umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 822
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Attityder till naturvetenskap: Förändringar av flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 20072011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap.

    Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi.

    Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena?

    Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt?

    Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre.

    Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahlberg, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    Grönlund, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    Lekande lätt: att lära matematik utomhus på ett sociokulturellt sätt.2007Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning. Resultatet på detta examensarbete är de tio lektionsplaneringar som vi arbetat fram samt de kopplingar som vi har sett till de sex aspekterna och utomhusmiljön. Slutsatsen är en bekräftelse för oss och våra teorier om att undervisning utomhus ur ett sociokulturellt perspektiv går att förverkliga i lektionsplaneringar. Vi hoppas att flera lärare kommer att utnyttja vårt material för att få variation i sin undervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Airey, John
    et al.
    Department of Physics and Astronomy, Uppsala University.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Music and physics don't mix!: What the humorous misuse of disciplinary-specific semiotic resources can tell us about disciplinary boundaries2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Becoming part of an academic discipline has been described both in terms of becoming fluent in a disciplinary discourse (Airey 2009; Airey & Linder 2009; Northedge 2002) and achieving disciplinary literacy (Airey 2011, 2013; Geisler 1994). In this paper we investigate disciplinary boundaries by documenting the responses of academics to a semiotic disciplinary hybrid. The hybrid we use is the Physikalisches Lied, a bogus piece of sheet music into which disciplinary-specific semiotic resources from the realm of physics have been incorporated to humorous effect.

    The piece is presented to three distinct disciplinary focus groups: physicists, musicians and a group of academics who have had little contact with either discipline. In order to elicit disciplinary responses that are free from researcher prompts, each focus group is first asked the simple, open-ended question What do you see here? Once discussion of this question is exhausted the focus groups are asked to identify as many puns as they can - essentially all the disciplinary items that they feel have been misappropriated - and to attempt to explain what this means from a disciplinary standpoint. The differences in the responses of the three groups are presented and analysed.

    We argue that the semiotic resources focused on by each of the three groups and the nature of the explanation offered provide evidence of the degree of integration into the disciplines of physics and music. Our findings shed light on the process of becoming a disciplinary insider and the semiotic work involved in this process.

  • 4.
    Ajdinovic, Dzejla
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Resonemang och problemlösning i Matematik 1b: En uppgiftsanalys av två läroböcker2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersökte möjligheten att utveckla problemlösnings- och resonemangsförmåga i svenska läroböcker. Under studiens gång genomfördes en läromedelsanalys av två läroböcker för gymnasiekursen Matematik 1b, Matematik 5000 och Matematik Origo. Analysen tog hänsyn till olika aspekter av förmågorna, olika svårighetsgrader på uppgifterna samt olika centralt innehåll i ämnesplanen. Av 2223 uppgifter i Matematik 5000 kunde problemlösningsförmågan utvecklas i 5% och resonemangsförmågan i 6%. Motsvarande andelar i 1747 uppgifter i Matematik Origo var 7% respektive 10%. Analysen visade också att större andel av uppgifterna på de två högre svårighetsnivåerna gav möjlighet att utveckla förmågorna än de på den lägsta nivån i båda böckerna. Det framkom även att inte alla aspekter av förmågorna fick lika stort utrymme att utvecklas. I båda böckerna var det geometri-kapitlet som fokuserade på dessa förmågor i störst andel av uppgifterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5. Aldrin, Viktor
    et al.
    Holmgren, Anders
    Religionskunskap 1 för gymnasiet: ett digitalt läromedel2016Övrigt (Refereegranskat)
  • 6.
    Allberg, Linnea
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Kan undervisning i nordiska språk vara mer än ”røvkedelig dansk” och ”þungur hnífur”?: En komparativ studie av nordisk språkpolitik som norm och praktik i Sverige och på Island.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate the Nordic Councils’ language policy as norm and practice in Sweden and Iceland. The study covers how the policy is represented in governing documents, how teachers  relate to the policy in attitudes and in teaching, and what differences and similarities can be seen in both countries. The study consists of qualitative interviews with Icelandic and Swedish teachers. The material was analysed by a theoretical framework set up by earlier studies done in the relevant field of research. The findings show that the aims of the Nordic language policy are not entirely met for various reasons.  There are discrepancies between teachers’ praxis and school curriculums in Iceland. Nordic languages are peripheral and vague subjects in the Swedish teacher’s praxis. Both countries have similar attitudes towards Nordic languages and the purpose of teaching coincide between the countries and the Nordic Council.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Allberg Linnea Examensarbete
  • 7.
    Alzin, Samir
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Språkets effekt på nyanlända elevers resultat vid skriftliga matematikprov2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för hur den språkliga faktorn kan påverka nyanlända elevers resultat av skriftliga matematikprov. Frågan är om resultaten för dessa elever kommer att förbättras om de har möjlighet att utföra matteprovet på sitt modersmål. Målgruppen var nyanlända elever som studerar vid språkintroduktionsprogrammet i gymnasieskolan och deras modersmål var arabiska. Alla elever i undersökningen har bott mindre än ett år i Sverige. Eleverna gjorde ett matematikprov på svenska först och efter ett tag gjorde eleverna samma prov men på arabiska. Det fanns en tydlig förbättring i elevernas resultat när de utförde provet på sitt modersmål.

  • 8.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Häggström, Monica
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Läroboksbaserad eller lärobokslös matematikundervisning?: En inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar vid val av undervisningssätt2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar vid valet att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lärarstudenter och verksamma lärare som arbetar med matematikämnet. Matematik är ett aktuellt ämne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angående lärobokens vara eller icke vara i undervisningen. Frågeställningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, påverkar lärarnas val att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst. Hur påverkar nämnda faktorer arbetssättet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan läroboksbaserad och lärobokslös matematikundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika lärare varav tre arbetar läroboksbaserat och tre lärobokslöst. Resultatet visar att likheterna är större än skillnaderna mellan dessa två arbetssätt då alla sex lärarna använder sig av läroböcker och laborativa material. Den stora skillnaden är användandets utgångspunkt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Vingsle, Charlotta
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    The impact of a teacher professional development program in formative assessment on teachers’ practice2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    poster
  • 10.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Lindmark, Lindmark
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Ingen grammatik är en ö: – En läroboksanalys om grammatikens omfattning och framställning2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    This study investigates how grammar is represented in four textbooks for Swedish 2 in upper secondary school. The research questions to be answered are “To what extent is grammar represented in the textbooks for Swedish 2” and “What conceptions of grammar are reflected in the textbooks for Swedish 2?”. Conceptions are operationalised with the ideas of grammar as product and process. The study has a mixed method approach, which means that the study uses both a quantitative and a qualitative method. The results show that the representation of grammar is varied in the four textbooks. Two of the texbooks include grammatical content in more than a third of the analyzed pages. Moreover, the results show that all of the textbooks reflect a high amount of grammar as product. Grammar as process is included to a high degree in three out of four textbooks as they continually incorporate grammar in other subjects.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Likhetstecknet: Hur verksamma lärare introducerar och arbetar med förståelsen för likhetstecknet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete är att utifrån de didaktiska frågorna, vad, hur och varför, undersöka hur verksamma lärare introducerar och arbetar med förståelsen för likhetstecknet i skolår 1. I litteraturgenomgången går jag igenom abstrakta symboler, styrdokument, Malmers inlärningsnivåer, Vygotsky och likhetstecknet. Undersökningen är gjord på två mellanstora skolor med ca 60 elever och en liten skola med endast 10 elever, samtliga skolor ligger i mellersta Sverige.

