabetes management clinics, which, to varying degrees, face challenges related to health centre infrastructure, technical and pharmaceutical support, and care providers' interests, knowledge, and skills. Challenges related to the community were also found in terms of cultural beliefs, traditions, health awareness, and public transportation.ConclusionThe challenges encountered in diabetes management clinics fall within two contexts: health care centres and community. Although many challenges exist, opportunities for improvement are available. However, improvements in the quality of diabetic clinics in primary health care centres might take time and require extensive involvement, shared responsibilities, and implications from the government, health care centres, and community.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Albinsson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nordlander, Anna-Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av samtal med äldre personer som vårdas i livets slutskede2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Att säkra god vård i livets slutskede är en mångfacetterad uppgift. Fokus tenderar ofta vara farmakologiskt och stor vikt läggs vid att lindra fysiska symtom som smärta. För en personcentrerad vård utifrån en helhetssyn är sjuksköterskans samtal med patienten betydelsefulla.

    Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av samtal med äldre personer som vårdas i livets slutskede.

    Design. Denna studie har en kvalitativ deskriptiv design och är baserad på intervjuer.

    Metod. Totalt tio sjuksköterskor deltog i semistrukturerade intervjuer under början av året 2017. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat. Åtta kategorier framkom vid analysen. Studien visar att sen insikt och ett förnekande förhållningssätt till livets slutskede hos den äldre upplevs som hindrande omständigheter för samtal. En rad andra hindrande omständigheter som tidsbrist, språkliga hinder, brist på kunskap och erfarenhet samt anhörigas närvaro framkommer även i studien. Som stödjande förhållanden för samtal framkommer sjuksköterskans närhet i neutral relation, patientens upplevelse av acceptans och sjuksköterskans förmåga till balans mellan professionalitet och förtroendefullt engagemang. Ett enigt palliativt fokus kring patienten skapar bättre möjligheter till samtal och stöd för patientens bearbetning och acceptans i livets slutskede.

    Slutsats. Resultatet visar att förtroendefulla samtal är meningsfulla både för patienten och för sjuksköterskan. Sjuksköterskan upplever att möten genom samtal är betydelsefulla och nödvändiga förutsättningar för utformning av en personcentrerad vård. Samtalen behöver därmed lyftas som självklara och prioriterade delar vid omvårdnad av den äldre personen i livets slutskede.

    Nyckelord: livets slutskede, samtal, äldre, omvårdnad, sjuksköterskors upplevelser, personcentrerad vård.

  • 36. Alenius, Lisa Smeds
    et al.
    Lindqvist, Rikard
    Ball, Jane E.
    Sharp, Lena
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Tishelman, Carol
    Between a rock and a hard place: Registered nurses' accounts of their work situation in cancer care in Swedish acute care hospitals2020Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 47, artikkel-id 101778Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Hospital organizational features related to registered nurses' (RNs') practice environment are often studied using quantitative measures. These are however unable to capture nuances of experiences of the practice environment from the perspective of individual RNs. The aim of this study is therefore to investigate individual RNs' experiences of their work situation in cancer care in Swedish acute care hospitals.

    Methods: This study is based on a qualitative framework analysis of data derived from an open-ended question by 200 RNs working in specialized or general cancer care hospital units, who responded to the Swedish RN4CAST survey on nurse work environment. Antonovsky's salutogenic concepts "meaningfulness", "comprehensibility", and "manageability" were applied post-analysis to support interpretation of results.

    Results: RNs describe a tension between expectations to uphold safe, high quality care, and working in an environment where they are unable to influence conditions for care delivery. A lacking sense of agency, on individual and collective levels, points to organizational factors impeding RNs' use of their competence in clinical decision-making and in governing practice within their professional scope.

    Conclusions: RNs in this study appear to experience work situations which, while often described as meaningful, generally appear neither comprehensible nor manageable. The lack of an individual and collective sense of agency found here could potentially erode RNs' sense of meaningfulness and readiness to invest in their work.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Alex, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Feministiska perspektiv på omvårdnad - finns det?1998Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 75, nr 1-2, s. 57-61Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Alex, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Resilience among old Sami women2016Inngår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 36, s. 1738-1756Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is lack of research on old indigenous women’s experiences. The aim of thisstudy was to explore how old women narrate their experiences of wellbeing andlack of wellbeing using the salutogenetic concept of resilience. Interviews fromnine old Sami women were analysed according to grounded theory with the followingthemes identified: contributing to resilience and wellbeing built up from the categoriesfeeling connected, feeling independent and creating meaning; andcontributing to lack of lack of resilience and wellbeing built up from the categoryexperiencing lack of connectedness. The old Sami women’s narratives showedthat they were to a high extent resilient and experienced wellbeing. They felt bothconnected and independent and they were able to create meaning of being anold Sami woman. Having access to economic and cultural capital were for the oldSami women valuable for experiencing resilience. Lack of resilience was expressedas experiences of discrimination, lack of connectedness and living on the borderof the dominant society. Analysis of the Sami women’s narratives can give wider perspectiveson women’s health and deepen the perspectives on human resilience andincrease the understanding of minority groups in a multicultural world.

  • 39.
    Alex, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lehti, Arja
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Professionell utveckling.
    Experiences of Well-Being Among Sami and Roma Women in a Swedish Context2013Inngår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 34, nr 8, s. 707-726Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Our aim was to explore the experiences of well-being and lack of well-being among middle-aged and older women belonging to two national minority groups in Sweden. Interviews from nine older Sami women and four middle-aged Roma women were analyzed using grounded theory with the following categories identified: contributing to well-being (with the subcategories belonging to a healthy family, being spiritual, cultural norms as health promoting, and having had a life of one's own); and contributing to lack of well-being (with the subcategories living subordinate to the dominant society, living in a hierarchical family, and living in the shadow of tuberculosis.)

  • 40.
    Alex, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Wikberg, A
    Feministisk kritik av kurslitteratur inom ämnet professionell omvårdnad1994Inngår i: Omvårdaren, ISSN 0280-4123, nr 2, s. 24-27Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Algotsson, Elin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Undersökningar med magnetkamera av fullgångna och prematura barn: En litteraturstudie om risker och patientsäkerhet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En magnetkameraundersökning är en relativt säker diagnostisk metod då ingen joniserande strålning används, till skillnad från konventionell röntgen, vid framställandet av bilder. Trots detta finns ändå risker att ta hänsyn till, vissa gällande för alla patienter. För neonatala barn, prematura och fullgångna, skiljer sig dessa risker åt och därmed även neonatalpersonalens och röntgensjuksköterskans möjlighet att tillgodose barnets patientsäkerhet. Syfte: litteraturstudien syftar till att därför beskriva specifika riskfaktorer som påverkar patientsäkerheten vid undersökning med MR av fullgångna och prematura barn. Metod: vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Medline, varav åtta kvantitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning. Resultat: Efter analys av dessa åtta artiklar utmärkte sig fyra kategorier som redovisades i resultatet; bildkvalitet, hypotermi, nedsatt saturation och narkosmedel. Resultatet visade även att användandet av en mr-kompatibel kuvös ytterligare påverkade patientsäkerheten positivt. Konklusion: Bildkvalitet, hypotermi, nedsatt saturation och narkosmedel är specifika riskfaktorer som visar sig viktiga att ta hänsyn till vid beaktande av patientsäkerheten för prematura och fullgångna neonatala barn.

    Nyckelord: MRI, magnetkamera, neonatal, patientsäkerhet, risker

  • 42.
    Alizadeh, Neda
    et al.
    School of Occupational Therapy, Dalhousie University, Halifax, Canada.
    Packer, Tanya
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Health Administration, Dalhousie University, Halifax, Canada.
    Chen, Yu-Ting
    Department of Occupational Therapy, National Cheng Kung University, Tainan, Taiwan.
    Alnasery, Yaser
    School of Occupational Therapy, Dalhousie University, Halifax, Canada; College of Applied Medical Sciences, King Saud Bin Abdulaziz University for Health Sciences, Jeddah, Saudi Arabia.
    What we know about fatigue self-management programs for people living with chronic conditions: a scoping review2023Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 114, artikkel-id 107866Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The significant impact of fatigue on the lives of patients with chronic conditions has demanded a response. One response has been the development and testing of self-management programs. Little is known about what these programs have in common or how they differ. This scoping review compared the key components of fatigue self-management programs.

    Methods: Scoping review methodology was employed. Databases of CINAHL, Academic Search Premier, PsycINFO, Cochrane and Medline were searched to identify relevant sources. Results: Included fatigue programs were compared using a three-component framework: 1) self-management strategies; 2) active patient participation; and 3) self-management support. Although all programs included some aspects of these components, the extent varied with only a few domains of these components found across all programs.

    Conclusion: The three self-management components employed in this study showed potential benefits in identifying similarities and differences across fatigue programs with comparable and distinct underlying theories. This three-component framework could facilitate identification of domains associated with positive outcomes. Practice implications: It is essential that authors of programs provide detailed descriptions to enable inter-program comparison. The three-component framework chosen for this review was capable of describing and comparing fatigue self-management programs, paving the way for more effective interventions.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Al-Kassas, Anneli
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gustafsson, Tove
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kvinnors erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Almevall, Albin D.
    et al.
    Department of Health, Learning and Technology, Nursing and Medical Technology, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden; Department of Development, Region Norrbotten, Luleå, Sweden.
    Nordmark, Sofi
    Department of Development, Region Norrbotten, Luleå, Sweden.
    Niklasson, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Zingmark, Karin
    Department of Health, Learning and Technology, Nursing and Medical Technology, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Experiences of home as an aspect of well-being in people over 80 years: a mixed method study2022Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 78, nr 1, s. 252-263Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims: To (1) describe experiences of home from a well-being perspective, (2) describe participant characteristics and well-being measures in relation to housing type (3) and how the aforementioned aspects may affect well-being in very old persons.

    Design: Cross-sectional, convergent parallel-results mixed method design with semi-structured interviews analysed by qualitative content analysis, in relation to descriptive statistics and specific well-being outcome measures related to home.

    Methods: A total of 50 persons 80 years or older living in ordinary housing were interviewed (July 2017 to November 2018) about home in relation to well-being, along with collection of participant characteristics and well-being measures related to home.

    Results: Participants described how home had become increasingly important as it provided autonomy and acted as a social and occupational hub. However, autonomy was not unconditional, and home could also be perceived as a place of inactive solitude. Results were interpreted as relating to being in the margins of home and had a major impact on well-being. Housing type seemed of importance with higher measures of well-being for participants in single-living housing compared with those living in apartment.

    Conclusion: Home is increasingly central to well-being in old age; however, very old persons also have to relate to being physically and mentally in the margins of being able to remain in the home. These aspects of home potentially have a major impact on well-being.

    Impact: As very old persons living in ordinary housing will constitute a larger segment of society in coming years, aspects of home can potentially have a considerable impact on well-being for this age-group. This study describes aspects of home that contribute to, or has adverse impact on well-being. These aspects need thorough consideration in policy-making and planning of health care that can affect experiences of home.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45. Almevall, Albin D.
    et al.
    Zingmark, Karin
    Nordmark, Sofi
    Forslund, Ann-Sofie
    Niklasson, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Accepting the inevitable: A mixed method approach with assessment and perceptions of well-being in very old persons within the northern Sweden Silver-MONICA study2021Inngår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 92, artikkel-id 104275Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: As the group of very old persons will form an increasing part of society, the study of how well-being is described and affected by specific factors will be of importance to meet the future needs of these persons. The aim of the study was to increase knowledge of well-being in very old persons by combining assessments and perceptions using the Philadelphia Geriatric Morale Scale (PGCMS).

    Method: In a mixed method, convergent parallel design, 52 persons 80 years or older were assessed and interviewed using the PGCMS to combine assessment of morale and descriptions of perceptions of well-being using a mixed method approach.

    Results: Quantitative and qualitative results converged in four areas: not feeling lonely and being included, rating and perceiving health as good, high physical function/ability and being physically active, living in own house and feeling at home. Areas perceived as important to well-being captured only in qualitative analysis were having freedom and engagement. An example of insights not achievable from the quantitative or qualitative analysis alone was that individuals with high morale expressed anxiety about losing their health due to potential ageing-related threats and that individuals with low morale struggled with acceptance. Acceptance was the key strategy for handling adverse consequences of ageing in all described areas.

    Conclusion: When using standardized assessment scales in clinical practice, it could be useful to combine quantitative and qualitative data. Acceptance was key for well-being; however, acceptance could be resigned or reorienting in nature.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Almevall, Albin Dahlin
    et al.
    Department of Health Science, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden; Department of Healthcare, Region Norrbotten, Luleå, Sweden.
    Wennberg, Patrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Zingmark, Karin
    Department of Health Science, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Öhlin, Jerry
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Söderberg, Stefan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Olofsson, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi.
    Nordmark, Sofi
    Department of Health Science, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Niklasson, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Associations between everyday physical activity and morale in older adults2022Inngår i: Geriatric Nursing, ISSN 0197-4572, E-ISSN 1528-3984, Vol. 48, s. 37-42Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Studies that objectively investigate patterns of everyday physical activity in relation to well-being and that use measures specific to older adults are scarce. This study aimed to explore objectively measured everyday physical activity and sedentary behavior in relation to a morale measure specifically constructed for older adults. A total of 77 persons (42 women, 35 men) aged 80 years or older (84.3 ± 3.8) wore an accelerometer device for at least 5 days. Morale was measured with the Philadelphia Geriatric Center Morale Scale (PGCMS). PGCMS scores were significantly positively associated with number of steps, time spent stepping, and time spent stepping at >75 steps per minute. Sedentary behavior did not associate with PGCMS. Promoting PA in the form of walking at any intensity–or even spending time in an upright position—and in any quantity may be important for morale, or vice versa, or the influence may be bidirectional.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Almroth, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sondell, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    eHealth literacy among primary healthcare nurses: a descriptive and correlational study2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: eHälsa är användandet av digitala verktyg och digital information för att uppnå och bibehålla hälsa. Förmågan att använda eHälsa kan beskrivas genom eHälsolitteracitet. Distriktssköterskan är ofta patientens första kontakt med hälso-sjukvården, och kan spela en medlande roll mellan patient och eHälsa, till förmån för patienten.

    Motiv: För att verkligen förstå fenomenet med eHälsolitteracitet inom primärvården behövs mer studier kring distriktssköterskans egna eHälsolitteracitet.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans eHälsolitteracitet och faktorer som kan påverka eHälsolitteracitet bland distriktssköterskor i Västerbotten. 

    Metod: Sjuttioåtta distriktssköterskor deltog i studien. Datainsamlingen gjordes genom en enkätundersökning utförd av Umeå universitet. Datat analyserades i Jamovi, där korrelationer gjordes. 

    Resultat: Inom domäner 1) Ha förmåga att använda teknik för att processa information, 2) Ha förmåga att förstå hälsokoncept och språk och 3) Ha förmåga till aktivt engagemang kring digitala tjänster, har distriktssköterskor högre medelvärden än domäner 4) Känna att de har full kontroll och är trygga, 5) Vara motiverade att engagera sig i digitala tjänster, 6) Ha tillgång till digitala tjänster som fungerar och 7) De digitala tjänsterna är anpassade till deras individuella förmåga. Resultatet visade en negativ korrelation mellan ålder/erfarenhet och domän 1, samt en positiv korrelation mellan ålder/erfarenhet och domän 3, samt en positiv korrelation mellan internetanvändning och domän 1. Vidare fynd visar på att distriktssköterskor upplever problem med datasystemet.  

    Konklusion: eHälsolitteractiet är ett komplext och outforskat område. Det behövs utbildning och bättre anpassade datasystem. Detta kan vara värdefullt för organisationen för att rikta utbildning där det behövs. För distriktssköterskan skapas möjligheter för professionell utveckling vilket även kan gagna patienten, då högre eHälsolitteracitet hos distriktssköterskor kan göra att eHälsa kan fortskrida med kvalitet och jämställdhet i fokus. 

  • 48.
    Almroth Diab, Monica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Östman, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1: En litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

     Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar insjuknar i typ 1-diabetes varje år. Denna obotliga sjukdom kräver ett stort egenansvar av patienten och kan innebära både akuta och långsiktiga komplikationer. I den personcentrerade omvårdnaden är det viktigt att lyfta fram ungdomarnas känslor och erfarenheter, för att främja hälsa under hela livet.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.

    Metod: Åtta kvalitativa studier har granskats, analyserats och sammanställts i en litteraturstudie. Sökningar har gjorts i Cinahl och Pubmed.

    Resultat: Analysen resulterade i två kategorier ”Att uppleva betungande förändringar” och ”Att behöva stöd trots att det kan vara tärande”.

    Konklusion: Resultatet visar att ungdomarna upplevde svåra känslor av att få diagnosen. Det visar också att ungdomarna upplevde en förändrad vardag och olika hinder till egenvården. Resultatet visar att ungdomarna beskrev att acceptera sjukdomen krävde mognad, självständighet och en positiv inställning. Ungdomarna upplevde stöd från föräldrar som viktigt, men också som påfrestande. Även stöd från vänner ansågs som viktigt. Resultatet visar att ungdomarna upplevde stöd från skolpersonal och sjukvårdspersonal som viktigt, men bristfälligt.

    Nyckelord: diabetes typ 1, erfarenheter, ungdomar

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Alsafoo, Mirna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Smärtlindring med värme och kyla vid omvårdnad av patienter vid akut och långvarig smärta2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta är det mest centrala symtomet vid lidande. En sjuksköterska vill ha så många verktyg som möjligt för att vårda patienter och lindra lidande.  Att undersöka vilken evidens det finns bakom behandlingar med värme eller kyla är av stor nytta som ett kostnadseffektivt komplement till medicinsk behandling. Tanken är att hitta åtgärder med lindrande effekt och med låg risk för biverkningar som kan ges som komplement till patientens medicinska behandling.

    Syfte: Att undersöka effekten av kyl- och värmebehandling av akut och långvarig smärta.

    Metod: Studien är utformad som en litteraturöversikt för att beskriva aktuell evidens för värme och kyla som smärtlindring. Sökningengjordes i databasen Pubmed. Totalt inkluderades åtta randomiserade kontrollerade studier.

    Resultat: Efter granskning av studierna framkommer signifikanta resultat för smärtlindrande effekter av icke-farmakologisk smärtlindring. Resultaten av de inkluderade studierna visar att behandling med värme eller kyla och aktivitet är effektiva komplement som sjuksköterskor kan erbjuda sina patienter.

    Konklusion: Studiens resultat visar att behandling med värme eller kyla i allmänhet har smärtlindrande effekt på patienter. Forskningen inom detta område kan i vissa fall fortfarande vara i behov av ytterligare empiriska studier, men inom vissa områden finns det bra studier med tillförlitliga resultat som kan ligga till grund för liknande behandlingar i allmänhet. Till exempel skulle man kunna generalisera någon form av omedelbar initial behandling med kylklampar på svullna sår.

  • 50.
    Alstam, Peter
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Franck, Thomas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskors erfarenheter av oväntade akuta situationer på operationssal2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje oväntad akut situation på operationssal är unik, innebär större utmaning, förknippad med risk för patientskador, svårare att förutse och beroende av erfarenhet av bedömning av situationens allvarlighetsgrad samt av patientens hälsohistoria, symtom, tecken och risker före och under anestesin. Beredskap inför oväntad akut situation finns i anestesisjuksköterskors förväntade krav för att begränsa dess negativa följder. Det är därmed av vikt att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter av oväntade akuta situationer på operationssal.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter av oväntade akuta situationer på operationssal.

    Metod: Studien är baserad på intervjuer med tio anestesisjuksköterskor, verksamma på två olika sjukhus i Sverige; Hallands sjukhus Varberg och Umeå universitetssjukhus. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: De fyra kategorier som framkom var: Händelser, Åtgärder, Påfrestningar, Lärdom. Fokusering på händelserna beskrevs som åtgärd för att hantera dom oväntade akuta situationerna. Anestesisjuksköterskorna söker hjälp, kommunicerar problemen och arbetar mot samma mål för att lösa situationerna. Att hamna i oväntade akut situationer beskrevs i olika personliga påfrestningar, vilket även innebär olika behov av bearbetningsstöd. Att oväntad akut situation sker beskrevs även äventyra patientsäkerheten. Lärdom togs genom reflektion efter situationerna som bidrog till ökad handlingsberedskap.

    Konklusion: Resultatet visar på att oväntade akuta situationer kan ske plötsligt. Söka hjälp för ökad trygghet i situationerna anses som viktigt. Genom att kommunicera problem och arbeta mot samma mål finns en förhoppning att lösa situationen. Oväntade akuta situationer kan upplevas och hanteras olika. Lärdom tas genom reflektion. Som förslag på vidare forskning ses vikt av att i en större personalgrupp belysa huruvida återkoppling av oväntade akuta situationer faktiskt kan dämpa negativa känslor, samt kan öka tryggheten hos anestesisjuksköterskan i kommande liknande situationer.

1234567 1 - 50 of 3535
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf