Denna studie behandlar begreppen dynamiskt mindset, grit och motivation som nyligen varit fokuserade i forsknings- och undervisningssammanhang, och kunskaperna bland förskollärare kring dessa begrepp. Studiens avsikt var att undersöka vad ett dynamiskt mindset kan innebära för förskollärare och sedan i sin tur hur det kan påverka deras elever. Detta omfattar hur förskollärare och elever kan utveckla sitt dynamiska mindset. Studien bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor. Resultaten visar att förskollärarna är positivt inställda till att utveckla ett arbetssätt med att lära ut dynamiskt mindset inom förskolan och en därmed få en tydligare pedagogik. Resultaten visar även att förskollärares pedagogiska kompetens skulle gynnas av en läroplan som visar tydligare riktlinjer kring hur barn ska motiveras, hur de ska arbeta med barns inspiration till ett dynamiskt mindset. Slutsatsen innefattar bland annat att mer forskning kring studiens begrepp behövs i samband med förskolans värld. Och att förskolepedagogiken i sam-band med begreppen dynamiskt mindset, grit och motivation behövs för en förbättring av läroplanen för förskolan. Detta kan göras ihop med förskollärarutbildning och en utökad återkoppling för examinerade förskollärare.

The aim of this study was to describe and analyse nine pedagogues understandings and experiences of preschools work with early childhood interventions and special education for children in need of extra support in their social skills, from a special educational approach. Data was collected by qualitative interviews and the collected material was analysed with the phenomenological approach.The result was analysed through systems theory and three perspectives on special education. The major result showed that attachment is a concept that all respondents seemed to think were important in preschool and the foundation of every child's development. Attachment should permeate the entire preschool environment. The definition of social skills in children was for example requirements of various abilities where components such as turn-taking, consideration,communication and empathy where important. Interaction and collaboration was also important.The play of the children was a good activity and a good opportunity to train social skills, as playsituations clearly demonstrates the abilities required and the unique needs of each child. It was important that educators were present and even participating, in play by introducing, guiding,explaining and interpreting rules in playsituations. Special education is about a systematic approach by including time for teachers to reflect and adapting communication, relationships and indoorenvironments in preschools.

This dissertation is the study of environmental consciousness as a discursive educational project. The empirical material consist of 18 environmental handbooks that have been published in Sweden during the years 1976-2007 of which 13 appeared between 1988 and 1995. The research work uses the basic assumptions of discourse analysis, namely that language is an important factor in the construction and development of social norms and values. Three areas recieve close attention: questions relating to the form and content of the handbooks, questions relating to the social circumstances in which the handbooks were produced and questions relating to the overall educational significance of the handbooks. In the first instance, the handbooks are examined in the light of three different contextual stories. They can be read as part of wider discussions of environmentally-concsious life-styles, as a development of earlier Swedish discussions about domesticity, health, thrift and consumption, and, finally they can be read as an expression of a narrative about a dominant aspect of modernity – science. The second part of the research work comprises an examination of the handbooks in terms of their audience and educational purpose. What kind of individual is to be shaped by these handbooks? What is anticipated as the desired or ideal environmentalist? Discourse analysis suggests that, collectively, the handbooks project an image of somone who displays qualities of motivation, investigation and judgement. They should be motivated to begin a process of change in their lives, to encourage others to do the same, and to adopt the environmental problems as their own personal problems. The second quality pursued in the handbooks is of someone who should take an active stance towards the environment as a pervasive element in their way of life. They should, therefore, adopt an investigative attitude to the surrounding world, cultivate certain cognitive properties such as watchfulness, thoughtfulness and being suspicious, and constantly ask questions about their surroundings with a view to understanding how actions in their private world has an effect on the wider world. And thirdly, the ideal environmentalist citizen should be someone who demonstrates judgement in balancing polarities and resolving the claims of different standpoints. They should give attention to separating right from wrong, wisdom from madness and, above all, to finding a way of linking their own efforts to what is worth striving for and what is worth avoiding or neglecting. In summary, the subjects identified in the handbooks are expected to avoid extreme positions, to place their own expectations about sustainability on a suitable level, and to be prepared for failure and feelings of guilt. The final part of the investigation – interpreting the wider significance of the handbooks – uses a pluralistic model of analysis which takes its departure from three concepts – ecological modernisation, governmentality and the risk society. Using these orientations, the extent of the discursive educational project of the environmental handbooks is highlighted. If the handbooks are regarded as modernist prescriptions, they are texts which highlights slow and careful change taking place within the present power structure of society. If they are regarded as texts that offer a governmentality prescription, they can be read as texts which promote the transformation of everyday micropractices. And if they are regarded as prescriptions for a risk society, they are texts which enable readers to come to terms with confusion and powerlessness in a complex and risky social context. One main result is that the environmental handbooks display interesting similarities, worthy of futher exploration, supported by a broadened empirical base.

Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.

This study uses results from TIMSS 1995 to examine the attitudes of Swedish girls and boys to physics and mathematics more closely. To be more precise, the attitude to mathematics and physics among girls and boys at different achievement levels are compared. At the time of testing the students were in the 7th grade. In TIMSS 1995 each student completed an achievement test and a questionnaire. In this study the results from the achievement test are used to divide the students into achievement levels – high and low. A number of statements about mathematics and physics were selected from the questionnaire and used to examine the differences in attitudes.

It turns out that the high-achieving boys and girls have a similar attitude when statements concerning mathematics are compared but not the statements concerning physics. The high-achieving girls’ attitude to physics is more similar to that of low-achieving boys. The statements that most clearly reveal this pattern can be divided into two categories: statements concerning the student’s attitude to physics and statements about the importance of physics to the student’s future studies and work.

This article explores the change over time of boys’ and girls’ attitudes towards biology, physics and chemistry. We use data from the TIMSS studies for grade 8 in Sweden to investigate how the attitudes for high- and low performing pupils have changed between 1995 and 2007. The attitude is measured by four questions from the student questionnaire in the TIMSS study. The results indicate that there have been some changes in attitudes between 1995 and 2007. High-achieving pupils and especially boys have a more negative attitude towards all three subjects, biology, physics and chemistry, in 2007 compared to 1995. The low-achieving students think that they are performing better in all three subjects 2007 compared to 1995. The difference between the group that are most positive to physics and chemistry and the least positive group has diminished between the two years. The results are discussed in relation to the changes in Swedish schools during the period.

Den nuvarande utvecklingen inom artificiell intelligens kommer att påverka hela arbetsmarknaden, likaså HR-arbetet. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka HR-medarbetares uppfattningar om utvecklingen. Hur kommer artificiell intelligens att kunna användas inom HR och vilka möjligheter och utmaningar för det med sig? Sju semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare inom olika branscher, med olika roller och med viss förförståelse för begreppet artificiell intelligens, har legat till grund för resultatet i studien. Artificiell intelligens kommer enligt informanterna att kunna nyttjas inom de flesta områden inom HR. I dagsläget är det mest aktuellt inom rekrytering, HR-administration och för att besvara HRfrågor av enklare karaktär. Detta öppnar upp möjligheter för mer tids- och kostnadseffektivt HR-arbete, starkare arbetsgivarvarumärke och högre kvalitet på arbetet. Samtidigt möts utvecklingen av utmaningar gällande etik, kompetens och kunskapsbrist samt det mänskliga värdet. Gällande HR-funktionens värde i organisationen finns både chans till ett ökat värde och risk för ett minskat värde. HRmedarbetare kommer i framtiden att tillåtas arbeta mer strategiskt och med mer komplexa frågor till följd av minskat manuellt arbete, något som kommer att gynna organisationen på olika sätt i längden. Om robotar ersätter den mänskliga arbetskraften riskerar HR-funktionen dock att tappa sitt värde, däremot kommer nya arbetsuppgifter som efterfrågar HR-kompetens växa fram. Trots utmaningarna ses utvecklingen som spännande och är något som HR-medarbetarna är nyfikna på och ser fram emot.

The purpose of this study is to illustrate teacher humor by critically examining it from an interpersonal- and humor communicative-perspective; and to discuss teacher interpersonal humor communication-skills in relation to the Swedish high school curriculum, collegial relationships and pedagogical aspects. The study’s empiric material consists of semi-structured interviews with six high school-teachers currently working at the same school, but of different age and gender. The interviews indicate that the informants all have developed humor competence, an interpersonal communicative-skill that allows them to use humor efficiently. Moreover, the result demonstrates that the teachers have various humor approaches but that they all use humor in the classroom for much of the same reasons. Overall they identify the social function of humor as most important; humor as an approach to facilitate relationship building in the classroom. Furthermore they use humor to inspire the subjects at hand, as a part of the actual subject teaching, and to interact with colleagues on different levels. In this study it is suggested that teachers´ humor competence embraces a purely pedagogical dimension; thus it can also be viewed from a strictly professional standpoint. It is implied that the professional/pedagogical dimension of their humor competence allows teachers to essentially control the classroom activity. In addition it is also suggested that teachers´ professional humor competence is an important factor for developing humor competence in students; something that can be viewed as an important part of curricular objectives to give students a rounded education and in doing so preparing them for working life.

A growing trend in welfare economies is governments´ use of voluntary organisations as tools to fulfil wider social goals (Peterson & Lupton, 2000). In Europe specifically, voluntary, non-profit and membership-based sport organisations are, as such, increasingly being used to attain health objectives (Österlind & Wright, 2012; Agergaard & Michelsen la Cour, 2012; Skille, 2008). In this development, policy processes for sport and health have become intertwined and have by that increasingly come to relate to the domain of public health (Stuij & Stokvis, 2014; Michelini, 2013; King, 2009; Coalter, 2013). In Sweden, the Swedish Sport Confederation (SSC) has been given (and taken on) increasing responsibility and has adapted the role of the premier public health promoter (Norberg, 2011; Bolling, 2005). But with this increased responsibility has followed a growing public debate about whether organised sport can deliver against public health objectives in practice. Some point to the deeply rooted tradition and logic of competition in sport as a constraint on the possibilities for sport organisations to implement health policies (Skille, 2011), while others argue that more thought should be given to what kinds of physical activities to encourage (Coalter, 2007; Murphy & Waddington, 1998), if the intention is to improve citizen´s health. Against this backdrop, this study explores sport´s significance and role in public health policy. Drawing on Norman Fairclough´s (1992; 2003) concept of interdiscursivity, it examines how Swedish Government Official Reports on public health treat issues related to sport and how corresponding reports on sport articulate public health issues. The results show how discourses on physical activity and democracy legitimize and consolidate sport´s role in public health, although they differ in their perspectives on health and people which allows for naturalized assumptions (about sport) to be maintained.

This abstract is based on an ongoing study in which data are collected during spring 2016 and preliminary results will be presented at the EASS conference in May 2016. The study aims at making a contribution to the research area of physical activity on prescription, in which knowledge about the role of activity organisers is called for (Kallings et al., 2008; Leijon, 2009). In heeding this call, present study puts focus on the Swedish Sports Confederation (SSC) and how it give meaning to, organises and arranges physical activities for people (patients) which are prescribed physical activity by health care providers. In doing so, this study will add to the existing literature on sport organisations' role in public health promotion (Michelini, 2015; Coalter, 2013; Geidne, Quennerstedt & Eriksson, 2012), and more specifically on the SSC’s potential as physical activity promoter and organiser of activities for people with prescription for physical activity. The study is theoretically based on Critical Discourse Analysis (Fairclough, 2003, 1992) and data is collected through interviews with leaders, in charge of prescribed physical activity, in the 21 Regional Sports Federations and in a strategic sample of the 71 National Sports Federations.

In the area of public health, civil society involvement in attaining government objectives on physical activity participation is often carried out by voluntary sport organizations (Agergaard & Michelsen la Cour, 2012; Österlind & Wright, 2014; Skille, 2009; Theeboom, Haudenhuyse, & De Knop, 2010). In Sweden, this responsibility has been given to the Swedish Sport Confederation (SSC), a voluntary and membership-based non-profit organization, granted government authority to govern Swedish sport towards government objectives (Bergsgard & Norberg, 2010; Bolling, 2005). Research has pointed to difficulties for sport organizations to shoulder such responsibilities due to the deeply rooted logic of competition in sport and organizational structures adapted for competitive sport (Skille, 2011; Stenling & Fahlén, 2009). This article focuses on how public health is being constructed, implemented and given meaning within the SSC. Drawing on a critical discourse approach (Fairclough & Fairclough, 2012) this study explores the SSC’s role and position in public health promotion by interviewing SSC representatives and National Sport Organizations’ (NSO) general managers. Results indicate how discourses on democracy, equality and physical activity are used to legitimize the SSC’s role in public health. Also, how these discourses are compromised in practice, posing challenges for organized sport in meeting objectives of public health.

This dissertation is about reading instruction in six mixed-aged classes, called child schools, with six and seven year old children. The overall questions of this study were: How did the teachers in child schools organise work in general and reading instruction in particular? How did they handle for example the increasing range of variation concerning knowledge and skills that goes together with increasing variation of age? With respect to reading the investigation also examined the content of reading instruction and the extent to which teachers took into account those factors that, according to reading research, are important for the acquisition of reading skills? Overall the research aimed to examine how the reading ability of the pupils developed during their first years at school. Six child schools were included in the study. The data collection extended over three years and contained field studies, interviews with the staff and reading tests with the pupils. Reading theories were used to analyse the form of the reading instruction and Basil Bernstein's theory of visible and invisible pedagogy was used to analyse pedagogical practice in its context. With one exception a visible pedagogy dominated in all the child schools. During lessons designated "my own work" the pupils were allowed to plan their work. This weak framing allowed the pupils to sort themselves into groups of more or less successful learners. In reading instruction, elements of two different models for instruction were combined, e.g. the whole language and the basal reading approach. My conclusion is that this combination is effective in a mixed-age group. Pupils at different competence levels benefit from different approaches. The reading comprehension of the child school pupils did not differ from the levels obtained with comparable pupils in national surveys. The test results, like the learning conditions varied between the schools. In my view the test results were not merely a consequence of the instruction, but also of other circumstances that interacted with the pedagogy.

The purpose of the study was to examine how special educational needs teachers can work and what teaching methods they could use to help pupils with speech and language difficulties. In order to achieve the best result a qualitative study was carried out which involved interviewing special educational needs teachers. The teachers described how they tailor their teaching methods to pupil’s individual needs and circumstances. The results of interviews and previous research provided a deeper understanding about hearing impairment, intellectual development disability and language disorders. The interviews demonstrate the importance of working with teaching methods that assist in the development of language. The results show that phonological awareness is essential for literacy skills and that early intervention and linguistic awareness are important. Practising can be done through structured conversations about texts, intensive training in reading and through experience-based teaching. Because language constantly evolves over time pupils should receive practice in language throughout their time in school. Furthermore it appears that it is important to have structured teaching. The results emphasize potential areas of development by using and varying whole class, group and one-on-one teaching. In conclusion pupils must be offered a structured and language development teaching and receive the support they are entitled to in school to acquire a good speech and language.

There has been a discussion for many years now in Sweden regarding the use of computers in the classrooms. In some schools teachers and pupils are working with a type of method called ASL, wich freely translated means ”writing your way into reading”. With this method the pupils use computor keyboards instead of pencils when learning how to read and write. The purpose with this method is that it is believed to be easier to learn how to write than how to read. Another purpose with this method is that children lacking the fine motor skills needed can also learn how to write in early age.In this study a number of interviews has been made with teachers regarding their experience of the method. The main questions were about the teachers experiences regarding advantages and disadvantages using this method and how they had adjusted the method, if needed, at their schools.The result of this study shows that when working with ASL, the teachers find the pupils become more positive and more engaged in their school work, they also see a quicker progress of the pupils writing skills.. The factors that the teachers found less satisfying was that the teachers need to have a lot of knowledge about different methods used in the reading and writing education in order to optimaize ASL, they also found that some pupils, even when working with computors, still have difficulties reaching their goals. These pupils still need extra help and support.The schools has made some adjustments in order to optimize the method. Some schools start to train handwriting in earlier years than ASL suggests. All of the schools in the study combines this way of working with other methods. The teachers at the different schools are also helped to deepen their knowledge about the method with further training in ASL.

I dagens samhälle blir det allt tuffare för glesbebyggda inlandskommuner att kunna attrahera och rekrytera personal för samhällsviktiga tjänster. Dessa kommuner måste lägga ner mer resurser på att ha en väl grundad kompetensförsörjningsplan. Genom arbetet med kompetensförsörjning kan kommunerna ge en tydligare bild kring möjligheterna för de som arbetar inom kommunerna. Men vad behöver dessa glesbebyggda inlandskommuner göra för att kunna attrahera människor till kommunen? Och vad kan ett samarbete mellan kommun och näringsliv bidra till gällande kompetensförsörjning?Det huvudsakliga syftet med den här studien är att kunna ge ett underlag för kompetensförsörjning för glesbebyggda inlandskommuner. Den här studien har genomförts i Malå kommun med kommunen och näringslivet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med chefer från både kommun och näringsliv.Studien har visat att marknadsföringen av både Malå kommun och näringslivet som arbetsgivare kan förbättras. Vidare behöver samarbetet mellan kommunen och näringslivet behöver fungera väl för att få en förståelse mellan partnerna. Detta för att tillsammans arbeta ut vad som är bra för Malå kommun.

This case study examines how upper secondary schools in a municipality in the northern parts of Sweden structure their special pedagogy with students who have ADHD and dyslexia, students’ and parents’ experiences of this, and what regulates the schools management in this particular aspect. The results show that all the schools have special pedagogues and other support staff employed, though in varied extent. Furthermore, the resources are distributed differently from school to school. The focus, however, is always around communication between the concerned parties. Unfortunately, their good efforts to reach all students have not been successful. Not every special needs student have received the support they are entitled to. Students, as well as parents, have pointed out the shortages that they have experienced in communication, support and information about what rights they have, both as special needs students and as just students in a Swedish upper secondary school. Many of our informants have pointed out the teachers’ ignorance as one reason for the disappointment regarding the support from the schools.

Den 1 februari år 2012 genomförde LKAB en organisationsförändring som bland annat innefattade införandet av explicita värderingar. Dessa värderingar är engagemang, nytänkande och ansvar vilket sammanfattas till ENA. Värderingarna är framtagna i en process som involverade medarbetarna. Syftet med denna organisationsförändring är, bland annat, att höja attraktionskraften av det egna varumärket, bygga en gemensam företagskultur samt minska avståndet mellan omvärldens uppfattningar och företagets verksamhet. Vi har i denna studie valt att beskriva och analysera hur LKAB:s anställda upplever företagets nylanserade explicita värderingar. Bland de svarande finns det en omfamnande samt en avståndstagande bild till LKAB:s värderingsarbete. De svarande beskriver främst företaget i termer av produktion och ekonomi. Ingen av de svarande beskriver spontant LKAB med orden engagemang, nytänkande och ansvar vilket delvis kan bero på att ENA är en relativt nyligen genomförd organisationsförändring. De två bilder som framgår när de svarande beskriver syftet med ENA-arbetet är dels att det är ord som inte fyller någon funktion och dels att de är ord som har en betydelse i verksamheten.Alla de svarande kände inte till orden. Men bland de svarande som kände till ENA så relaterades orden till allt ifrån att hålla ordning på arbetsutrustningen till företagets historia samt dess framtid.

Flera studier om motorik tyder på en positiv inverkan på flera olika områden såsom barns inlärningsförmåga, fysiska aktivitet och optimala hälsa. Frågan är därför om motorisk träning får nog utrymme i dagens skola. I studien undersöktes fyra klasslärares och fyra idrottslärares förståelse, erfarenheter och förutsättningar för att erbjuda en undervisning i Idrott och Hälsa som uppfyller kraven gällande styrdokumentens innehåll inom motorik. Detta för att se om arbetsuppgifter, planeringstid och utbildning kan spela in. Frågeställningar studien utgick ifrån var;vilken utbildning och erfarenhet informanterna besitter samt hur de planerar, genomför och utvärderar undervisningen ur motorisk synpunkt. I studien valdes en kvalitativ metod, den empiriska insamlingen har skett genom åtta intervjuer i halvstrukturerad form. Motorisk förståelseför idrottslärare och klasslärare visade sig variera i stor utsträckning. Samband som kunnat uttydas är att utbildning kan spela in för vilken förståelse våra informanter förmedlat vid intervjuerna.Frågor om planering och genomförande av lektioner visade att lärarnas mål skilde sig ifrån varandra och därmed även undervisningens syfte. Vissa informanter arbetade mer ingående med motoriska färdighetsövningar medan andra strävade mer mot att bygga upp en god sammanhållning och få bort tävlingsmomenten i idrottsundervisningen. Majoriteten av informanterna uttryckte en avsaknad av material för att bedöma och utvärdera barns motoriska utveckling. En viss skillnad kunde tydas i utvärderingsmetoder.

Denna studie har undersökt gymnasielärares undervisning, i syfte att se om och hur lärare använder sig av formativ bedömning och formativ undervisning. Två gymnasielärare vid två olika skolor har observerats under nio pågående lektioner, samt intervjuats gällande sitt formativa arbetssätt. Studiens resultat visar på att lärarna tillämpar formativ bedömning men på lite olika sätt och i olika utsträckning. Även lärarnas sätt att utveckla eller förbättra undervisningen under pågående lektion skiljer, och i viss mån förefaller undervisningsämnena påverka om och hur lärarna tillämpar formativ undervisning. Lärarna arbetar däremot på liknande vis gällande relationen till eleverna och menar att en tillitsfull relation, både mellan lärare och elev samt elever emellan, är en grundförutsättning för att kunna arbeta formativt.

Sammanfattning: Denna studie är fokuserad på hur lärare tänker kring sina elevers och sin egen motivation i samband med läsinlärningen i årskurs 1. I studiens bakgrund definieras motivation samt läsinlärning som är viktiga för studien. Vidare presenteras tidigare forskning om motivation samt motivation kopplat till läsning. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1 ska en tydligare bild ges av hur motivation används i läsinlärningen. Insamlat material analyseras tematiskt och diskuteras utifrån tidigare forskning och motivationsteorierna “Teorin om förväntningar och värden” och “Tron på sig själv och sin egen kapacitet”. Studiens resultat visar att lärare anser att exempelvis trygghet, nyfikenhet och intressant material är viktiga aspekter för att deras elever ska känna sig motiverade. Vidare visar studien att lärarnas egen motivation kan ha både negativ och positiv påverkan på elevernas motivation.

The aim with this study is to describe, analyse and understand the way intentions and requirements of the 2010 Education Act relating to special needs and inclusion are implemented in primary schools. The study is based on qualitative interviews with five principals, four special needs teachers and four (normal) teachers. The research questions are: What do the various occupational groups know about the Act’s intentions and requirements? In what way is the Act implemented in schools, i.e. in what way are the various occupational groups working with special needs and inclusion in primary schools? What circumstances impact the schools ability to implement what the Act prescribes? The results have been analyzed on the basis of special needs perspectives, relational and categorical perspectives but also different aspects of inclusion. The study shows that some of the teachers have a categorical perspective and some of them have a relational perspective. Most of them saw possibilities with inclusion. One condition for inclusion to function at its best is that the principal is supportive of the idea and lays a sound foundation.

Uppsatsen handlar om hur historielärare tänker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nå de ambitiösa målen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter så att elever kan förstå och bli intresserade av historia samt hur lärarna konkret lägger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielärare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in på band medan den fjärde antecknades. Intervjuerna skrevs ut från band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar på vikten av att läraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvändiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling från läraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna. Läraren måste växla mellan en övergripande nivå där de stora utvecklingsdragen visas för eleven och en nivå där man visar hur den lilla människan hade det. Har man för mycket av undervisningen på en övergripande nivå blir historien abstrakt för eleverna. Om man å andra sidan inte fortlöpande refererar till orsaker och konsekvenser och låter eleverna fundera över detta och visar större utvecklingssammanhang riskerar historien för eleverna bara att bli ett antal oberoende händelser.

Denna studies syfte är att undersöka hur kollektivanställda medarbetare vid ett tillverkningsföretag i norra Sverige förhåller sig till kompetensutveckling. De teorier som ligger till grund för den avslutande analysen är relevant litteratur vilka alla behandlar problematik gällande kompetensutveckling i alla dess former. Den metodologiska bakgrunden till denna studie är hermeneutisk till sin natur, med andra ord söker studien skapa ny fördjupad förståelse gällande det undersökta fenomenet. Insamlandet av data har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer, där intervjumallen konstruerats i syfte att fånga upp relevanta teman gällande respondenternas uppfattningar rörande kompetensutveckling.Resultatet av den empiriska undersökningen visar på både goda möjligheter till utveckling inom företaget men också på vissa utvecklingsområden där respondenterna önskar att ytterligare resurser investerades. Analysen visar på att förhållanden och generella uppfattningar rörande kompetensutveckling på det undersökta företaget i mångt och mycket överrensstämmer med vad som beskrivs i litteraturen, dock identifierades ett flertal områden där insatser skulle bidra med att ytterligare höja kompetensnivån i företaget och säkerställa att ny kunskap i större mån kommer organisationen till godo.

The aim of the study was to investigate how reading aloud is organized in the class-room and if the teachers made any adaptations for students with reading comprehension difficulties. Three teachers and two special education teachers were interviewed about their views on reading aloud and adaptations. Two students were interviewed about their experiences of listening to read-alouds. The results of the study showed that the students appreciated to listen to their teachers reading aloud and to take part in conversations about the text. The teachers who had been educated by Skolverket, Läslyftet, used comprehension strategies during the reading aloud lessons and found the strategies to be a good adaptation for the students with comprehension problems. The special education teachers mostly worked with students with word- reading difficulties. They did not use read-alouds and comprehensions strategies in their teaching. The study also indicate the importance of implementing research in education. 

Physical exercise is a trend that continues to grow, especially at the gym, but there are still members that do not use their training card in full. The overall aim of this study was therefore to investigate infrequent member’s experience of their training card. To answer this, focus was on motives to card purchase and perceived opportunities and difficulties of using the training card. The data was collected at IKSU trough a group interview with four managers within the organization, a questionnaire replied by 39 infrequent members and of those 11 individual interviews. The results showed that the motives differed between the informants but the main was the physical health. The three factors that were identified as affecting were frame-, facility- and personal factors. The conclusions drawn was that training facilities can develop procedures to capture their infrequent members in three areas; the occasion for the card purchase, customized training card and follow-up.

Internationella studier har visat att förskola kan förbättra barns lärande men samtidigt hämma den sociala utvecklingen och orsaka stress hos barn som skrivs in i förskolan i tidig ålder. I Sverige har endast ett mindre antal studier genomförts inom området och ingen av dessa har varit baserade på intervjudata. De svenska studierna genomfördes även i mindre gruppstorlekar och större personaltäthet, jämfört med de internationella studierna, vilket betyder att de svenska studiernas relevans för dagens förskola kan ifrågasättas. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare från olika förskolor i södra Sverige uppfattar att barn påverkas av förskolan i olika inskrivningsåldrar. Förskollärarnas utsagor vittnar om förbättrat lärande för tidigt inskolade barn men även ökad stress och försvårad social anpassning. Resultaten ger en indikation på att resultaten från internationella studier även kan vara gällande i Sverige.

Studier har visat att sociala medier blir allt vanligare att använda som rekryteringsverktyg på företag med Human Resource (HR)-avdelningar. Fyrtiotalisterna är på väg att gå i pension och generation Y, individer födda 1981-1989, blir en allt större del av den potentiella arbetskraften att rekrytera. För att företagen och HR-avdelningarna ska bli konkurrenskraftiga till exempel på ett effektivt sätt via sociala medier rekrytera kompetent personal från generation Y implicerar forskning betydelsen av att förstå hur individer från generation Y tänker och agerar i förhållande till sociala medier. Relativt lite forskning har dock ännu gjorts inom området. Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om universitetsstudenters, från generation Y, sätt att uppfatta, och skapa relationer till, potentiella arbetsgivare. I studien användes webbaserad enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Resultaten indikerar bland annat att studenterna anser att företag är etiskt tvivelaktiga när de använder personlig information på sociala medier för att utvärdera potentiella arbetstagares anställningsbarhet. Studenterna ansåg även att det etiskt tvivelaktigt att publicera falsk information om sig själva på sociala medier för att förbättra chanserna till anställning. Mer än en tredjedel av studenterna censurerade dock personlig information på sociala medier för att förbättra anställningsmöjligheterna. Resultaten visade vidare på att studenterna använder sociala medier för att bibehålla volymen av sitt sociala kapital snarare än att expandera volymen av det samma.

The football in Sweden activates hundreds of thousands of children and youngsters every week wherevolunteer coaches are responsible for the activities. On these occasions, the youth sports coaches havethe opportunity to give children and young people a positive experience of football and physical activity,which hopefully evolves into a lifelong interest. For the youth sports coaches to be able to offerdevelopment and fun football activity, it becomes apparent that football clubs have a great responsibility.The clubs should support and create good conditions for the youth sports coaches in their role. Sportclubs management of volunteer workers appears to be major deficiencies, and leadership developmentstrategies are often lacking. In this study, specific clubs have been chosen as good examples of how towork with recruitment, education and development for youth coaches. The purpose of the study was toinvestigate the strategies the clubs work with in recruiting, retaining and developing their youth sportscoaches, as well how they are expressed in the clubs operation plans and policy documents. The datacollection was done with analyzes of the clubs programme of operations and policy documents, as wellas interviews with board members and the person who has education responsibility in each clubs. Theconclusions of the study are, in general, that the clubs have conscious and similar strategies forrecruitment, education and developing youth coaches. In the clubs they have clearly set goals andguidelines. They also have mentoring, projects, education and social meetings with the coaches. Byhighlighting the good clubs strategies, there is a possibility that other football clubs can be inspired bytheir work and that more clubs take greater responsibility towards their youth coaches. The report endswith a final discussion with suggestions on how the clubs can continue to work with education anddevelopment.

Gruppchefen är en ledare på den organisation där denna studie genomfördes, här kallad

ORGANISATIONEN. Studien har genomförts i syfte att belysa gruppchefens betydelse dels för

arbetsmotivationen och dels för organisationskulturen.

Det insamlade materialet har bearbetats med tematisk analys. Ett urval av teoretiska verktyg har

använts för tolkning av materialet.

Resultaten visar att gruppchefen har betydelse för arbetsmotivationen genom att ge feedback, visa

uppskattning, vara lyhörd och lyssna på medarbetarna. Gruppchefen har också betydelse för

arbetsmotivationen genom att formulera organisationens mål och vision, delge information om

beslut och förändringar samt ha relevant kompetens.

Gruppchefen har betydelse för organisationskulturen genom förmedling av budskap till

medarbetarna. En gruppchef kan reagera på ett visst sätt i en given situation. Gruppchefens reaktion

skapar energi som sprider sig bland medarbetarna och bidrar till organisationskulturen.

Gruppchefen uppfattas av medarbetarna som en motivationsfaktor, en budskapsförmedlare, en

förebild och den viktigaste kontakten på ORGANISATIONEN.

Kompetensutveckling anses vara en viktig utmaning för HR-professionen. Ledarutveckling har identifierats som ett verktyg för organisationer att nå framgång men på vilket sätt ska det ske? Studien genomfördes på ett import och distributionsföretag i Stockholmsregionen med det fiktiva namnet Impodi. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur cheferna på Impodi upplever betydelsen av den interna ledarskapsutbildningen. Empirin samlades in via 11 semistrukturerade kvalitativa intervjuer med chefer som hade deltagit på kursen. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med representanter från företaget för att få en beskrivning av kontexten.Två centrala teman identifierades i resultatet, Kurstiden och Tiden efter kursen. Resultatet visade att framförallt kurstiden och de personliga upplevelserna av den tillskrevs stor betydelse av informanterna. Möjligheten att reflektera, de sociala relationerna, praktiska ”verktyg” och ett ökat välmående beskrivs som viktiga aspekter av kursen. Det fanns en större variation i vilken inverkan och betydelse informanterna beskriver att kursen hade i vardagen. Begränsningar i verksamheten i form av tidpress, hög arbetsbelastning och vilka signaler informanten upplever från organisationen har påverkat hur de upplevde kursens betydelse i vardagen efter kursen. Analysen visar att kursens betydelse kan förklaras och förstås utifrån teorier om lärande. Sammanfattningsvis fanns det under kursen en stödjande lärmiljö som kan ha påverkat betydelsen positivt. Efter kursen fanns en begränsande lärmiljö vilket kan ha påverkat att kursens betydelse i vardagen var mindre.

Nowadays E-learning as a form of learning depending on networks and computer devices has been expanding by leaps and bounds. As a special kind of E-learning, M-learning (mobile learning) aims at the use of mobile devices anywhere at anytime by anybody. In this paper, the technologies to develop a M-learning system is deeply analyzed according to the layer model at first. Secondly, from the view of application, the standardization in M-learning is researched in order to accelerate the development and popularization of M-learning. Finally, quality estimation of M-learning system is discussed from the view of QoE (quality of experiences). The experience form end-user is the sole effective norm to judge the result of M-learning technology. It is no doubt that technologies, standardization and evaluation will play very important parts in the course of M-learning development.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Piteå kommun genom intern employer branding kan stärka varumärket som en attraktiv arbetsgivare utifrån de anställdas perspektiv. I studien ingår också ett genusperspektiv där likheter och skillnader mellan kvinnor och män i uppfattningen om en attraktiv arbetsgivare i allmänhet och om Piteå kommun som arbetsgivare analyseras. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta stycken informanter som samtliga har en anställning på Piteå kommun. Studien inspirerades av ett fenomenografiskt angreppssätt, vilket lämpar sig väl för att beskriva olika individers uppfattningar om sin omvärld. Det framkom att anställda på Piteå kommun tycker att det som gör organisationen till en attraktiv arbetsgivare är en känsla av trygghet i anställningen, betydelsefulla arbetsuppgifter och att det finns en mottaglighet för nytänk. Vidare ansågs organisationen som flexibel tack vare god kommunikation och att det fanns ett förtroende för de anställdas kompetens. För att bli ännu attraktivare som arbetsgivare och stärka sitt interna employer brand ytterligare bör organisationen se över vissa förbättringsområden. Dessa är att bli bättre på att visa uppskattning, jobba mer enhetligt inom organisationen samt förbättra utvecklingsmöjligheterna. Dessutom fanns en önskan om en tydligare riktning vart organisation vill och att kritiskt granska arbetssätten. Slutsatsen blev att Piteå kommun överlag upplevs som en attraktiv arbetsgivare men att det fortfarande finns förbättringsmöjligheter.

Syftet med vårt examensarbete är dels att kritiskt granska, diskutera, analysera och beskriva förskollärares arbete med och erfarenhet av ämnet döden i undervisning. Vi vill veta hur förskollärare kan beröra begreppet död utan att ett dödsfall måste ha skett, döden som kunskap. Dessutom vill vi ta reda på hur förskollärare förbereder och hanterar ett eventuellt dödsfall, döden som verklig händelse. Frågeställningar vi kommer att utgå från är: 1) Tankar och kunskap om, samt känslor för döden, 2) Förmedling om döden, och 3) Förberedelse och hanterande av döden. För att få svar på detta har vi i vår metod valt att utgå från sökord såsom sorg, krishantering och döden i förskolan/skolan. Vidare utifrån detta, genomförde vi intervjuer med sju stycken förskollärare vid två olika förskolor. Våra resultat tyder på att ämnet döden är ett svårt och tabubelagt ämne att beröra och att integrera i förskolan. Ämnet är inget som medvetet förekommer i verksamheten, utan det tas endast upp när barnen är intresserade och frågar om döden. Slutsatsen av detta är att förskollärarna i vår studie saknar kunskap om hur de kan tänka och se möjligheterna i hur de kan integrera döden som ett ämne i förskolan. Men förskollärarna känner däremot att de kan förlita sig på sina egna känslor och erfarenheter om de blir tvingade att förbereda och hantera ett eventuellt dödsfall.

Syftet med denna studie var att förstå hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tänkas påverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tänkas påverka ledarna. Studien genomfördes på Peab där sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förändrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsätts internt eller externt. Således verkar valet av rekryteringsform varken påverka kulturen på Peab i en positiv eller negativ bemärkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nämligen att denna typ av rekrytering medför ”nytänk” till organisationen. Medarbetarna ansåg emellertid att den främsta nackdelen med extern rekrytering var att dessa ledare saknar rutin och arbetslivserfarenhet. Detta kan tolkas i förhållande till intern rekrytering där både medarbetarna och arbetsledarna ansåg att den främsta fördelen är att dessa ledare är sakkunniga och har erfarenhet, samt att ledarna förstår sig på den rådande kulturen. Det framkom ingen specifik nackdel angående intern rekrytering, både medarbetarna och arbetsledarna hade splittrade svar. En av våra slutsatser är att Peab har en bra fördelning mellan intern och extern rekrytering eftersom företaget både tar tillvara på den kompetens som finns inom företaget samt skapar förutsättningar för utveckling då individer med nya värderingar och kompetenser kommer in utifrån.

Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut. I studiens bakgrund nämns bland annat olika begreppsdefinitioner och förklaring av kommunövergripande Skoldatatek. I studiens kapitel om tidigare forskning berörs it-användning i skolan och undersökningen vilar på sociokulturell teori. Studien utgår från kvalitativ och hermeneutisk metod. Undersökningens resultat visar bland annat att grunduppfattningen är att man ställer sig positiv till it-området, men att det finns krav på goda it-kompetenser hos både specialpedagoger och speciallärare. Tidsbrist är vanligt förekommande hos dessa, vilket medför begränsade möjligheter att utveckla it-kompetenser. It och alternativa verktyg ses som en nödvändighet för att bland annat nå kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Samtliga uttrycker en önskan att alla elever på skolorna skall få egna bärbara datorer för att verktygen skall uppfattas mer naturliga av elever. På sikt efterfrågas smidigare tekniska lösningar såsom läsplattor.