    Jag har använt mig av en kvalitativ metod för min studie där jag gjort intervjuer med sammanlagt fem lärare. Grundfrågorna för intervjun är hur lärarna introducerar likhetstecknet i matematikundervisningen, vad de använder för material och uppgifter, hur de kontrollerar elevernas förståelse samt hur arbetet förändrats med tiden. Alla de intervjuade lärarna introducerar likhetstecknet i matematikundervisningen i början av höstterminen när eleverna just börjat skolan. De material och uppgifter som lärarna använder vid introduktion av likhetstecknet varierar mellan klossar, counters, pengar och vatten i samband med olika praktiska uppgifter och samtal. Ett material som samtliga lärare använder är balansvågen som visar praktiskt på ett tydligt sätt hur det ska vara lika mycket på båda sidor. Samtliga av de intervjuade lärarna använder matematikbok men det varierar mellan vilken bok som används.

    Flera av lärarna berättar om att de får en känsla av om eleverna fått förståelse för likhetstecknet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson Munter, Marlene
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Söderström, Jenny
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    "Jag vet detta men kan inte förklara": En studie av gymnasieelevers förmåga att kommunicera  innebörden av grundläggande matematiska begrepp2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen. På det andra provet skulle eleverna lösa 12 olika uppgifter som var och en innehöll ett specifikt begrepp. Undersökningen tyder på att eleverna har problem med den kommunikativa förståelsen då de endast gav en korrekt förklaring på ungefär hälften av begreppen. Däremot kan elever lösa uppgifter med begreppet i fokus vilket visar att eleverna har en större funktionell förståelse än de har kommunikativ förståelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Andersson, Nina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    Åkesson, Elin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    ”Jag räknar lite med huvudet och lite med händerna”: en studie om barns tankar kring fenomenet addition2007Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att genom barnsamtal samt observationer, studera vilka räknestrategier barn i år ett använder sig av i mötet med fenomenet addition. Det är dock inte endast fenomenet addition som är det intressanta, utan även vägen fram till en bättre förståelse för barnens tankar, detta för att vi ska vara bättre rustade i vår framtida undervisning. Då alla ser världen på skilda sätt, kommer barnen till skolan med olika förförståelse. Av den anledningen är det viktigt att pedagogen besitter verktyg, vilka kan hjälpa det enskilda barnet att utveckla sina kunskaper på bästa sätt. Frågeställningen vi avsett att undersöka är: vilka räknestrategier använder sig elever i år ett av i mötet med additionsuppgifter inom talområdet 1- 10? En viktig slutsats vi kom fram till under vårt arbete är att eleverna använder sig av olika räknestrategier samt att de har olika förkunskaper. Av denna anledning är det betydelsefullt att undervisningen individanpassas. En annan slutsats är att barnsamtal och observationer kan vara bra sätt för pedagogen att uppmärksamma och följa elevernas utveckling. Med hjälp av dessa metoder kan elevernas kunskaper kartläggas och eleven blir medveten om sitt eget lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek (UB), Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL).
    Wester, Maria
    Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek (UB), Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL).
    “One day, one problem”: applying SOTL on a course about teaching in higher education2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    At the Centre for Teaching and Learning at Umeå University, we are responsible for the development of university teachers’ pedagogical competence. One of the main purposes of our courses is to help teachers develop an array of teaching methods – including a sound basis for their decisions about which method to use. We work with teaching methods for student active learning that develop sustainable knowledge (Hattie, 2009), for example Problem Based Learning, PBL. Our problem is that this usually takes a lot of time on our short courses. So we asked ourselves: How can we use SoTL to describe, develop and evaluate a method that gives key transitions in the university teachers’ journey towards pedagogical competence, both theoretically and practically (Dietz-Uhler and Bishop-Clark, 2012)? We wanted a group of teachers on one of our courses to learn more about PBL and to be active while doing this. We also wanted a meta-didactic discussion about it afterwards. We found a method called “One day, one problem” (O’Grady, 2012) that we wanted to try. We had to redesign the method slightly to fit our context, by writing a relevant scenario in line with our expected learning outcomes. Apart from this we followed the suggested process in the article. We carried out formative and summative evaluations, and we as teachers documented the activity. Our preliminary analysis shows that this method gave us what we wanted since the learners were positive towards working this way, and the self- evaluated learning process and product was given high grades. Our preliminary results and conclusion is that this method is a useful way to both teach about the PBL process and to work with course content. We also saw that SoTL, systematically searching, finding, developing and evaluating a new teaching method is a good way to develop both our own and our students’ pedagogical competence. 

  • 15.
    Andersson, Rickard
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Litteraturkanons förändring i läromedel: Hur litteraturkanon har förändrats över loppet av 30 år i läromedlen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The history of western literature has always been centered by a few specific pieces of literature works. This research aims to find which of these canon-listed works that has survived over 30 years in six different textbooks in the Swedish subject. This essay is primarily based on quantative research made on three different curriculums from the upper secondary school and six different textbook that aims to display how the canon of authorships in textbooks has changed over the course of 30 years and how it reflects in the school curriculum and textbooks.

    The study found that over the course of 30 years only 25 authorships have been reoccurring in all of the textbooks. The cause of this shortcoming of authorships is, from a curriculum perspective, because of the discourse of literature in the different curriculums over the years. Technological advances and the purpose of the different textbooks were also shown to affect the outcome of the canon-lists that this essay presents.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Andersson, Ulrika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    Matematikindividualisering: - hur två lärare ser på det2005Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite närmare. Mitt syfte var att ta reda på hur två lärare ser på detta och om individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i så fall hur. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, i det här fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i två klasser och intervjuerna gjordes med lärarna för dessa klasser. Genom att använda mig av de här metoderna så hoppades jag få en lite djupare kunskap om hur lärarna i min undersökning tänkte och arbetade. I min bakgrund har jag tagit upp sådan information som jag anser att man bör känna till som läsare, framför allt om man inte känner till så mycket om individualisering sedan tidigare. De slutsatser jag har dragit är att de båda lärarna individualiserar till en viss del, men att de tycker att det är svårt. Vidare har jag kommit fram till att man för att kunna arbeta individualiserat måste ha både ämneskunskaper och didaktiska kunskaper för att få det att fungera tillfredsställande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Andreasson, Eva
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    Fairness and Flexibility in Oral Examination2005Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    This is a descriptive ethnographical study with the purpose of examining teachers’ and students’ experiences of oral examination at a State Pedagogical University in western Russia. The study also focused on finding the characteristics of oral examination and the contextual factors influencing its implementation. The research was done using participatory observations and interviews. The results show that interviewees experience oral assessment in general as positive. Their descriptions are summarised and analysed using a number of key concepts, of which flexibility, subjectivity, individualisation, and fairness are the most important. The study also shows that contextual factors such as culture, traditions, and organisational framework have large impact on how the examination is done. The conclusion is that oral examination has both gins and losses, since the teacher’s active participation creates possibilities for individualisation and deep probing of the students’ knowledge, but is also a source of bias because of its subjectivity.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet.
    Arvola-Orlander, Auli
    Stockholms universitet.
    Berge, Maria
    Umeå universitet.
    Caiman, Cecilia
    Stockholms universitet.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet.
    Grande, Virginia
    Uppsala universitet.
    Günter, Katerina
    Uppsala universitet.
    Günther-Hanssen, Anna
    Uppsala universitet.
    von Hausswolff, Kristina
    Uppsala universitet.
    Jobér, Anna
    Malmö universitet.
    Johansson, Anders
    Nyström, Anne-Sofie
    Uppsala universitet.
    Ottemo, Andreas
    Göteborgs universitet.
    Palmer, Anna
    Stockhlms universitet.
    Peters, Anne-Kathrine
    Uppsala universitet.
    Planting-Bergloo, Sara
    Stockholms universitet.
    Silfver, Eva
    Umeå universitet.
    Ståhl, Marie
    Göteborgs universitet.
    Sumpter, Lovisa
    Stockholms universitet.
    Social justice in science, technology, engineering and mathematics education: Establishing a platform for conversation2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 19.
    Angervall, Petra
    et al.
    Inst. i pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
    Gustafsson, Jan
    Inst. i pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
    Silfver, Eva
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Policy and governance in academic networks2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 20.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Science-Arts as Verbs: New Figurations in Early Childhood2019Ingår i: Why Science and Art Creativities Matter: (Re-)Configuring STEAM for Future-making Education / [ed] Pamela Burnard & Laura Colucci-Gray, Brill | Sense , 2019, s. 148-165Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter examines how STEAM education may transform education in the STEM subjects towards education for a sustainable future. Particularly, it examines the potential of combining science and arts in preschool practice (children aged 1–5 years) for the sake of fostering sustainable knowing and being in the world. Here, it pursues the idea that everyday science verbs (e.g., rolling, bouncing and sticking) may be referents for children–matter relations in which science learning and creativity emerge. The chapter includes two stories from a collaboration with preschool teachers who have implemented verb-based science-arts education in practice. In one story, the verbs “sprout and grow” were combined with painting and drama, and in the other story, the verb “shade” (to cast a shadow) was combined with music, dancing and painting. Grounded in Edvin Østergaard’s plea to make more room for aesthetic experience in science education, in Barbara McClintock’s scientific creativity and “feeling for the organism”, and in Karen Barad’s agential realism, the chapter portrays examples of science-arts education that allow children to be intensely involved in the world. It concludes that the arts may help children not only to communicate and explore science phenomena, but also to sympathise with nature’s goings on from within; from their own multifaceted experiences of what it is like to cast a shadow, sprout and grow.

  • 21.
    Arenander, Per
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Silfverdal, Kajsa
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Formativ Bedömning: Återkoppling: Hur lärarens frågor, uppmaningar och undervisning användsformativt i gymnasieskolans matematikundervisning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Aretorn, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Mathematics in the Swedish Upper Secondary School Electricity Program: A study of teacher knowledge2012Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskap i matematik är ofta en förutsättning för att studenter på gymnasiets yrkesprogram ska klara av sina yrkeskurser, till exempel i ellärakurser på elprogrammet. Studenterna på elprogrammet möter matematik i både sina ellärakurser och i sin matematikkurs. Matematiken i de här två sammanhangen har olika karaktär. Ett mål med den här licentiatavhandlingen är att undersöka hur dessa karaktärer ser ut. I denna studie har tre matematik- och fem el-lärare intervjuats om hur de skulle förklara tre matematiska eluppgifter för studenter på elprogrammet. Lärarkunskaper i både matematik och ellära har använts i analyserna och jämförts mellan de båda lärargrupperna. Utöver översiktliga analyser av alla lärarnas förklaringar av varje uppgift, har dessutom detaljanalyser gjorts, med jämförelser av par av lärares förklaringar av matematik. Lärarnas val av förklaringar och användande av specifik och generell kunskap i matematik har studerats.

    Matematik innehåller ett flertal delområden och dessutom ett flertal representationer och metoder som belyser olika aspekter av matematiken. Denna studie visar att olika lärare betonar olika aspekter av matematik i sina förklaringar av samma slags uppgifter, trots att de är ämnade för samma slags elever. Lärarnas val av förklaringar och lärarnas användande av matematik visade sig vara olika. Ellärarna använde sig av praktisk elkunskap när de kopplade sina förklaringar av matematik till yrkeskunskaper inom elområdet. Den elkunskap de använde inte bara situerade uppgiften i för dem, en välkänd, verklig miljö. Dessutom hjälpte elkunskapen dem att lösa uppgifterna, om än på ett mer konkret/specifik sätt än matematiklärarna. Ellärarna använde mera specifika matematik-kunskaper i sina förklaringar av dessa intervjuuppgifter, medan matematiklärarna använde sig av generella matematikkunskaper i sina förklaringar av generell matematik. Matematiken i de två olika lärargruppernas förklaringar visade sig vara markant olika, beroende på om de har en mer praktisk/yrkesmässig eller en mer generell/algebraisk ansats. Lösningarna av intervjuuppgifterna var desamma, men karaktären av lösningarnas var markant olika. Detta leder till frågor om det är rimligt att förvänta sig att studenter ska förstå likheten i de olika ansatserna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Aretorn 2012
  • 23.
    Aronsson, Berit
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Patterns of Prominence in Swedish Second Language (L2) Speakers and Native (L1) Speakers of Spanish: Spontaneous Dialogue versus Read Text2013Ingår i: Studies in Hispanic and Lusophone Linguistics, ISSN 1939-0238, Vol. 6, nr 2, s. 203-246Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to describe and analyze prosodic differences in prominence realization in both spontaneous and read speech produced by Swedish second language speakers (L2 speakers) in comparison with native speakers (L1 speakers) of Spanish. A further aim of the study is to provide concrete descriptions of the differences between L2 and L1 prominence realization that may serve as tools for language teachers. Phonetic, phonological and to some extent pragmatic aspects will be considered. Results show that the F0 (fundamental frequency) rises in prominent words are steeper and faster in native speech than in L2 speech. Results also show that stressed vowels have longer duration in prominent words in L2 than in L1 Spanish. The number of boundary rises used by both groups differed significantly according to task and group. Pragmatic aspects, such as the use of different intersubjectivity seeking strategies, might explain differences found exclusively in the spontaneous task.

  • 24.
    Asplund, Ida
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Ni måste lära er ord.: En studie av ordövningar i aktuella läroböcker i svenska2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine how vocabulary instruction is treated in three different educational materials for the subject of Swedish aimed for the first year of upper secondary school. The guiding research questions are: What kind of vocabulary is selected for instruction? and How are the vocabulary exercises designed? In order to answer the first question, the vocabulary is compared to a corpus of press texts. The analysis shows that the three educational materials differ vastly when it comes to the vocabulary selected: while the books aimed for vocational education focus on words pertaining to political participation and work life, the book aimed for programs preparing for ensuing studies contains low-frequency, sometimes slightly archaic words of marked stylistic value. For the second question, the exercises are classified according to Bloom’s taxonomy of educational objectives. The majority of all exercises in all three books correspond to the category of remembering factual knowledge, which is the least cognitively complex and demanding category of the taxonomy.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Axelsson, Johannes
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Kalkylprogram som hjälpmedel i matematikundervisningen2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn. Deras samtal och arbete dokumenterades med hjälp av en videokamera samt en programvara som spelade in allt som visades på datorskärmen. Resultaten visade att eleverna kommunicerade och samarbetade mer under arbetet med kalkylprogram, jämfört med när de löste samma uppgift med papper och penna. Tekniska frågor upptog av naturliga skäl en del av kommunikationen, men kommunikationen handlade fortfarande om matematik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 26.
    Axelsson, Kristina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    X och Y bland ettor och nollor: En inblick i några gymnasielärares resonemang kring datorstöd i matematikundervisningen2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker. För att lärare ska använda datorstöd behöver de få motiv, inspiration, konkreta tips, teknisk utrustning, relevant utbildning samt slutligen mer tid till att planera datorstöd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Bagger, Anette
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Den flerspråkiga elevens nationella provdeltagande i matematik: diskursiva förutsättningar2017Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 26, nr 2, s. 95-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Multilingual students’ participation in national tests in mathematics – discursive prerequisites. This article explores discursive prerequisites in test-taking for second language learners with other mother tongues than Swedish. Four students were interviewed in 2016 during their final year of compulsory school. The results imply that multilingual students are positioned as disadvantaged within testing. This phenomenon is mainly situated in a competitive discourse with several subordinated discourses that further position the students: A discourse of justice positioned the students as being sorted or left behind, a discourse of handling the assessment positioned the students as caretakers and a discourse of future challenges positioned the students as struggling while learning, being capable to learn or facing positive challenges. The results imply that national testing is a personal and relational experience and gives rise to issues of legitimacy and equality. These issues should be considered in policy-making, the construction and the carrying out of tests as well as in the conclusions which are based on the results on individual, group and organisational levels.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Bagger, Anette
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Quality and equity in the era of national testing: the case of Sweden2017Ingår i: World yearbook of education 2017: assessment inequalities / [ed] Julie Allan, Alfredo J. Artiles, Oxon: Routledge, 2017, s. 68-88Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 29.
    Bagger, Anette
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Björklund Boistrup, Lisa
    Stockholms Universitet.
    Norén, Eva
    Stockholms Universitet.
    The governing of three researchers' technologies of the self2018Ingår i: The Montana Mathematics Enthusiast, ISSN 1551-3440, E-ISSN 1551-3440, Vol. 15, nr 1-2, s. 278-302Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article sheds light on a number of discursive conditions relating to being researchers in mathematics education and with an interest in diversity. The data derived from a self-reflective trialogue (dialogue of three people) between the three authors, three researchers. Two of Foucault’s governing technologies were adopted: technologies of power and technologies of the self. By exploring regularities between these in our trialogue we construed formations of governing technologies in relation to subjectification and subjectivation. We uncovered five formations: “Tensions between mathematics education (ME) researchers from different traditions through processes of normalization and othering”, “Limiting space between ME researchers within the socio- political through dismissal of knowledge”, “The socio-political tradition of a need for theory connects theory and ME researcher's’ self-cultivation”, “The researchers’ processes of self-cultivation connect theory and compassionate research practices”. and “Research on policy statements as resistance towards technologies of domination in society”. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Bagger, Anette
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Roos, Helena
    Linnéuniversitetet.
    How Research Conceptualises the Student in Need of Special Education in Mathematics2015Ingår i: Development of Mathematics Teaching: Design, Scale, Effects. Proceeding of MADIF 9. The Ninth Swedish Mathematics Education Research Seminar Umeå February 4-5, 2014 / [ed] O. Helenius, A. Engström, T. Meaney, P. Nilsson, E. Norén, J. Sayers, M. Österholm, Linköping: Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF, 2015, s. 27-36Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of this paper is the conceptualisation of students in special educationalneeds in mathematics (SEM students) in the research fields of mathematics andspecial education. A difference between fields regarding the perspectives takenon the SEM student is obvious in the reviewed articles. Those in the specialeducational field were individual oriented in their view of the difficulties, whilstreviewed articles from the field of mathematics education more often discusssocio-cultural settings. The content in the selected 28 articles reveals that theoverall conceptualisation of SEM student has to do with the social construct ofthe SEM student, as well as with students’ experiences, affects, andprerequisites; with the specific training methods or interventions applied; withspecial areas in the subject of mathematics; with special groups of students; andwith teachers’ knowledge about all these factors.

  • 31. Barron, Laura
    et al.
    Finlayson, Odilla
    Dublin city university.
    McCabe, Deirdre
    Fazio, Claudio
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ekborg, Margareta
    Malmö högskola.
    Parchmann, Ilka
    IPN, Kiel.
    Brady, Sarah
    McLoughlin, Eilish
    Dublin city university.
    Profiling in-service teachers across Europe to determine their attitude to IBSE2013Ingår i: Science education Research for evidence-based Teaching and Coherence in Learning / [ed] D. Couso & L. Louca, ESERA , 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The ESTABLISH FP7-funded project is involved with development and implementation of professional development workshops to support teachers in adopting more inquiry based approaches in their teaching. Identifying teacher views, goals, practices and the challenges they face in implementing inquiry activities, can inform teacher educators of the needs of their participating teachers. This can also inform them to provide the appropriate support in order to help teachers overcome obstacles and develop their own practice in inquiry. This paper outlines the initial results from a profiling instrument used to examine teachers’ beliefs about IBSE, attitudes to teaching science and teaching by inquiry and some ideas about their current practices. The data presented in this paper outlines the profile of the teachers when they came to the first of the ESTABLISH teacher workshops in a number of European countries. This paper outlines a summary of the development of the evaluation tool, how the evaluation data was collected and analysed and highlights the key findings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32. Behrenfeldt, Lisa
    et al.
    Brömster, Elisabet
    Eadie, Gordon
    Fredman, Annette
    Grantz, Helene
    Gustafsson, Josefine
    Jansson, Birgitta
    Lindblad, Stina
    Lundberg, Charlotte
    Manni, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Tedenljung, Ann-Sofie
    Wohlin, Ammi
    Att lära in ute för hållbar utveckling2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Belancic, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Language policy and Sámi education in Sweden: ideological and implementational spaces for Sámi language use2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Utgångspunkt i detta avhandlingsarbete är lärares iakttagelse att allt färre elever som går i sameskolan använder samiska i sin vardag. Tidigare forskning har visat att elever kan sakna sammanhang där minoritetsspråken används och i relation till det samiska språket har hemmet och skolan beskrivits som de två viktigaste språkarenorna. I hemmet spelar föräldrar en viktig roll när det gäller att föra språket vidare till sina barn medan det i skolan är lärare som är ansvariga för arbetet med elevers språkutveckling. Sedan 2011 finns en egen läroplan för sameskolan (Skolverket 2019), där vikten av arbete med samiska normer, traditioner och språk lyfts. Samtidigt beskrivs denna läroplan bygga på den svenska läroplanen. Forskning visar att policydokument, som till exempel läroplanen, kan innebära både möjligheter och hinder för användning av minoritetsspråk och urfolksspråk. Å ena sidan möjliggör policydokument flerspråkighet genom att erkänna urfolksspråken och minoritetsspråken. Å andra sidan riskerar flerspråkighet i klassrummet att hämmas då dessa språk inte anges som undervisningsspråk och anses inte lika viktiga som huvudspråket i policydokumentet (Hornberger och Johnson 2007).

    Metoder

    Detta arbete har utformats som fyra delstudier i fyra artiklar, där olika kvalitativa metoder använts för att möta avhandlings syfte och besvara dess forskningsfrågor. Den första artikeln utgår från en analys av 27 enkätsvar kring elevernas språkanvändning och fokuserar med vem elever pratar samiska, i vilka situationer de gör det samt hur de använder media på samiska. Elevernas svar analyserades utifrån begreppen modersmål, identitet och motivation. Den andra artikeln är en analys av kursplanerna i samiska och svenska för att identifiera olika diskurser i kunskapskraven för samiska och svenska. Syftet med artikeln var att undersöka vilka förutsättningar läroplanen ger eleverna att utveckla en funktionell tvåspråkighet i samiska respektive svenska. Den tredje artikeln är en intervjustudie med elva lärare från två sameskolor. Syftet var att utforska lärarnas uppfattningar kring platsens och lekens betydelse för språkanvändning hos elever. Den sista artikeln är också den en intervjustudie, men denna studie fokuserar hur elevernas språkpraktiker och uppfattningar kring språk kan skapa implicit språkpolicy.

    Teori

    Den övergripande teoretiska ramverket som använts för analys är Nancy H. Hornbergers koncept om ideologiska och implementeringsutrymme för flerspråkiga praktiker (ideological and implementational spaces for multilingual practices). Enligt Hornberger handlar ideologiska utrymmen om syn på flerspråkighet som kan öppna eller begränsa flerspråkighet i utbildningspolicydokument. Implementeringsutrymmen informerar om hur lärare implementerar policydokument, t.ex. läroplan, i klassrummet som främjar flerspråkighet och som i sin tur eventuellt förändrar det ideologiska utrymmet. Omvänt kan det också finnas policydokument som inte stödjer flerspråkighet, men där lärare ändå väljer att arbeta utifrån flerspråkighet i klassrummet eftersom de hittar andra policydokument som stödjer flerspråkighet. Det handlar även om att lärare ger minoritetsspråk makt genom att använda minoritetsspråk i sin undervisning. Hornbergers ramverk visar den dynamiska relationen mellan språk, policydokument, lärare och elever, där alla nivåer påverkar och påverkas av varandra.

    Resultat

    Den första artikeln visar att elever använder sig av samiska i olika sammanhang, men framför allt i hemmet och i skolan. Eleverna beskrev att de använder samiska mest med sina äldre släktingar, följt av pappor och vänner. De angav att de främst använder samiska för att skriva, i något mindre utsträckning vid läsning och minst i muntliga samtal. Inom medianvändning uppgav de flesta elever att de möter och använder samiska när de lyssnar på musik, skriver sms och tittar på TV. Denna på något sätt breda samiska användning återspeglades även i elevernas uppfattningar om den egna förmågan i samiska samt motivation att använda språket. De flesta elever beskriver att de främst använder svenska när de talar, men uttrycker samtidigt en stolthet över det samiska språket. De är inte rädda att prata samiska och döljer inte språket. Även elever som uppgav att de inte talade samiska innan de började skolan kunde ange samiska som sitt modersmål. Resultatet i denna artikel visar en bild av elever som identifierar sig med det samiska språket, då språket anses som en viktig kulturbärare. Positiva attityder och viljan att använda språket är en viktig motivationsfaktor för att utveckla språket. Resultatet visar även att elever behöver fler möjligheter att använda och utveckla sitt samiska språk, vilket kräver att såväl det svenska som det samiska samhället ger samiska elever likvärdig tillgång till båda sina språk.

    I den andra artikeln gjordes en diskursanalys av kunskapskraven i kursplanerna för samiska respektive svenska för att identifiera vilka möjligheter styrdokumentens skrivningar ger elever att utveckla en funktionell tvåspråkighet. Funktionell tvåspråkighet är ett av de 18 övergripande kunskapsmål som sameskolan ska ansvara för att elever ges möjlighet att utveckla. Enligt Skolverket (2019) innebär funktionell tvåspråkighet en förmåga som ger elever möjlighet att röra sig i olika sociala och kulturella kontexter som arbetsmarknader och utbildningssammanhang. Resultatet av denna studie visar att kursplanerna inte ger eleverna likvärdiga möjligheter att utveckla sina språk och en funktionell tvåspråkighet. Vidare visar resultatet att svenska beskrivs som ett akademiskt språk medan samiska beskrivs som ett språk som används muntligt och för vardagskommunikation. Att samiska relateras till en vardagsdiskurs medan svenskämnet relateras till en akademisk väcker frågor om olika makt och status de båda språken ges. Denna studie drar slutsatsen att diskurserna om funktionell tvåspråkighet i kursplanerna är motsägelsefulla och inte stödjer eleverna att ska utveckla samiska som ett fullt fungerande språk inom alla samhällsområden.

    Den tredje artikeln har som utgångspunkt lärares uppfattningar kring samiska elevers språkanvändning i relation till plats och lek. Platsens betydelse är viktig i den samiska kontexten då den knyter ihop den samiska kulturen och har betydelse på både individuell och kollektiv nivå. Lek beskrivs ha en positiv påverkan på barns och elevers språkutveckling oavsett om det handlar om sociodramatisk lek, som kan förklaras som samspel mellan två eller flera barn i from av rollek, eller vuxenstyrd lek. I denna studie undersöks språkanvändning utifrån muntlig användning av samiska och svenska och lek relaterar till elevernas sociodramatiska lek där vuxna inte styr leken. Utifrån tematisk analys kunde tre olika kategorier som har betydelse för samisk och svensk språkanvändning identifieras. De tre olika kategorier visar att plats och lek har betydelse (1) för språkinlärning (2) för den kulturella förståelsen och (3) för språkval och språkkunskap. För att påverka den muntliga språkanvändningen behöver dock leken vara socialt interaktiv, skapa glädje och upplevas som meningsfull, vara engagerande samt, viktigast av allt, äga rum utomhus. Vidare indikerar resultaten att utelek är viktig för samiska elevers språkanvändning eftersom den ger dessa elever flexibilitet att förhandla om sina språk. Studien påpekar betydelsen av platsen utanför klassrummet som viktig för språkutveckling och diskuterar hur mindre strukturerade aktiviteter, som sociodramatisk lek, stöder samiska elevers kulturella utveckling och språkinlärning.

    Den fjärde och sista artikeln bygger på intervjuer med elva samiska elever från två sameskolor. Här lyfts elevernas uppfattningar kring sin användning av samiska respektive svenska. Som teoretisk utgångpunkt används i denna artikel teorier om implicit språkpolicy, vilka handlar om individens val att använda sig av ett eller flera språk och som kan strida mot den officiella språkpolicyn. Särskilt fokuserar denna studie på hur elevernas uppfattningar och praktiker kan påverka och skapa implicit språkpolicy. Eleverna berättade att de växlar mellan språk beroende dels på sin egen kompetens i samiska och dels på vänners och lärares språkkompetens. Även i denna studie, i likhet med i första artikeln, rapporterade eleverna att de använder samiska huvudsakligen i hemmet och i skolan. Utöver det använder några samiska även av resandeskäl och vid rengärde. Resultat visar att elevernas språkliga deltagande i de olika sammanhangen ger dem tillgång till den sociokulturella och ekonomiska kontexten. Detta tyder på att de flesta elever identifierar sig med samiska, även om inte alla pratar samiska hemma. Detta resultat diskuteras i relation till dominerade samiska ideologier som existerar i elevernas omgivning.

    Slutsatser

    Hornbergers koncept visar hur språkuppfattningar, språkkunskaper, språkpraktiker och språkanvändning samspelar med varandra för att forma nya policyarenor. Skapandet av sådana nya policyarenor kan stödja lärares och elevers samiska språkanvändning. Artikel 2 visar att det finns utrymme för användning av det samiska språket utifrån kursplanen för samiska, men att detta utrymme samtidigt är begränsat. Det blir då upp till läraren att fylla detta utrymme med aktiviteter och praktiker som har en positiv inverkan på elevernas språkutveckling. Artikel 3, som poängterar platsens och lekens betydelse för språkanvändning, indikerar möjligheter för lärare inkludera utomhusaktiviteter i sin undervisning för att gynna elevernas utveckling av användning av samiska i muntlig kommutation. Likaså har elever möjligheter att påverka språkanvändning som en viktig del av den dynamiska relationen mellan språk, policydokument och lärare. Som artikel 1 lyfter är elevernas positiva attityder gentemot samiska, viljan att använda samiska och att man känner stolthet faktorer som kan påverka elevernas språkanvändning positivt. Dessutom indikerar artikel 4 att elevernas uppfattningar kan påverka deras egna språkpraktiker, men även skapa nya arenor för samisk språkanvändning. Denna språkanvändning kräver dock stöd från det samiska och svenska samhället för att möjliggöra en positiv utveckling av språkanvändningen. Därför är det viktigt att möjligheter öppnas upp för olika aktörer som lärare, elever, myndigheter, men även forskare att diskutera dessa frågor vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
    Ladda ner (pdf)
    omslag
  • 34.
    Belancic, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Lindgren, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Westum, Asbjørg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sullivan, Kirk
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Nordsamiska i och utanför skolan: språkanvändning och attityder2017Ingår i: Samisk kamp: kulturförmedling och rättviserörelse / [ed] Marianne Liliequist och Coppélie Cocq, Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s. 252-279Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 35.
    Benckert, Sylvia
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för fysik.
    Enghag, Margareta
    Mälardalens högskola.
    Gustafsson, Peter
    Mälardalens högskola.
    Johansson, Ove
    Balderskolan, Skellefteå.
    Jonsson, Gunnar
    Mälardalens högskola.
    Norman, Robert
    Grans naturbruksgymnasium.
    Pettersson, Sune
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för fysik.
    Diskutera fysik i grupp!: Utgå från kontextrika problem2007Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna bok berättar vi om våra erfarenheter från undervisning i form av grupp­diskussioner runt kontextrika (verklighetsanknutna) problem, vi ger tips på hur sådana problem kan konstrueras och vi delar med oss av exempel på kontextrika problem. Vi som skrivit denna bok har använt grupp­­diskussioner runt kontext­rika problem under några år i vår egen undervisning och vi tycker oss se att denna undervisning ofta fungerar bra. Vi har också deltagit i ett gemensamt forsknings­projekt med syftet att förstå hur användningen av gruppdiskussioner med kontext­rika problem påverkar studenternas/elevernas förståelse av fysika­liska begrepp. Vi undersökte även hur problemen bör utformas för att intressera gymnasie­eleverna. Resultaten från detta projekt utgör en bakgrund för boken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Benckert, Sylvia
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Fysik.
    Pettersson, Sune
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Fysik.
    Learning Physics in Small-Group Discussions - Three Examples2008Ingår i: Eurasia Journal of Mathematics, Science and Technology Education, ISSN E-ISSN 1305-8223, Vol. 4, nr 2, s. 121-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports on an investigation of students learning of physics during group discussions around context-rich problems in introductory physics courses at university level. We present the results from video recordings of student groups solving three different problems. We found that group discussions around physics problems can lead to stimulating and learning discussions of physics but we also observed situations when the discussions did not work well. Misunderstandings of physics concepts reported in the literature emerge in the discussions now and then but the students also detect new ‘problems’. In the discussions most misunderstandings and problems are treated and solved either by the students themselves or by the students together with the teacher. Factors that stimulate a good discussion are engaging problems and a teacher at hand to answer questions and to discuss with the students. Factors that prevent a fruitful discussion are too little knowledge of the actual physics among the students and bad functioning of the groups.

  • 37.
    Berg, C. Anders R.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Matematik, teknik och naturvetenskap. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Kemiska institutionen.
    Factors related to observed attitude change toward learning chemistry among university students2005Ingår i: Chemistry education, ISSN 1109-4028, E-ISSN 1109-4028, Chemistry Education Research and Practice, Vol. 6, nr 1, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To gain insight into factors associated with changes in attitude toward learning chemistry, six students who displayed major attitude changes were identified through a pre- and post-course attitude questionnaire administered to sixty-six first-year university chemistry students. Those with largest attitude changes, both positive and negative, were selected to highlight the contrast between students. The six students were interviewed; descriptions of their one-semester chemistry course experiences were analyzed to identify factors associated with their change in attitude. A positive attitude change was associated with evidence of motivated behaviour, while a negative change was linked to less motivated behaviour. Students addressed similar factors in the educational setting, but students with positive attitude changes exhibited fewer negative views of educational factors, while students with negative attitude changes showed an opposite pattern. Since the same factors, students’ perceived level of teacher empathy for their efforts at chemistry learning, affected both groups, this indicates a possibility for changes in educational setting beneficial to all students.

  • 38.
    Berg, Monica
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Bergman, Camilla
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Begåvade elevers rätt till ledning och stimulans i skolan matematiklärande - Hur elever och lärare beskriver att matematikundervisningen2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur begåvade elever reflekterar över sin matematikundervisning samt hur lärarna beskriver sin undervisning och anpassar denna för begåvade elever. Tanken är att detta kan bli ett möjligt kunskapsbidrag för pedagoger och oss blivande speciallärare i förebyggande arbete för att kunna tillgodose begåvade elevers kunskapsbehov i matematik. I studien valdes en kvalitativ metod genom intervjuer med elever som går i årskurs åtta och deras lärare i två olika kommunala skolor, en utan och en med inriktning på matematik. För att kunna förstå elevernas syn på undervisning intas ett barns perspektiv i studien, elevernas röster blir hörda då de ger uttryck för sina åsikter.

    Resultatet i studien visade att en elev av fem känner sig helt inkluderade didaktiskt, social och rumsligt. Eleverna kände sig främst socialt exkluderade, främst på skolan utan matematikinriktning där de ville vara mer delaktig i sin läroprocess för att kunna påverka innehållet i undervisningen. Den största skillnaden på hur eleverna upplever sin matematikundervisning var att eleverna på skolan med matematikinriktning, är mer nöjda tack vare att det sker en del anpassningar och att de arbetar med likasinnade. Eleverna på skolan utan inriktning i matematik, ser fler utvecklingsmöjligheter och efterfrågar främst arbete med lärprocessen där deras kommunikation- och resonemangsförmågor prövas och gärna i samverkan med likasinnade och lärare. Båda elevgrupperna uppskattar att arbeta med läromedel som grund som har olika nivåer, men de vill ha mer variation till exempel genom berikning men även acceleration. De intervjuade eleverna tycks ha ett gott självreglerat lärande vilket påverkar deras kunskapsutveckling positivt. 

    I studien framkom det att lärarna på de två skolorna har olika utgångspunkter för att kunna ge ledning och stimulans för begåvade elever. Tack vare den mer homogena gruppsammansättningen på skolan med specifik matematikinriktning, var det lättare att göra anpassningar i undervisningen, medan skolan utan inriktning främst prioriterar de elever som riskerar att inte nå målen. Uppfattningen är att lärare behöver rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna samverka med de begåvade eleverna.

    Inom skolans verksamhet behöver vi ta på ”rätt glasögon” för att uppmärksamma denna bortglömda grupp och ge dem den ledning och stimulans som de har rätt till såväl juridiskt som moraliskt. De begåvade eleverna behöver känna sig inkluderade i skolans och samhällets gemenskap. Detta förutsätter att lärare ges rätt förutsättningar att i praktiken kunna genomföra det som stipuleras av politiker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Chalmers, Göteborg, Sweden.
    Group work and physics: characteristics, learning possibilities and patterns of interaction2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis explores group work in physics at university level. The guiding researchinterest is what happens in the students’ interactions during such (instructional)activities, focusing both on the physics content and group dynamics. The four collatedpapers are based on empirical data consisting of video and audio-recordings of sevengroups of students solving physics problems concerning force and friction in Newtonianmechanics. The students belonged to the Engineering Physics and Bioengineeringprogrammes at Chalmers University of Technology.In line with the guiding research interest, different facets of group work data wereanalysed using a multi-theoretic perspective at three levels with focus on the content,the context and the components. The three distinct approaches were based on differenttheoretical frameworks: phenomenography combined with variation theory, positioningtheory, and conversation analysis. The results presented in this thesis relate topedagogical characteristics of the learning situation, learning possibilities and patternsof interaction and all the analytical approaches contribute to all the aspects of theresults. The purpose of this design was to achieve a deeper understanding of a complexempirical situation by offering several accounts that are analytically and theoreticallydifferently grounded. The theoretical frameworks have been interpreted, and sometimesadapted, in order to offer analytical strength in reflecting essential facets of theempirical data with respect to the research interest. Each level of analysis uncoverednew dimensions of the learning situation, potentially enabling a synthesis of differentunderstandings of group work. This synthesis will inform and support instructionaladvice for the learning of physics.The results show that learning physics in small groups is a complex and nonlinearprocess where the students’ learning possibilities differ and have many levels. Theselearning possibilities take place simultaneously in group sessions and areinterconnected, for example, developing through discussion the way of experiencingphysics concepts, becoming and being part of a physics or an engineering communityand interactively producing answers, as well as communicative and representationaltools for learning.

  • 40.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    “The other side” of learning physics: positioning the subject2015Ingår i: Researching the dynamics of teaching and learning science: Sociocultural and discursive approaches incorporating positioning theory, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An enduring aim in educational research is to identify factors in teaching and learning, the curriculum, and the learning environment, operating at the classroom and school level, which can directly or indirectly explain variation in what students learn. This paper reports on how positioning theory (Harré & van Langenhove, 1999) can be used to consider social dimensions of learning physics from the perspective of the learner or “the other sides” of learning physics. Such a perspective provides insight into the learning process in a way that cannot be captured in pre- and post-tests, such as in traditional conceptual change approaches. The analysis draws on empirical data from two Swedish classrooms where students in upper secondary school prepare themselves for their final physics exam. In total, fifteen students were video-recorded and interviewed before their exam. Data was analysed with an analytical framework based on positioning theory. In this study all students, strong as well as weak, position themselves as dependent upon the book of formulas. Moreover, their collection of formulas (a book) takes a central position in their learning interactions, lending explanatory insight into findings from earlier research that a good performance in physics exams does not necessarily mean good conceptual understanding. In contrast to the Swedish curriculum, which stresses the importance of the student developing conceptual understanding and the capacity for inquiry, the students positioned themselves as successful physics learners based upon their capacity to make use of a specific book. These results foreground important contextual factors which can indirectly affect how and what kind of physics students learn in the classroom.

  • 41.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The Role of Humor in Learning Physics: a Study of Undergraduate Students2017Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 47, nr 2, s. 427-450Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We all know that they do it, but what do students laugh about when learning science together? Although research has shown that students do use humor when they learn science, the role of humor in science education has received little attention. In this study, undergraduate students’ laughter during collaborative work in physics has been investigated. In order to do this, a framework inspired by conversation analysis has been used. Empirical data was drawn from two video-recorded sessions in which first-year engineering students solved physics problems together. The analysis revealed that the students’ use of humor was almost exclusively related to physics. Five themes identified summarize the role of humor in the group discussions: Something is obvious, Something is difficult, Something said might be wrong, Something is absurd, and Something said is not within informal norms.

    This study shows that humor may contribute not only to a good working atmosphere and thereby to the students’ learning but also how humor interrelates with both disciplinary culture of physics and its epistemology. The students do not only create and re-create humor that facilitates their social interactions, but through humor they constitute local norms of science and engage with the disciplinary discourse.

  • 42.
    Berge, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Anderhag, Per
    Department of Mathematics and Science Education Department of Mathematics and Science Education Stockholm University.
    Consequences of Humour in Physics Education2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 43.
    Berge, Maria
    et al.
    Chalmers, Göteborg, Sweden.
    Anna T, Danielsson
    University of Cambridge, UK.
    Ingerman, Åke
    Göteborgs universitet.
    Different stories of group work: exploring problem solving in engineering education2012Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 8, nr 1, s. 3-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article aims to further the understanding of group work in higher education, primarily in science. This is done through an empirical investigation of problem solving in small groups. Position theory isused as an analytic tool for describing the complex and dynamic processes of group work, focusing simultaneously on the physics content and the student community and how they constitute each other. We analysed four video-recorded sessions with students from two Master’s programs, Engineering Physics and Bioengineering, respectively. The students addressed two introductory mechanics problems. The analysis resulted in a characterisation in terms of seven ‘storylines’ of two different kinds. These are argued to reflect different aspects of engineering student communities, where one kind of storylines captures ways of approaching the problems and the other kind exemplifies boundary work involved in the constitution of communities.

  • 44.
    Berge, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Anna T, Danielsson
    Uppsala universitet.
    Lidar, Malena
    Uppsala universitet.
    Östman, Leif
    Uppsala universitet.
    Ingerman, Åke
    Göteborgs universitet.
    Svensson, Maria
    Göteborgs universitet.
    Constructions of power and knowledge in the technology classroom2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate how knowledge and power are constituted in meaning-making processes in technology classrooms in relation to the teachers’ enactment of a disciplinary discourse. By collecting video data from a Swedish technology classroom in grade 8 we explore interaction on a micro-level. Our examination of the teaching of technology is motivated by the fact that this is a key period for students engagement in technology and that many students are losing interest in the subject during grades 7-9. Our analysis is guided by an analytical framework based on practical epistemology, teachers’ epistemological moves and the theory of didactical contract as completely implicit but highly powerful aspect of the relationship between teacher and student. Our analysis reveals that in the interaction between a teacher and her pupils both knowledge and power are mutually constituted in meaning-making processes, and are not possible to separate. It is therefore fruitful to use an analytical framework that includes both meaning-making and power in further research.

  • 45.
    Berge, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Danielsson, Anna
    Uppsala University.
    Characterising learning interactions: a study of university students solving physics problems in groups2013Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 43, nr 3, s. 1177-1196Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to explore how a group of four university physics students addressed mechanics problems, in terms of student direction of attention, problem solving strategies and their establishment of and ways of interacting. Adapted from positioning theory, the concepts ‘positioning’ and ‘storyline’ are used to describe and to analyse student interaction. Focused on how the students position the physics problems, themselves, and each other, the analyses produced five different storylines. The dominant storyline deals with how the students handled the problem solving, whilst two other storylines characterise alternative ways of handling the physics problems, whereas the two remaining storylines are concerned with how students positioned themselves and others—as either funny and/or knowledgeable physics students—and constitute different aspects of the physics community. Finally, the storylines are discussed in relation to the pedagogical situation, with recommendations made for teaching practice and future research.

  • 46.
    Berge, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet.
    Lidar, Malena
    Uppsala universitet.
    Storylines in the physics teaching content of an upper secondary school classroom2020Ingår i: Research in Science & Technological Education, ISSN 0263-5143, E-ISSN 1470-1138, Vol. 38, nr 1, s. 63-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Physics is often seen as a discipline with difficult content, and one that is difficult to identify with. Socialisation processes at the upper secondary school level are of particular interest as these may be linked to the subsequent low and uneven participation in university physics. Focusing on how norms are construed in physics classrooms in upper secondary school is therefore relevant.

    Purpose: The purpose of this paper is to identify discursive patterns in teacher–student interactions in physics classrooms.

    Design and methods: Three different physics lessons with one class of students taught by three different teachers in upper secondary school were video-recorded. Positioning theory was used to analyse classroom interaction with a specific focus on how physics was positioned.

    Results: We identified seven different storylines. Four of them (‘reaching a solution to textbook problems’, ‘discussing physics concepts in order to gain better understanding’, ‘doing empiricalenquiry’ and ‘preparing for the upcoming exam’) represent what teaching physics in an upper secondary school classroom can be. The last three storylines (‘mastering physics’, ‘appreciating physics’ and ‘having a feeling for physics’) all concern how students are supposed to relate to physics and, thus, become ‘insiders’ in the discipline.

    Conclusions: The identification and analysis of storylines raises awareness of the choices teachers make in physics education and their potential consequences for students. For example, in the storyline of mastering physics a good physics student is associated with ‘smartness’, which might make the classroom a less secure place in general. Variation and diversity in the storylines construed in teaching can potentially contribute to a more inclusive physics education.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Berge, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ingerman, Åke
    Göteborgs universitet.
    Triple vision in different theoretical spaces: exploring physics jokes in small group discussions in engineering education2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We have used multiple theoretical spaces as analytical strategy when researching learning possibilities when engineering students discuss physics together. Three different theories were purposefully applied in a series of stratified analyses. Level one employing phenomenography and variation theory, level two using positioning theory and level three making use of the techniques of conversation analysis. Having done this, we wanted to explore to what extent a phenomena in one theoretical space is visible in other theoretical spaces (but not naturally focused on) and what it in that case looks like. The students’ jokes are examples of such which were also important part of the students’ conversation. Our analysis illustrates how one joke is observable through all three analytical lenses. The three analytical lenses are linked to three different theoretical spaces, even when it is linked to the same original event. The lenses have become advantageous in different ways: the lens of conversational analyses assistances to discern the joke, the lens of position theory provides clues about the cultural context and the lens of phenomenography and variation theory informs us the learning possibilities that are related to the jokes. In this paper we propose and illustrate that these three theoretical perspectives are complementary rather than commensurable, because they are not referring to the same data, even though the data they reference is derived from the same event.

  • 48.
    Berge, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Kobayashi, Sofie
    Norms in supervision: jokes in life science2019Ingår i: ESERA 2019, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    More research into the disciplinary content and context of doctoral education is needed. The aim of this study is to address this gap by investigating norms in supervision in the specific context of life science. Our approach focuses on the humour in two supervision meetings, looking at who and what is positioned as funny in longer instances of humour. Using an analytical framework inspired by positioning theory, we found that both conceptual knowledge and personal identity were positioned through jokes during supervision meetings. The humour dealt with disciplinary norms on several levels, from ‘Which numbers are aesthetic?’ (Answer: even numbers) to ‘How best to communicate with team members in another country?’ We noticed both positive and negative positionings within the jokes. Humour has several functions: one is to create a relaxed atmosphere; another is to offer criticism in a kind way. Since supervision is also characterised by power distances, it is important that supervisors be aware of the ambiguity of humour.

  • 49.
    Berge, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Lidar, Malena
    Department of Education, Uppsala University.
    Danielsson, Anna T
    Department of Education, Uppsala University.
    The power within the 'didactical contract': An exploration of questions in science and technology classrooms2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to further contribute to the understanding of the role that teachers may have for learning in science. We are interested in how teacher-student interaction can be understood as simultaneously contributing to meaning making and producing power relations. In particular, focus is on how questions are used by the teachers, since this gives an insight into which knowledge that is privileged in the situation (Wertsch 1991), in other words what is included and excluded. The study draws on eleven video recorded lessons of physics and technology teaching, with students aged 13-17. The teachers’ actions were coded in relation to the students’ interactions, following how practical epistemological analysis considers interactions as a language game where people create meaning together (Lidar et al. 2006). In a second stage, the analysis focused on how ‘epistemological moves’ are functional in constituting a ‘didactical contract’, that is ‘the (specific) set of behaviours of the teacher which are expected of the students and the set of behaviours of the student which are expected by the teacher’ (Brousseau & Warfield 1999). The main outcome of the study is the development of a conceptual framework for analysing the simultaneous constitution of knowledge and power in the classroom. The teachers’ actions affect students’ learning opportunities in the sense that the questions govern the didactical contract of a physics or technology lesson. Our analyses foreground relations between teaching practices and students’ learning opportunities within the physics and technology classroom: what is considered as important and relevant for the subject and the lesson, which in turn is seen as foundational in constituting power relations in classrooms.

  • 50.
    Berge, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Weilenmann, Alexandra
    University of Gothenburg.
    Learning about friction: group dynamics in engineering students’ work with free body diagrams2014Ingår i: European Journal of Engineering Education, ISSN 0304-3797, E-ISSN 1469-5898, Vol. 39, nr 6, s. 601-616Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In educational research, it is well-known that collaborative work on core conceptual issues in physics leads to significant improvements in students’ conceptual understanding. In this paper, we explore collaborative learning in action, adding to previous research in engineering education with a specific focus on the students’ use of free body diagrams in interaction. By looking at details in interaction among a group of three engineering students, we illustrate how they collectively construct a free body diagram together when learning introductory mechanics. In doing so, we have focused on both learning possibilities and the dynamic processes that take place in the learning activity. These findings have a number of implications for educational practice.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 822
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf