Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1969
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdali Cabrera, Nadia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Linn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Socionomstudenters välbefinnande: En studie om studenternas psykosociala välbefinnande vid Umeå Universitet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studien syftade till att kartlägga och beskriva hur det psykosociala välbefinnandet såg ut bland socionomstudenterna vid Umeå universitet.  Tidigare forskning visar på att nedsatt välbefinnande är vanligt bland studenter.  Genom att undersöka studenternas psykosociala studiesituation i relation till deras subjektiva och objektiva välbefinnande kartlades en bild av hur det ser ut på socionomprogrammet. Studien omfattar alla campusstuderande terminer vid Umeå universitet. Krav-, kontroll- och stödmodellen har använts för att beskriva studenternas psykosociala arbetsmiljö och General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) användes för att mäta studenternas välbefinnande. En enkät skickades ut till samtliga studenter, vilken innehöll kvantitativa och kvalitativa inslag. Resultaten visar att 47,2% av studenterna har ett nedsatt välbefinnande samt att 64,2 % upplevde lätta eller svåra upplevelser av ångest, oro eller ängslan. Majoriteten av studenterna hade besvär med sömnen och visade på trötthetstecken som huvudvärk samt upplevde stress i relation till sina studier. Ju högre stress studenten upplever desto sämre välbefinnande. Studenterna visade på högt eget inflytande över sina studier (94,6%) samt att de kan hantera de krav som ställs på dem (97,3%).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Studenters välbefinnande
  • 2.
    Abdullahi, Mohamed Bashe
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Alkoholberoende: En studie på alkoholbehandlares förklaringar till alkoholberoende.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att, från behandlares perspektiv, undersöka vilka bakomliggandefaktorer som kan leda till alkoholberoende i arbetet med vuxna alkoholberoende. Studien hargenomförts med hjälp av en kvalitativ ansats genom att tre intervjuer gjorts med behandlareinom den privata öppenvården. Bakgrunden till studien är att det finns attityder ochgrupperingar i samhället som inte anser att alkoholberoende är en sjukdom, att det finns olikasynsätt på de bakomliggande faktorerna till beroendet. Studiens resultat stämmer i stor delöverens med det som finns i den tidigare forskningen inom ämnet. Tidigare forskning påvisaratt det finns två huvudsakliga faktorer som kan ligga bakom alkoholberoende, där den ena ärgenetik och den andra är miljö. Denna studies resultat stämmer i stor del överens med dentidigare forskningen eftersom behandlarna som intervjuats ser alkoholberoende som ensjukdom med flera symtom och de ser själva beroendet som en sjukdom. Enligtrespondenterna kan det även vara ett samspel mellan genetik och miljö, och att man ej skallutesluta det ena över det andra. Miljöfaktorer fokuserar mer på livshändelser och socialasituationer, medan genetiken fokuserar på ärftlighet och gener. Vid vändpunkten närklienterna söker behandling så finns det en rädsla för att förlora sin identitet när det måste taslivsviktiga beslut.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abiib, Ahmed
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Skapandet av motståndskraftiga samhällen: En fallstudie om hur Jönköpings kommun arbetar för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att belysa hur samverkande lokala aktörer skildrar arbetet med att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering på lokal nivå. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från frågeställningarna vilka faktorer identifierarde lokala aktörerna som viktiga i arbetet för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping, samt vilka dilemman beskriver de lokala aktörerna i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping? För att besvara studiens syfte utfördes en fallstudie riktad mot Jönköpings kommun, där tolv semi-strukturerade intervjuer genomfördes med samverkande lokala aktörer. Intervjuerna gav respondenterna möjlighet att ge sina professionella utsagor om vilka faktorer och aktörer som bidrar till möjligheter eller dilemman. Som analysredskap användes tematisk analys för att identifiera centrala teman utifrån respondenternas utsagor.

    Studiens empiriska fynd visar att motverkandet av våldsbejakande extremism och radikalisering är komplext. Studiens respondenter beskriver b.la. att ett proaktivt områdesarbete samt en ökad kunskapsnivå hos första linjens aktörer avseende företeelserna som viktiga faktorer i skapandet av lokal motståndskraft. Dock belyser respondenterna en utmaning i att utvärdera effekten av det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun och respondenterna uttrycker även att ovissheten avseende delgivning av känslig information mellan olika lokala aktörer som ett hinder för det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skapandet av motståndskraftiga samhällen
  • 4.
    Abiib, Ahmed
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson Garellick, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Haines Gärding, Mikael
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Pojkar och Mäns heder - Finns den?: En kvalitativ studie om mäns utsatthet i hedersrelaterade förhållanden.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Pojkar och Mäns Heder - Finns den?
  • 5.
    Abildgaard, Johan Simonsen
    et al.
    Department of Organization, Copenhagen Business School, Denmark; The National Research Centre for the Working Environment, Denmark.
    Tafvelin, Susanne
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Christensen, Marit
    Department of Psychology, Norwegian University of Science and Technology, Norway.
    Special issue editorial: new perspectives on workplace interventions2023Ingår i: Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, E-ISSN 2002-2867, Vol. 8, nr 1, artikel-id 12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the current special issue is to promote and foster development, debate, and knowledge of workplace Interventions. It is fitting that SJWOP, being a Scandinavian journal, has taken on the task of foregrounding intervention research. Scandinavian work and organizational psychologists have since the late 1990’s been at the forefront of the development of research into organizational interventions, for example by promoting a focus on not only effect, but also on process evaluation. This tradition has been kept alive by new generations of Scandinavian researcher who share the ideals of increasing our knowledge about the working mechanisms of interventions. But organizational interventions have proven to be much broader than just participatory interventions, and the current special issue contains a range of intervention approaches and methodological approaches. The papers in the special issue each present different areas and approaches in advancing our knowledge about interventions. We are pleased to publish both conceptual papers on evaluation and new forms of intervention as well as evaluations of interventions expanding our methodological toolbox.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Absuge, Faiza
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Abdissa, Hermella
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    ATT ARBETA MED HEDERSVÅLD OCH FÖRTRYCK: En kvalitativ studie om insatser, svårigheter och brister i arbetet mot hederskulturen2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skyddade boendens arbete med kvinnor som är utsatta för hedersvåld och förtryck har under de senaste åren uppmärksammats allt mer. Fler skyddade boenden har öppnats och stödet som ges till hedersutsatta kvinnor inom dessa verksamheter har utvecklats över tid. Ett flertal undersökningar har dock visat att flera yrkesverksamma som jobbar med hedersutsatta saknar tillräckligt med kunskap om problematiken. Flertal rapporter påpekar också att det inte finns en enhetlig definition av fenomenet hedersvåld och därmed behövs mer kunskap och fakta om problematiken för att kunna möta behovet. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare inom skyddade boenden i Stockholms län arbetar med hedersutsatta kvinnor samt vilka svårigheter de möter under arbetet med hänsyn till ovanstående problematik gällande kunskapsbristen inom området. Studien bygger på en i huvudsak kvalitativ metod, där vi intervjuat tre personal från tre olika skyddade boenden. Intervjuerna genomfördes utifrån den semistrukturerade metoden där vi hade förberett en intervjuguide med tema och frågeområde. En fenomenografisk ansats tillämpades och analysen av datamaterialet genererades i två kategorier. Resultatet visar att samtliga informanter på skyddade boenden arbetade främst med att skydda kvinnorna från hotbilden. Dessutom erbjöds det stödsamtal, krissamtal och motiverande samtal i samtliga skyddade boenden. Den stora utmaningen under arbetet enligt samtliga informanter är att stötta kvinnor som vill återvända hem trots alla risker. Den främsta svårigheten under arbetet med hänsyn till kunskapsbristen är yrkesverksammas olika uppfattningar om problematiken som skapar förvirring inom arbetsgruppen och försvårar arbetet. Informanterna berättade att vissa yrkesverksamma har en uppfattning om problematiken som inte bygger på fakta vilket ofta kan leda till felbedömning.  Trots alla ovan nämnda svårigheter ansåg inte samtliga informanter behovet av en generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta. Samtliga informanter betonade vikten av att uppdatera sig med nya kunskap och vara vaksam på sig själv för att kunna utföra ett faktabaserat arbete. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsats om att arbetet på skyddade boenden handlar främst om att skydda kvinnorna från hotbilden. En detaljerad och generell riktlinje i arbetet med hedersutsatta är inte nödvändig då hedersutsattas hjälpbehov varierar från individ till individ. Detta innebär då att handlingsutrymme ökar ytterligare när det kommer till individuella bedömningar.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ackermann, Alice
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Åström, Antonia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    "Vad är lagen till för då?": En kvalitativ studie om LSS-handläggares upplevelser av myndighetsutövningen2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka och analysera hur LSS-handläggare inom välfärdssystemet anser att lagstiftningarna kan inverka på deras myndighetsutövning samt hur LSS-handläggarna anser att brukare får de sökta insatserna utifrån sina individuella behov. Studien är baserad på en semistrukturerad intervjumetod med sex LSS-handläggare som antingen arbetar i en medelstor kommun eller i en stor kommun. De teoretiska utgångspunkterna som använts har rötter i organisationsteorin där analysen av data gjorts utifrån ‘top-down’ och ‘bottom-up’ styre samt gräsrotsbyråkrati.

