I Sverige kan förebyggande sjukpenning lämnas till den som genomgår medicinsk behandlingeller medicinsk rehabilitering i syfte att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstiden, eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Syftet med förmånen ärsåledes att en enskild ska kunna vara frånvarande från sitt arbete i den utsträckning det behövsför att medverka i medicinska insatser som kan förebygga att arbetsoförmåga på grund avsjukdom alls uppstår. Genom detta förebyggande syfte är förmånens ersättningsvillkor i högutsträckning knutna till prognostiska bedömningar i flera steg. Försäkringskassan, som är den myndighet som ska administrera ersättningen, ska bland annat bedöma om det finns en risk försjukdom, om den medicinska behandling som erbjuds kan förkorta eller förebygga sådan sjukdom i det enskilda fallet, samt om sjukdomen i sig kan förväntas sätta ner arbetsförmågan – vilket placerar förmånen mycket nära hälso- och sjukvårdens medicinska expertis. I artikeln visas att dessa omständigheter har förklaringsvärde för att Försäkringskassan samt hälso- ochsjukvården uppvisar vissa brister i samsyn när det gäller hur begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet ska förstås samt om förmånens syfte och funktion – och att detta inverkar på hur förmånens förebyggande (profylaktiska) syfte får genomslag i rättstillämpningen samt i sjukförsäkringen.
Drygt hälften av de svenska kommunerna har infört valfrihet inom hemtjänst baserat på lagen om valfrihetssystem (LOV). Detta valfrihetssystem mynnar ut i en ”välfärdsmix” i kommunerna, där offentliga och privata utförare konkurrerar med varandra. I artikeln undersöks hur den offentliga utföraren av hemtjänst presenterar sin verksamhet i en kontext av LOV och marknadisering. Tillämpas tillvägagångssätt mot ”konvergens” eller ”divergens” i förhållande till idén om det privata företaget? Med ”konvergens” avses att den offentliga utföraren försöker efterlikna det privata företaget i presentationen av sin verksamhet, medan ”divergens” istället avser att den offentliga utföraren för fram skillnader. Den empiriska studien består av en riktad innehållsanalys och omfattar 106 LOV-kommuner som presenterat den offentliga hemtjänstutföraren på kommunens hemsida. Studiens övergripande slutsats är att det dominerande tillvägagångssättet handlar om divergens, kryddat med inslag av konvergens. I den offentliga utförarens presentationer betonas exempelvis det kommunala ägandet samt kommunernas erfarenhet av att bedriva hemtjänst. Samtidigt förekommer företagsinspirerade inslag, som användandet av begreppet ”kund”. Studiens resultat placeras in i en övergripande diskussion om hur offentliga utförare utvecklas i en kontext av marknadisering. Att offentlig verksamhet okritiskt ”importerar” tillvägagångssätt från privata företag kan utmana centrala värden i förvaltningen, som öppenhet, saklighet, universalism och följsamhet till den demokratiska styrningskedjan.
Trenden att använda styrelser som styrform inom och mellan offentliga organisationer utgör nya utmaningar för de folkvalda politiker som ofta innehar uppdragen som styrelseledamöter. De träder nu in i styrelserum och leder offentligt ägda bolag som verkar enligt en marknadsbaserad logik. I den här litteraturstudien granskar vi forskning om bolagsstyrning för att utröna vilka nya roller detta kan medföra. Tre styrelseroller diskuteras: övervakare, mentorer och länkare till externa resurser. Vi granskar även vilka metoder forskare använt för att studera bolagsstyrning och finner en påtaglig dominans av kvantitativa metoder. Vilket dels kan ha påverkat vilka teoretiska modeller som har skapats, dels pekar det på möjliga luckor som forskningen framåt kan fylla. Analysen visar även att roller som härrör från bolagsstyrning inte behöver stå i strid med klassiska politikerroller – de skulle kunna komplettera dem. Studien bygger på 129 artiklar publicerade i 4 topptidskrifter under 2010–2019.