I Sverige används både individuell – och familjeterapeutisk behandling för unga nyinsjuknade
anorexia nervosa patienter. Familjeterapeutisk behandling rekommenderas. Det finns dock
kritik mot familjeterapeutisk behandling som säger att man inte tillräckligt påverkar
patienternas kognitiva/affektiva svårigheter. Å andra sidan kan familjesamspelet vara en
viktig faktor för förändring av kognitiva/affektiva variabler, då våra självbilder och affekter
formas i relation till andra. Negativ självbild och stark självkontroll vid anorexia kan kvarstå
efter behandling och kan öka risken för återfall.
Studiens syfte är dels att beskriva självbilden på gruppnivå innan och efter behandling av
unga anorexia nervosa patienter som behandlats på Stockholm Centrum för Ätstörningar.
Vidare är syftet att se om självbilden förändras olika mycket, efter familjebaserad respektive
individual terapi.
Studien är en registerstudie och använder sig av data från kvalitetssäkringsbasen Stepwise.
Totalt ingår 44 patienter. I studien mäts självbild med hjälp av Structural Analys of Social
Behavior som är ett självskattningsformulär där självbilden beskrivs i åtta kluster.
Anorexia Nervosa patienter har en negativ självbild som kännetecknas av självkontroll,
självkritik och självhat. Trots detta upplever de att de tar hand om sig själva i högre
utsträckning än normalgruppen. Vid ett årsuppföljning har självbilden normaliserats oavsett
individual eller familjebehandling, vilket talar för att psykoterapi är verksamt för unga
anorexia nervosa patienter.