    Resultatet av vår studie visade att informanterna ansåg att gällande lagstiftning, rådande kommunpolitik och chefskapet var väsentliga delar som påverkade deras myndighetsutövning på olika sätt. LSS-lagstiftningen upplevs föråldrad och svårapplicerad i dagens samhälle utifrån brukarens individuella behov. Det i sin tur medför dilemman i myndighetsutövningen, att lagen inte kan tillämpas på ett sätt som är fördelaktigt för brukaren. Studien belyser hur brukarens rätt till delaktighet, självbestämmande och jämlikhet kommer i uttryck i det praktiska arbetet utifrån handläggarnas perspektiv.

    Vi har kunnat se ett genomgående tema av ett ‘top-down’ styre i samtliga verksamheter som informanterna var yrkesverksamma inom. Studien indikerar att kommunpolitiken och chefskapet har inflytande på handlingsutrymmet. Lagstiftningarna LSS och SoL ska kunna fungera som kompletterande lagar, men det visade sig att det inte alltid används i kombination med varandra. Det finns även risk för att personer med funktionsnedsättning kan hamna mellan stolarna om de inte uppfyller alla krav enligt LSS. Vi uppmärksammade även att det kan finnas ett tolkningsföreträde hos beslutsfattaren framför brukaren. Ett mått på hur “att leva som alla andra” ser ut i praktiken finns inte, vilket försvårar handläggningen av ärenden. I studien har vi inte kunnat se något som tyder på skillnader i informanternas upplevelser av arbetet i samband med kommunens storlek eller vart informanterna arbetat geografiskt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Adeli, Sakhi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Förvaltning; Försörjningsenheten.
    Ensamkommande barn på HVB-hem: En kvalitativ studie om ensamkommande barns upplevelser och erfarenheter av integrationsprocessen2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka ensamkommande barns upplevelser och erfarenheterav integrationsprocessen bland ensamkommande som har erfarenhet av att bo på ett HVB-hem.Semistrukturerade intervjuer gjordes med fem unga vuxna män som kommit till Sverige somensamkommande barn från Afghanistan. Materialet utmynnade i sju teman: boende ochutslussverksamhet, relation, språk och utbildning, integration, känslan av ensamhet ochutanförskap, psykisk ohälsa under asylprocessen samt i väntan på uppehållstillstånd.Resultaten visar att respondenterna upplevde att språket var viktigt för att komma in i detsvenska samhället och att det blev lättare att få ett arbete. Andra faktorer som de upplevdeviktiga för en lyckad integration är bland annat att skaffa svenska vänner, lära sig regler, densvenska kulturen och ett bra mottagande. Resultatet visar även det att respondenterna uppleveratt det har varit svårt att få svenska vänner både i skolan och i samhället, vilket bidrar tillutanförskap och ensamhet. Vidare visar studien att respondenterna tycker att socialarbetarebehöver mer utbildning i arbetet med ensamkommande barn för att få en bättre förståelse förderas kultur och vad barnen bär med sig. Intervjupersonernas upplevelser ger en beskrivning avhur de har haft det som ensamkommande barn, men det går inte att dra generella slutsatser tillen större population av ensamkommande. Sammanfattningsvis kan denna studieförhoppningsvis bidra till att förbättra förståelsen för ensamkommande barns behov undervistelsen vid HVB-hem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Aggestål, Felix
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Elander, Olle
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Samhällets samarbete för att främja barnens uppväxt och utveckling: En kvalitativ studie om förskolan och socialtjänstens upplevelser av den existerande samverkan gällande orosanmälningar2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn som befinner sig i förskoleåldern är en grupp i samhället som är särskilt utsatta och riskerar att fara illa i sina hem (Svensson, 2013). Syftet med studien var att undersöka upplevelsen hos förskolan och socialtjänsten angående dess samverkan gällande orosanmälningar hos barn som riskerar att fara illa. En ytterligare aspekt med studien syftade till att jämföra undersökningens resultat mellan två orter i Sverige; en större ort i norra Sverige och en mindre ort i södra Sverige. Den insamlade empirin som ligger till grund för studien har inhämtats genom kvalitativa intervjuer från yrkesverksamma inom förskola och socialtjänst i de två svenska orterna. Analyseringen av empirin har skett genom en tematisk analys där fyra teman skapades: återkoppling, vikten av en personlig kontakt, varför man inte anmäler och upplevelser av samverkan. I resultatet av det insamlade materialet visar det sig från båda orter att samverkan mellan verksamheterna är i en positiv utvecklingskurva, men att det existerar ett flertal faktorer som leder till brister i samverkansarbetet. Från samtliga informanter framhävs en stor vilja till förbättring gällande verksamheternas samarbete och ett engagemang som grundar sig i barnens bästa. Vi författare vill bidra med en bredare kunskap och öka förståelsen inom området av samverkan kring barn som far illa. Förhoppningsvis ser vi denna studie kunna resultera i en positiv utveckling av området och bidra med kunskap till framtida studier. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10. Ahlberg, Beth Maina
    et al.
    Krantz, Ingela
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Lindmark, Gunilla
    Warsame, Marian
    'It's only a tradition': making sense of eradication interventions and the persistence of female 'circumcision' within a Swedish context2004Ingår i: Critical Social Policy, ISSN 0261-0183, E-ISSN 1461-703X, Vol. 24, nr 1, s. 50-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper questions why female circumcision (FC) persists despite eradication interventions and the migration of people to non-practising countries and discusses the reasoning of Somali immigrants on female circumcision. It is based on interviews with diverse groups and individuals in the Somali community, mostly refugees in Sweden. Paradoxes implying denial and avoidance emerged. Female circumcision was described, as just 'a tradition' that has little to do with Islam. The fear of bringing up an uncircumcised daughter in the liberal sexual morality of Sweden was mentioned as a dilemma. Circumcised women said the health care they received during pregnancy and childbirth was poor while the law failed to take account of the experiences of the Somali people. We conclude that rather than eradication, interventions seem to have silenced and stigmatized the practice due to their failure to take account of its meanings, organization and contexts, including the diasporic dynamics within which immigrants negotiate identities.

  • 11.
    Ahlqvist, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Nerg Nordlander, Emilia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Äldres självbestämmanderätt i vårdnära arbete: En litteraturöversikt om svårigheter och strategier gällande omsorgspersonals förhållningssätt till äldres självbestämmanderätt avseende den personliga hygienen2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allt fler människor kommer att leva längre och således även bli äldre vilket gör att ämnet kring äldre är aktuellt och viktigt. Att vara självständig kan för många vuxna ses som en naturlig del av livet. Det gör det intressant att undersöka hur självbestämmandet ser ut när äldre människor har kommit till det stadium att de är i behov av både stöd- och hjälp för att rå med sina vardagsuppgifter. Därför har den här undersökningen som utförts syftat till sammanställning och analys av redan tidigare utförd forskning gällande vilka svårigheter och strategier som finns för äldres självbestämmanderätt vid insatser som avser den personliga hygienen och hur personal förhåller sig till det. För att sammanställa den tidigare utförda forskningen så har en litteraturöversikt av främst kartläggande karaktär använts för att samla in 12 artiklar som sedan analyserats utifrån tematisk analys. Det resultat som framkom beskrev svårigheter som handlar om de känslor som kan uppstå i arbetet med personlig hygien, att det inte finns tillräckligt med resurser samt att det är en maktskillnad mellan personal och den äldre. I resultatet framkom även strategier som underlättar svårigheterna i form av metoder som lindrar utsatthet och bevarar värdighet för den äldre i dessa situationer, att stärka den äldre i dennes självbestämmande samt kompromisser. Däremot kan strategierna som framkommit vara svåra att applicera i praktiken med tanke på de svårigheter som identifierats. Förutom detta visar det sig att vård kring den personliga hygienen kring äldre involverar flera känslor i det praktiska arbetet som bidrar till en komplexitet. Dessutom bidrar den tid och tidsplanering som finns inom dagens arbete med äldre till svårigheter för personal gällande deras möjlighet att fullt ut beakta äldres självbestämmanderätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ahlstrand, Johannes
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Svedberg, Josefin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kuratorers tankar om relationens betydelse i samtalsbehandling2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig. Vi fann också att relationskompetens är en nödvändighet för att en behandling ska fungera. Begrepp som lyftes var autenticitet, att behandlaren är genuin, vågar visa känslor och reaktioner gentemot patienten. Ännu en faktor som särskilt påtalades var vikten av att som behandlare ha ett icke-dömande förhållningssätt gentemot patienten och se denne på ett realistiskt vis, vilket innebär att behandlaren ser patienten för den person den är.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kuratorers tankar om relationens betydelse i samtalsbehandling
  • 13.
    Ahlström, Björn
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för skolledarutveckling.
    Höög, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för skolledarutveckling.
    Measuring the social and civic objectives of schools2010Ingår i: School leadership: international perspectives / [ed] Stephan Huber, Bern: Peter Lang Publishing Group, 2010, s. 19-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study is part of a Swedish project "Structure, Culture, Leadership – prerequisites for successful schools?" The study presents a tool for the analysis of school outcomes. How can social and civic objectives be measured and what differences between schools can be found when it comes to achieving these objectives? The aim is to assess the pupils' development through a questionnaire based on the curriculum in areas like: democratic values, communication, respect for human differences, self-consciousness, responsibility, critical evaluation, creativity. The study is conducted among 2128 pupils in 24 secondary schools in 12 municipalities. Results show that it is possible to develop an instrument based on the Swedish steering documents. It's also obvious that school differences can be assessed with the Social and Civic Objectives Scale (SCOS) Using the SCOS instrument helps us to broaden the definition of a "successful school" by incorporating academic as well as social and civic objectives.

  • 14.
    Ahnlund, Petra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Omsorg som arbete: Om utbildning, arbetsmiljö och relationer i äldre- och handikappomsorgen2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: At the central administrative level in Sweden, care work is presented as a complex task for which personnel require special qualifications. In elderly care, questions of training and qualifications form the highly topical theme noticed by central actors. According to The National Board of Health and Welfare, the supply of manpower and the educational levels of the workers are the most important factors in ensuring high quality care for the elderly. The question of educational levels is, however, with the exception of personal assistants, not given as much attention in care for people with disabilities.

    Aim: The aim of this dissertation is firstly to compare elderly care and care for persons with disabilities with the focus to describe and analyse education and work environment in these sectors. Secondly, the aim is to analyse if, and if so how, questions of education interacts with personnel’s view of the social work environment.

    Methods: The thesis is comprised of four studies and paper 1, 2 and 3 are based on the results of a qualitative interview study, which was comprised of 48 persons who worked in elderly care and the care for persons with disabilities. Of the 48 persons who took part in the study, 11 of them worked as middle managers and 37 worked as care workers in the every day care. Paper 4 consists of a research summary on how education for care workers is being studied in a Swedish and an international context.

    The personnel who participated in the interview study work in different care settings; in elderly care the personnel work in both sheltered housing and public home care services. In the care for disabled persons, the personnel work in residential housing with special services, in public daily activities for people with intellectual disabilities and as personal assistants.

    Result: Both managers and personnel find it important for care workers to have a degree of educational background as a basis for the learning process at the work place. The results also show that educational levels and the work environment are themes that are discussed differently by different actors. In previous research on education for care workers in both elderly care and the care for People with disabilities, academic education or education at a ground level has been seen as problematic due to the distance it is said to create between the worker and the care recipient. My results show that the discussion about education for care workers has become rather biased, and that highly educated personnel tend to be more aware of the power they possesses and that the relation to the care receiver is important. In elderly care the issue of education seems to be more a question of a general educational level. In the care for people with disabilities, the question of education for personnel is on a more individual basis, where the care workers learn together with the care recipient. Educational levels, the work environment and relations with colleagues and care recipients are connected and support from the managers is important for understanding the work and the relational perspective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Ahnlund, Petra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Utbildning och mångfald2010Ingår i: Omsorg och mångfald / [ed] Stina Johansson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2010, s. 179-192Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Andersson, Tommy
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Snellman, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sundström, Madelene
    NCK.
    Heimer, Gun
    NCK.
    Prevalence and correlates of sexual, physical, and psychological violence against women and men of 60 to 74 years in Sweden2020Ingår i: Journal of Interpersonal Violence, ISSN 0886-2605, E-ISSN 1552-6518, Vol. 35, nr 5-6, s. 1539-1561Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Past-year sexual, physical, and psychological violence against women and men aged 60 to 74 years was studied. The data derived from a nationally representative survey on violence in which approximately 2,800 women and men aged 60 to 74 years in Sweden participated. Women were significantly more likely to have been subjected to at least one form of violence in the past year. The prevalence of sexual violence as well as systematic and repeated psychological violence was found to be significantly higher for women than for men. Sexual violence was the most common form of violence against women. Systematic and repeated psychological violence was the most common form of violence against men. Additional gender differences were found in relation to victim characteristics. While associations among women were found between violence victimization and sociodemographic characteristics, health as well as social capital, only health-related characteristics were found to be associated with past-year violence victimization among men. Among women, economic problems, posttraumatic stress disorder (PTSD) symptoms, lack of trust in other people, and not having anyone to talk to were associated with violence victimization. Poor psychological health and an at-risk consumption of alcohol were found to be associated with violence victimization among men. The results highlight the importance of research on violence victimization to assess gender differences also when inquiring into the situation among persons in older generations. The results also indicate practical implications for caring professions; the need to inquire into the experiences of violence among older persons and to pay particular attention to these characteristics when encountering women and men in this age interval.

  • 17.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Omvårdnadsutbildning som mål eller medel?: Om legitimitetsproblem och kunskapssyn2006Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 13, nr 3, s. 212-227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 18.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Utbildning och kompetensfrågor för äldre- och handikappomsorgens personal: En forskningsöversikt2008Ingår i: Tidskriften Socionomens forskningsöversikt, ISSN 0283-1929, nr 6, s. 70-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 19.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kalman, Hildur
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Seminariets roll i forskarutbildningen2021Ingår i: Att forska i socialt arbete: utmaningar, förhållningssätt och metoder / [ed] Petra Ahnlund. Lennart Sauer, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, 2, s. 213-224Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kalman, Hildur
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Perceptions of intimacy and integrity in formal home care: [Föreställningar om intimitet och integritet i hemtjänst och personlig assistans]2023Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 26, nr 5, s. 828-839Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I Sverige får ett stort antal sköra äldre och personer med funktionsnedsättning omsorg i hemmet, i form av hemtjänst och/eller personlig assistans. För majoriteten av omsorgsmottagare utgör personlig och intim omsorg både ett centralt och vardagligt inslag i verksamheterna. Fokus för denna intervjustudie var att undersöka omsorgsmottagares, omsorgspersonals och enhetschefers uppfattning om och erfarenheter av personlig och intim omsorg i hemtjänst och personlig assistans. Totalt genomfördes 57 intervjuer med 42 personer. Tre övergripande teman framkom i analysen; personlig hygien, personlig sfär och kontextuell variation av intimitet. Intervjupersonerna beskriver personlig och intim omsorg som något som inte går att separera från behovet av omsorg som helhet. Analysen visar hur intim omsorg och överträdelser av omsorgsmottagarens personliga sfär, samt behovet av att trygga omsorgsmottagarens integritet, varierar beroende på situationella, temporala och relationella aspekter. För att säkra omsorgstagares inflytande, integritet och värdighet i samband med omsorgsarbete, är det viktigt att i utbildning och inskolning skapa en ökad medvetenhet om olikheter och variationer i uppfattningar av vad som räknas som personligt och intimt i hemtjänst och personlig assistans.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, LennartUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Att forska i socialt arbete: utmaningar, förhållningssätt och metoder2021Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det praktiska sociala arbetet bygger alltmer på vetenskaplig och empiriskt baserad kunskap. Samhället blir alltmer komplext vilket leder till att kunskapsutveckling och forskningsmetoder utgör en allt viktigare del inom såväl utbildningen av socionomer som i andra samhällsvetenskapliga utbildningar. 

    Att forska i socialt arbete behandlar forskningsmetodik i relation till empiriska studier av det sociala arbetet. Bokens kapitel speglar variationer i forskningsmetodik och olika metodologiska angrepps­­sätt diskuteras ur olika aspekter. Kapitelförfattarna disku­terar och beskriver allt från kunskapsteori och forskningsetik till forsknings­traditioner samt såväl kvalitativa som kvantitativa analysmetoder. 

    I denna andra omarbetade upplaga har alla kapitel reviderats och uppdaterats, vidare finns också några helt nyskrivna kapitel. 

    Att forska i socialt arbete vänder sig till studerande på socionom­programmen samt till studerande och yrkesverksamma inom välfärdsområdet.

  • 22.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Influence in elderly and disability care2016Ingår i: 6th European Conference for Social Work Research. Reflective social work practices in contemporary societies:dialogues and new pathways between praxis and research: Book of Abstracts & Programme Book / [ed] Francisco Branco, Inês Amaro, Cristina Albuquerque, Maria Isabel Santos, Ana Oliveira and Inês Guerra, 2016, s. 321-321Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Care for elderly and care for persons with disabilities are two sectors in the welfare state, aiming to give support, care and service when needed. There are both similarities and differences between the two sectors, our interest is how the concept influence has been discussed and understood in this both sectors. Influence is regulated in the Swedish Social Service Act and in the act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments but is operationalized in different ways in care for elderly and care for persons with disabilities. It is for example much more concrete described for the care of persons with disabilities. In the care for elderly, influence is described in a more general way whit diffuse terminology.

    The aim with the presentation is to discus differences and similarities in relation to influence and its consequences for the every day life. Laws, policies and previous research are discussed as is interviews with personnel working in respectively sector focusing on their descriptions of what they do at work. Our results show that personnel in the care for persons with disabilities include their clients in their work, influence is more visible for that group, and it is something obvious to consider at work in relation to participation and influence in ones own life. For the personnel in the care for elderly, influence is not as visible as a concept and when they talk about their work, they talk about routines and organisational needs. Our conclusions are that organisational guidelines as well as laws and policy decisions creates different opportunities to make influence for clients possible. 

  • 23.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Inflytande2016Ingår i: Förändringsperspektiv på äldreomsorg: att leva som andra / [ed] Stina Johansson & Annika Taghizadeh Larsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, s. 119-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Aho, Nina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bäck, Saga
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Galler eller systerskap?: vad kvinnojourer anser om nya regleringar av skyddade boenden2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2022 presenterades nya lagförslag i syfte att införa kvalitetskontroller och tillståndsplikt för landets samtliga skyddade boenden. Nya kvalitetskrav och införandet av tillståndsplikt kan komma att innebära omfattande organisatoriska skillnader för ideella kvinnojourer som bedriver sin verksamhet självständigt och kvinnoseparatistiskt. Huvudsakligen studeras om kvinnojourer ser att tillståndspliktens eventuella konsekvenser i längden kan komma att hindra våldsutsatta kvinnors tillgång till hjälp och stöd. Studien syftar intervjua yrkesverksamma inom kvinnojourer i Sverige. Vi har genomfört fyra intervjuer med representanter från kvinnojourer som är medlemmar i Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS). I syfte att bidra med en öppenhet och frihet i intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Genom att använda oss av nyinstitutionell organisationsteori som teoretiskt ramverk har empirin analyserats utifrån begreppen legitimitet, handlingsutrymme och likriktning. I analysen skildras en omfattande oro bland kvinnojourerna över den stora påverkan implementering av lagförslagen skulle ha på organisationernas framtid. Resultatet lyfter viktiga aspekter så som systerskap, tillgänglighet och trygghet som grundläggande för verksamheten och kvinnojourerna ser stora risker med att behöva förlika sig med lagförslagens krav. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Akanga, Syntiche
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Socialarbetarens roll i att förhindra ungdomskriminalitet: En kvalitativ studie om hur socialarbetare kan stödja ungdomar som befinner sig i kriminalitet på vägen till ett bättre liv2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse av vilken hjälp ungdomar som hamnar i kriminella kretsar får av socialarbetare. Studien bygger på kvalitativa intervjuer, där jag har intervjuat en familjebehandlare som arbetar på SIG, tre socialsekreterare hos polisen - varav två också var SIG-samordnare - samt en socialsekreterare vid stadsdelsförvaltningen. Genom intervjuerna har studien funnit att ungdomar som hamnar i kriminella kretsar har tillgång till mycket hjälp från socialtjänsten och socialarbetare. Det framkommer också att socialarbetare ofta upplever hinder i sitt arbete, såsom brist på resurser och tidsbegränsningar, vilket påverkar deras möjlighet att hjälpa ungdomarna på ett adekvat sätt. En annan utmaning är när föräldrar till dessa barn väljer att inte samarbeta med socialtjänsten genom att neka eller tacka nej till den hjälp som erbjuds. Trots detta identifierades vissa insatser som visade sig vara framgångsrika, såsom att arbeta med familjen som helhet och att bygga upp förtroende och relationer med ungdomarna. Studiens resultat föreslår att det behövs ytterligare forskning för att utveckla och förbättra insatserna för ungdomar som hamnar i kriminella kretsar. Dessutom krävs det en större satsning på resurser och samarbete mellan olika aktörer inom socialtjänsten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Alalehto, Tage
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Fifflarens personlighet: en studie om personlighetsdragets betydelse vid ekonomisk brottslighet2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Albertsson, Joakim
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Degerman, Christoffer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Edberg, Jakob
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hade han varit en kvinna, så hade vi ju räknat ut det fortare: En kvalitativ intervjustudie om mäns utsatthet för våld i nära relation ur professionellas perspektiv2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mäns utsatthet för våld i nära relation har varit ett problematiskt ämne att undersöka ur ett forskningssammanhang inom socialt arbete under en lång tid. Tidigare forskning inom ämnethar visat hur mäns utsatthet för våld i nära relation har varit känt men försummats sedan 1970-talet. Av tidigare forskning presenteras en korrelation mellan bristande professionell kunskap och verktyg för att bearbeta problemet ur ett manligt perspektiv. Mäns utsatthet inom våld i nära relation har accepterats som en minoritet inom ämnet och har därför inte prioriterats på strukturell nivå, där maskulinitetsnormer inte tillåter män att vara utsatta. Samhällets aktörer visar även en tendens att förminska och ifrågasätta variabler som får mannen att framstå som offer i stället för förövare. Syftet med vår studie är att med hjälp av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom ämnet våld i nära relation identifiera den kunskapslucka som präglar mäns utsatthet idag. Det insamlade materialet har bearbetats ur ett fenomenologiskt perspektiv med hjälp av Giorgis analysmetod. Analysen identifierade tre distinkta teman i vår empiri, som var handlingsutrymme, könsnormer och våldets innebörd och former. Med hjälp av dessa teman kom studentgruppen fram till att de samhällsnormativa strukturer kring maskulinitet som råder har en direkt påverkan på hur yrkesverksamma uppfattar hjälpsökande män, mer specifikt har de svårt att identifiera män som lever i utsatthet. Detta för att den normativa bilden av män är den som förövare. Studienvisar att denna problematik kan motverkas genom att arbeta inkluderande. Att i stället för att definiera behov av stöd och insatser på variabler som kön, bör dessa bestämmas utifrån denenskilda våldssituationen. Studentgruppens slutsats är att det finns mer att göra inom utsatthet för våld i nära relation, och anser att det behövs mer forskning inom ämnet utifrån mäns problematik, för att fördjupa kunskapen och bredda förståelsen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Aldén, Julia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eckerdal, Caroline
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Från exkludering till inkludering: En kvalitativ studie om hur ett social kooperativ arbetar för att bryta social isolering och öka arbetsmöjligheter för individer med psykisk ohälsa2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har till syfte att undersöka hur ett social kooperativ arbetar för att hjälpa individer med psykisk ohälsa som befinner sig i social isolering att öka sina arbetsmöjligheter. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts med socialarbetare inom ett social kooperativ inom den privata sektorn i en kommun i Norrland. Intervjuerna har bearbetats utifrån en innehållsanalys som sammanfattats i sex olika teman vilket ligger till grund för resultatdelen. Dessa sex teman är arbetssätt inom verksamheten, centrala aspekter för att bryta en social isolering, stigmatiseringens effekt, känsla av sammanhang, sysselsättningens effekt på individen och motsvarande metoder och verksamheter. Resultatet visar på att individer med psykisk ohälsa upplever en stigmatisering i samhället vilket i många fall kan leda till en social isolering. Stigmatiseringens effekt och den sociala isoleringen som konsekvens kan resultera i att individerna hamnar långt ifrån arbetsmarknaden och möjligheterna till arbete försämras. I resultatdelen framgår bemötande, känsla av sammanhang och kommunikation som viktiga delar i arbetet med dessa individer. Social kooperativet har också en strävan efter att minska stigmatiseringen kring målgruppen samt uppnå empowerment hos individerna, vilka tillsammans med social isolering utgör studiens teoretiska utgångspunkter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Aldén, Linnéa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Svanberg, Ulrika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Där samverkan blir avgörande: En kvalitativ studie om skolkuratorers och sexologers erfarenhet av sex- och samlevandsundervisning2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorers och sexologers erfarenhet av undervisningen inom sex och samlevnad i grundskolan. Syftet besvaras genom frågeställningar som undersöker vad skolkuratorer och sexologer har för kunskap om och erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisningen, på vilket sätt de medverkar i sex- och samlevnadsundervisningen samt hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle kunna utvecklas med hjälp av skolkuratorernas kompetens. Kvalitativ metod har använts i denna studie och resultaten baseras på sju stycken intervjuer med skolkuratorer och sexologer. Det finns i dagsläget forskning som pekar på att svensk sex- och samlevnadsundervisning har flertalet brister. Resultaten i studien visar på att det inom området för sex och samlevnad finns utvecklingspotential till följd av en rad brister som framkom i intervjuerna, och att skolkuratorer i större utsträckning önskade medverka i planeringen och genomförandet av sex- och samlevnadsundervisningen. I studien skildras informanternas arbete, erfarenheter och kunskaper inom ämnet i fråga. Det framkom av studiens resultat att samverkan mellan skolkuratorer och annan skolpersonal kunde variera i sitt uttryck, men att skolkuratorns kompetens borde tas tillvara på för att främja en god undervisning. Slutsatsen i denna studie är att skolkuratorn kunde ha en betydande roll i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Alenbro, Julia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Åslin, Frida
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    En kvalitativ studie om socialarbetares upplevelser om samverkan mellan myndigheter vid arbete med klienter som har samsjuklighet2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa och missbruksproblematik är två stora områden som många gånger kopplas samman där samsjuklighet blir ett faktum. Vid samsjuklighet krävs en samverkan som idag inte fullt ut fungerar som den bör. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare i norra Sverige beskriver och arbetar med klienter med samsjuklighet samt hur samverkan med andra myndigheter ser ut. Till grund för studien återfinns tidigare forskning som belyser samsjuklighet, dess komplexitet och hur de krävs en samverkan som även den har sina för- och nackdelar. Vidare är studiens teoretiska utgångspunkt den biopsykosociala teorin. 

    För att samla in data har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fem socialarbetare i norra Sverige. Det insamlade materialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Resultatet visar att socialarbetare träffar en stor mängd klienter som har en samsjuklighet, där arbetet blir komplext då det krävs en samverkan för att klienten ska få rätt stöd. Det synliggjordes stora hinder kring arbetet, både organisatorisk och individuellt. Vidare belystes att socialarbetarna har ett stort intresse för klienterna där de ska vara i fokus. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Ali, Ahmed
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Woldu, Tekle
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ungas röster: En kvalitativ studie om ensamkommande flyktingbarns upplevelser av insatser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to assess how unaccompanied refugee children experience the efforts from different authorities, and how those efforts can be improved from the childrens own perspective to facialitate the integraion process. The emphasis is directed towards the services the children receive from social workers, accommodations, trustee/custodian and schools. To answer our question formulation, we´ve used a qualitative approach, and to process the data we utilized qualitative content analysis. The result indicates that the interviewees perceives the academic institution, living circumstances, trustee and social workers as the conterstones to establishing themserlves successfully, The interviewees are mostly satisfied with the efforts put forth by the trusteem social worker and accommodation, on the other hand, the result also show serveral shortcomings by the academic institutions. The result of this study was analyzed on the basis of prior research, and the discussion was powered by our point of views and conslusions of this study.

  • 32.
    Ali Elamiri, Faten
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Selda, Naghikhani Azar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bethlehem, Terefe
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Vägen till ungdomskriminalitet: En kvalitativ undersökning om vilka förhållanden som bidrar till att unga män begår brott2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomskriminalitet är ett ofta förekommande problem i dagens samhälle. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att få en djupare förståelse av de individuella och sociala förhållandena av ett kriminellt beteende bland unga män. Studien genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet insamlades genom narrativa intervjuer. Fokus lågiggerigger på fem unga mäns livsberättelser om barndomen, tonåren, kriminaliteten och framtiden. För att få en djupare förståelse av de riskfaktorer som ligger till grund för ungdomskriminalitet jämfördes det empiriska materialet med tidigare välkända riskfaktorer.

     

    Under intervjuerna har det lyfts fram olika riskfaktorer som kan ha bidragit till att ungdomarna i studien har utvecklat ett kriminellt beteende. Riskfaktorer som framkom under intervjuerna var att ungdomarna är födda i en familj där familjemedlemmar lider av psykiska funktionsnedsättningar eller i en familj där föräldrarna saknar effektiv föräldraförmåga, påverkan av grupptryck och/eller bosatta i ett område med låg socioekonomisk status. Även olika motiv som till exempel pengar, popularitet bland jämnåriga, makt och kontroll kan har varit bidragande till ett utvecklande av ett kriminellt beteende.

     

    Utifrån frågeställningarna kan man dock inte ange en entydig faktor till varför ungdomarna begår brott. Däremot kan ett samspel mellan olika faktorer utlösa ett kriminellt beteende hos en ung individ. Dessa faktorer kan vara uppväxtförhållanden, umgängeskretsen och resurssvaga bostadsområden. Informanterna har erhållit olika erfarenheter av livet under sin uppväxt. På så sätt fick forskarna ett brett perspektiv på olika faktorer som kan ha påverkat utvecklingen av ett kriminellt beteende.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    C-uppsats
  • 33.
    Allen, Mary Dallas
    et al.
    School of Social Work, University of Alaska, Anchorage, USA.
    Gonzales, Debbie
    Cal Poly Humboldt University, USA.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Special Issue on Social Work in the Time of COVID-19: Focus on Impacts on Clients and Consequences for Practice and Profession2022Ingår i: Journal of Comparative Social Work, E-ISSN 0809-9936, Vol. 17, nr 1, s. 1-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Allen, Mary Dallas
    et al.
    University of Alaska Anchorage United States.
    Gonzalez, DebbieHumboldt State University United States.Sauer, LennartUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Journal of Comparative Social Work, vol. 16 No. 2 (2021): Special issue on social Work in the time of COVID-192021Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 35.
    Allen, Mary Dallas
    et al.
    University of Alaska Anchorage United States.
    Gonzalez, Debbie
    Humboldt State University United States.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Special Issue on Social Work in the Time of COVID-192021Ingår i: Journal of Comparative Social Work, E-ISSN 0809-9936, Vol. 16, nr 2, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Allgurin, Monika
    et al.
    Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Anand, Janet Carter
    University of Eastern Finland, Kuopio, Finland.
    Gubrium, Erika
    Olso Metropolitan University, Norway.
    Svenlin, Anu-Riina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Thoresen, Stian H.
    NTNU Social Research, Trondheim, Norway.
    The 'social' in social work2023Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 13, nr 1, s. 1-3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Almgård, Annelie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Broadhall, Elin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Thyselius, Nils
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    När kvantitet blir kvalitet: En sammanställning och utvärdering av det kvalitetsinriktade datamaterialet vid socialtjänstens vuxenenhet i Umeå2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att studera hur ingången till socialtjänstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktäristiska, så som ålder, kön och ansöknings- eller anmälningsorsak, hos ärenden och målgruppen förändras över tid.Metoden som användes var kvantitativ, en så kallad fallstudie, och materialet som studien grundades på är data insamlad vid socialtjänstens vuxenenhet i Umeå. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet täcker två tolvmånadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011).

    Resultatet visade att den vanligaste ålderskategorin för båda perioderna är 21-25 år med en medelålder för kvinnor på 39 år och män 37,5 år den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelåldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för män. Männen utgjorde en större del av klientgruppen båda perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för båda könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för män 2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten. Den längsta tiden innan ett ärende fördelades var år (2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten. Den längsta tiden innan ett ärende fördelades var år 2006/2007 144 dagar och år 2010/2011 127 dagar. Resultatet presenteras i tabeller och diagram.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Almér Tegström, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hedenljung, Rebecca
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Vi är varandras arbetsmiljö: En kvalitativ studie av hur enhetschefer för hemtjänstverksamhet arbetar med social och organisatorisk arbetsmiljö.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats handlar om enhetschefers upplevelse av sina medarbetares sociala och organisatoriska arbetsmiljö. Studien syftar till att belysa och kartlägga hur enhetschefter inom hemtjänstverksamheten i en mellanstor kommun definierar, upplever och arbetar med sina medarbetares sociala och organisatoriska arbetsmiljö. Detta genom att undersöka och beskriva vad enhetscheferna själva ser som förutsättningar för en god arbetsmiljö, men även att kunna belysa vilka aspekter som kan försvåra arbetsmiljö arbetet.

    Studien har en induktiv ansats och ett kvalitativt tillvägagångssätt och genomförs genom fallstudier. Fyra stycken enhetschefer inom hemtjänstverksamhetetn i en mellanstor kommun intervjuades genom semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Genom en innehållsanalys härleddes resultat ur intervjuerna vilket i sin tur ställdes i relation till Karaskes & Theorells (1990) krav, kontroll och stöd modell.

    Slutsatserna som presenteras belyser enhetschefernas inverkan på medarbetarnas arbetsmiljö, där ses vikten av att enhetscheferna verkar som ett gott socialt stöd genom att se och bekräfta sina medarbetare i en verksamhet där arbetssituationen kan vara pressad.

  • 39.
    Alsén, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Den dolda ytan: En kvalitativ studie om myndighetsutövande personals strategier i arbetet med vuxna missbrukare2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka synsätt och strategier i arbetet med vuxna missbrukare hos myndighetsutövande personal inom socialtjänsten. Bakgrunden till studien är att det finns ett inneboende dilemma med att som myndighetsutövande personal, dels arbeta som en representant för en myndighet med ramar som begränsar och dels arbeta i direktkontakt med medborgarna som ska ha hjälp. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, med intervjuer, där fem myndighetsutövande personal i tre olika kommuner i södra Sverige intervjuades. Som teoretisk utgångspunkt för att analysera empirin har Michael Lipskys teoretiska begrepp street-level bureaucrats använts. Studiens resultat stämmer i stort överens med vad den tidigare forskningen säger inom området och de teoretiska begrepp som har använts. Huvudslutsatsen i studien är att myndighetsutövande personal som jobbar med missbruk använder sig av i huvudsakligen två olika synsätt och strategier som beror på klientens grad av missbruksproblem. När en klient anses ha lättare missbruksproblematik hänvisas de till kommunens egna öppenvård. När en klient har tyngre missbruksproblematik används en rad olika insatser som framförallt beror på olika klientegenskaper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Uppsats
  • 40.
    Alturk, Abed
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Gebregziabher, Simon
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ungdomskriminalitet på Ålidhem: En kvalitativ studie om ungdomskriminalitetens orsaker och det förebyggande arbetet på Ålidhem i Umeå2021Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks unga män i åldern från 18 - 30 år och deras uppfattningar kring Ålidhemsområdets brottsutveckling. Nyckelord vi har använt oss utav är ungdomskriminalitet, utsatta områden och segregation. Denna studie har en kvalitativa ansats av data som samlades in från sex olika respondenter. En av dessa arbetade på BRÅ och de fem resterande var män i åldern mellan 18-30 år gamla. Resultaten i studien visar en mängd olika skäl till att man dras in i kriminalitet på Ålidhem och hur det står i förhållande till de förebyggande insatserna på området. De främsta faktorerna till att man dras in i kriminaliteten är bekräftelse, brist på förebilder och utanförskap. Utifrån intervjuerna framkom det att respondenterna upplever brister i det förebyggande arbetet och de har nämnt olika tillvägagångssätt till ett bättre förebyggande arbete, som hur man ser på polisen och vad som kan ersätta deras höga närvaro i området. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Alvarsson, Rebecka
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Forsman, Sandra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Gruppmotiverande samtal vid långvarig psykisk sjukdom: Gruppdeltagare och samtalsledares upplevelser2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en utvärdering av ett motivationsprojekt, vid namn motivationsgruppen, inom psykiatrisk öppenvård i Västerbottens län. Motivationsgruppens mål var att öka livskvalitén för patienter med långvarig psykisk ohälsa med gruppmotiverande samtal.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa gruppdeltagarnas och samtalsledarnas erfarenheter av motivationsgruppen som helhet samt MI som samtalsmetod, med tonvikt på förväntningar och utfall samt specifikt positiva och negativa upplevelser.

    Metod: Tio intervjuer med två samtalsledare och tre gruppdeltagare har utförts vid två tillfällen, ett frågeformulär till gruppdeltagare har skickats ut samt information om gruppens samansättning (kön, diagnos, sysselsättning etc.) har inhämtats. En innehållsanalys har utförts på det insamlade materialet.

    Resultat: Visar att ingen livsstilsförändring har kunnat konstateras med hjälp av motivationsgruppen. Däremot har de intervjuade gruppdeltagarna redovisat en ökad socialisering och mindre isolering. Fikastunden har presenterats som den viktigaste aspekten med motivationsgruppen.

    Diskussion: Det finns möjligheter till utveckling av motivationsgruppen. Gruppdeltagarnas samt motivationsgruppens syfte överensstämde inte med varandra, vilket har problematiserat förutsättningarna. De positiva effekterna som bruten isolering har redovisat är mer förenligt med peer-supportkonceptet än motiverande samtal. Mer utvärdering angående motivationsgruppen behövs för att synliggöra eventuella livsstilsförändringar sker med hjälp av gruppen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Alvarsson, Rebecka
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ragnarsson, Cassandra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    De våldsutsatta barnen: -tingsrättens bedömningar och resonemang kring frågor som rör vårdnad-, boende-, och umgänge.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De sju domar som utgör urvalet i studien berör frågor som handlar om vårdnad, boende och umgänge. De är hämtade från Umeå tingsrätt mellan perioden år 2015–2017. Domarna studerades med riktad innehållsanalys, med fokus på fysiskt våld, psykiskt våld och barn som bevittnat våld. För att få en helhetsbild och en tydlig beskrivning på den rättsliga processen, från yrkande till domslut, har följande teman valts ut. Teman är: yrkande, fysiskt våld, psykiskt våld, barn som bevittnat våld, barns mående/beteende, insatser och domslut. Utifrån dessa teman ges en tydlig bild på hur tingsrätten resonerar i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Resultatet visar på att tingsrätten resonerar utifrån barnets bästa med ett genomgående barnperspektiv där varje fall bedöms utifrån sin individuella situation. Vidare visar resultatet, att fysiskt- och psykiskt våld uttrycks och utförs på olika sätt och att barnet påverkas av det. Allt våld inom familjen bedöms inte som straffbart enligt den rådande lagstiftningen, trots att de kan ge stor skada på barnet, både i nutid och framtid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    De våldsutsatta barnen -tingsrättens bedömningar och resonemang kring frågor som rör vårdnad-, boende-, och umgänge.
  • 43.
    Amrén, Ida
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Persson, Nellie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hemmasittare eller skolexkluderad?: Vad spelar det för roll?2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn och unga som inte närvarar i skolans undervisning, anses av många som ett växande samhällsproblem. Närvaroproblem är det begrepp som vi valt för att benämna problematisk skolfrånvaro.

    Syftet med denna uppsats är att belysa hur närvaroproblem kan yttra sig. Uppsatsen undersöker vad som kan orsaka närvaroproblem, vilka konsekvenser det kan få för barn och unga samt hur orsakerna och konsekvenserna kan tänkas förebyggas. Detta kommer undersökas genom fenomenografi. Materialet som undersöks är tre podcastavsnitt och ett videoreportage.

    I uppsatsen kunde flertalet orsaker bakom skolfrånvaro återfinnas, några av de huvudsakliga var mental ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och livsförändringar. De konsekvenser som hittades var bland annat förstärkt mental ohälsa, försämring av social samvaro samt svårigheter att få insatser. Några viktiga beståndsdelar som ledde till förbättrat mående och närvaro var bland annat individualiserade insatser, motiveringsarbete och små undervisningsgrupper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Amundsson, Josefin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eldeklint, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Wegner, Felicia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Behandla mig som den (trans)person jag är: En kvalitativ studie om hur transpersoner upplever bemötandet från kuratorer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie i vilken sex personer som identifierar sig som transpersoner berättade om hur de upplever bemötandet från kuratorer. Dessa upplevelser samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt möjlighet att skriftligen svara på frågor utifrån olika teman. Det fanns inget krav på var deltagarna skulle ha mött en kurator, men alla uppgav att de hade träffat kuratorer inom vården. I berättelserna beskrev deltagarna sina upplevelser av dåligt respektive bra bemötande, samt om relationen till kuratorn. Resultatet av studien utmynnade i tre kategorier; förväntningar inför bemötande, hur bemötandet upplevs, samt framgångsfaktorer för ett adekvat bemötande. Dåligt bemötande visade sig vara diskriminering, användande av felaktiga eller föråldrade begrepp/pronomen, samt att kuratorn lägger onödigt fokus på transidentiteten. Resultatet visade även att deltagarna upplevde en skillnad att gott bemötande var vanligare inom transvården än övriga vården. Gott bemötande präglades av respekt och transkompetens. Resultatet analyserades utifrån queerteori/heteronorm, stigma samt Husserls livsvärldsteori, för att förklara hur samhälleliga normer påverkar både vilket bemötande som erbjuds samt hur det uppfattas. Slutsatserna var att bemötandet varierade beroende på om kuratorn arbetade inom eller utanför transvården, men att dåligt bemötande kunde förbättras med hjälp av ökad kompetens genom utbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Henriksson, Nadja
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Såklart jag hade ADHD!: En kvalitativ studie om individens upplevelse av att få diagnos i vuxen ålder2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ADHD syns inte utanpå men känns desto mer inuti, och idag är det allt fler vuxna som diagnostiseras. Samtidigt har det främst bedrivits forskning om ADHD inom den medicinska forskningen, och det saknas samhällsvetenskaplig forskning om diagnosen. Mycket av den forskning som finns idag kring ADHD belyser olika behandlingsformer och vad som händer rent kroppsligt, men det saknas forskning som belyser upplevelsen att få en ADHD-diagnos. Syftet med vår studie är därför att få en djupare förståelse för hur det är att diagnostiseras med ADHD i vuxen ålder, hur det är att leva med diagnosen samt vilket stöd individen upplever sig ha fått i samband med diagnostisering. För att besvara syfte och frågeställningar på ett optimalt sätt valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, med fenomenologisk induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod valde vi att intervjua fyra individer som samtliga har fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick från en utformad intervjuguide. Kvalitativ konventionell innehållsanalys valdes som metod för att analysera det insamlade materialet på ett förutsättningslöst sätt. 

    Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde både positiva och negativa känslor i samband med att de fick sin diagnos. Resultatet visade även att samtliga respondenter blev erbjudna diverse hjälp- och stödinsatser i samband med diagnostisering, men att de även har fått erfara brister i vården som exempelvis väntetid och dåligt bemötande. Vidare visade resultatet att respondenterna upplever att ADHD-diagnosen hindrar deras funktionsförmågor på olika sätt, men att vardagen har förbättrats med hjälp av medicin och diverse strategier som de använder sig av. Slutligen visade även resultatet att samtliga respondenter upplever att det finns en stor okunskap kring ADHD i samhället samt att allmänheten har en synnerligen stereotyp och ensidig bild av hur en individ med ADHD är. Här ser vi ett behov av framtida forskning och föreslår studier kring arbetssätt och bemötande gentemot individer som har en ADHD-diagnos, vilket är av yttersta relevans för socialt arbete. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lindberg, Andreas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Brott i media: En studie av medias framställning av brottspåföljder och kriminella individer2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Brott i media
  • 47.
    Andersson, Fanny
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Andersson, Theres
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    "Man går inte vidare från det här, det är liksom inte något man lämnar bakom sig": Behov av stöd efter att ha mist en närstående i självmord2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett självmord påverkar inte enbart den enskilde, utan även en mängd personer i den enskildes omgivning. Tidigare forskning visar på att processen som efterlevande genomgår kan vara mycket varierande. Forskningsfältet påvisar även vikten av stöd till efterlevande som genomgår en sorgeprocess. Syftet med denna studie är att undersöka vilket behov av stöd efterlevande har efter att ha förlorat en närstående i självmord, med utgångspunkt i efterlevandes egna berättelser. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med personer som mist en närstående i självmord och genomgående i studien har ett narrativt synsätt anammats. Intervjuerna har genomförts via semistrukturerade telefonintervjuer. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett centralt resultat i studien är att stöd till efterlevande är viktigt. Behovet av stöd som synliggörs i studien är varierande och unikt för varje efterlevande, vilket lyfts fram genom fyra olika teman. Tre övergripande teman som identifierades var: direkt stöd, långvarigt stöd och preventivt stöd. Det fjärde tema som identifierades var: efterlevande som riskgrupp. Det varierande behovet av stöd påvisar en komplex sorgeprocess som innebär att det finns svårigheter att bistå med adekvat stöd. För att uppfylla efterlevandes behov av stöd krävs det att stödet ges både direkt, långvarigt och preventivt. Det krävs även att stödet kommer från flera olika aktörer samtidigt och kan samverka med varandra, för att skapa ett adekvat stöd som sträcker sig över tid. Det fjärde temat påvisade att efterlevande som förlorat en närstående i självmord, kan utgöra en riskgrupp för att själv få självmordstankar samt ökad risk för självmord. Detta indikerar på ett behov av stöd som kan komma att bli aktuellt för efterlevande som får tankar på självmord. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Andersson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kvick, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    "Jag skulle aldrig bli som dem": En kvalitativ studie om missbrukares motivation till drogfrihet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Studien syftar till att undersöka vad som stärker respektive hämmar motivationen till drogfrihet hos personer med missbruk samt vilken relevans identitet och socialt nätverk har för den processen. Tidigare forskning har visat på vikten av motivation för att möjliggöra de förändringar som krävs för att kunna lämna missbruket bakom sig.

    Denna studie är av explorativ induktiv karaktär med kvalitativa intervjuer som utgångspunkt. Fem intervjuer utfördes med individer på HVB- eller LVM-hem som haft ett självutnämnt missbruk under minst fem år.

    Resultaten visade att samtliga deltagare beskrev sig själv som ensamma efter att de sagt upp kontakten med majoriteten av sina vänner. Ju längre de varit i missbruket desto svårare var det för dem att förstå vem de var innan och vem de skulle komma att bli under avhållsamhet. Orsaken till att deltagarna ville bli drogfri berodde till största del på familjemedlemmar som de inte ville skada mer. Mindre fokus lades på deras personliga fördelar som avhållsamhet skulle kunna innebära. Några av deltagarna upplevde sig själv som värdelösa, en last för samhället och samtliga inom familjen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Jag skulle aldrig bli som dem"
  • 49.
    Andersson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lindberg, Moa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kurator inom hälso- och sjukvården: En kvalitativ studie om kuratorns upplevda arbetssituation2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdens upplevda arbetssituation ser ut. Studien tar upp olika faktorer som påverkar kuratorn i dennes arbete, bland annat faktorer som stress, arbetsmiljö, delaktighet samt yrkesrollens status för att nämna några. Kuratorn beskrivs som en ensamprofession i ett medicinskt kontext och med den här studien försöker vi få en bild av hur detta kan påverka kuratorerna i deras arbetssituation. Genom en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer tillsammans med kuratorer från hälso- och sjukvården har vi fått fram vårt resultat. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av Grundad teori. Resultatet visar bland annat att flera kuratorer inom hälso- och sjukvården upplever en hierarki mellan de olika professionerna på sin arbetsplats. Respondenterna i studien anser att en yrkeslegitimation skulle kunna göra skillnad för statusen på socionomyrket. Resultaten visar också att både den fysiska och psykiska arbetsmiljön påverkar kuratorerna i deras dagliga arbete. Respondenterna lyfter även fram hur viktigt det är med delaktighet och påverkan, både kring deras egen arbetssituation men också verksamheten i stort.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kurator inom hälso- och sjukvård
  • 50.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hägglöf, Lisa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    "Alla har ju rätt till ett bra liv": - Att vara anhörig till en äldre med demenssjukdom2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de mest vanliga sjukdomarna som drabbar äldre idag är demens. I Sverige har vi 1,3 miljoner människor som vårdar eller stödjer en närstående i hemmet och just anhöriga till personer med demens visar sig vara den grupp som bär den största bördan. Enligt socialtjänstlagen skall stöd erbjudas till den som vårdar en närstående som är äldre. Men att stöd finns och vilka stöd som finns är det inte alla som vet. Den här studien har som syfte att undersöka den upplevda situationen av att vara anhörig till en äldre med demenssjukdom samt vilket stöd och stödbehov som finns. Genom semi-strukturerade intervjuer med både anhöriga och yrkesprofessionella i två större städer i norra Sverige har material samlats in och analyserats. Resultatet visar att demens är en anhörigsjukdom som drabbar många människor världen över. Trots att det finns en skyldighet från kommuner i Sverige att erbjuda stöd till de som vårdar en närstående i hemmet är det många anhöriga som fortfarande belastas. Den stora belastningen beror främst på ansvaret man som anhörig känner samt vilken kunskap man har om sjukdomen och de stöd som finns. Med rätt stöd kan man underlätta för både den anhörige och den sjuka. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 1969
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf