umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Rantatalo, Oscar
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Police Education Unit at Umeå University.
    Haake, Ulrika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lindberg, Ola
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Sparrhoff, Gun
    Linköpings universitet.
    Bäck, Thomas
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Den pluralistiska ledarskapsforskningen: en översikt över svenska avhandlingarom ledarskap 2003–20142016In: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 18, no 3, p. 3-29Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Ledarskap har i ett internationellt perspektiv studerats över tid men hittills vet vi ganska lite hur det svenska forskningslandskapet ser ut. Svensk ledarskapsforskninghar anekdotiskt konstaterats vara svag samtidigt som Sverige, med en arbetsmarknad präglad av samförstånd och korta beslutsvägar, utgör en intressant kontext för ledarskapsstudier. En delaspekt av forskning om ledarskap är hur fenomenet studerats i avhandlingar. Givet dessa konstateranden syftar följande forskningsöversikt till analysera doktorsavhandlingar om ledarskap skrivna 2003–2014. Specifikt besvaras fyra frågor: 1) Vilka ämnen och institutioner studerar ledarskap? 2) Vad studeras i avhandlingar om ledarskap? 3) Hur har ledarskap studerats? 4) Vilka kunskapsbidrag kan identifieras i de analyserade avhandlingarna? Totalt analyserades 70 avhandlingar i studien och valet att analysera avhandlingar motiveras av att doktorsavhandlingar kan spegla lokal praxis och trender i kunskapsbildning inom akademin. Resultatet visar på att ledarskap som forskningsfält är fragmenterat mellan olika ämnen och forskningsbedrivande institutioner, att kvalitativa metoder var vanligare än kvantitativa samt att förvånansvärt lite av forskningen relaterar till, eller tar avstamp ifrån, andra svenska eller skandinaviska forskargruppers arbeten. I artikeln diskuteras avslutningsvis hur bristande kommunikation mellan forskningsmiljöer kan hänga ihop med att ledarskap i många av destuderade avhandlingarna studerats instrumentellt som en delmängd av andra ämnesområden.

  • 2.
    Rönnberg, Linda
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Att göra styrning och styra görande: Skolinspektionens aktiviteter för ökad genomströmning från gymnasieskolan2019In: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 21, no 1, p. 34-57Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Problematiken med avhopp och hög andel elever med ofullständig gymnasieutbildning står högt på den svenska politiska dagordningen. Reformarbetet på området bedrivs av flera aktörer på olika nivåer, där myndigheter, kommuner, fristående skolhuvudmän och givetvis rektorer och lärare i gymnasieskolor är några av de mest centrala. Här studeras en av dessa policyaktörer, nämligen den statliga myndigheten Skolinspektionen (SI), med syftet att beskriva och analysera SI:s aktiviteter som kan kopplas till att förhindra avhopp och öka genomströmningen från gymnasieskolan. Empiriskt bygger studien på myndighetstexter och på intervjuer med myndighetsledning och skolinspektörer. Teoretiskt utgår studien från ett perspektiv där styrning ses som ett verb (Clarke 2015; Ozga 2016) och analyserar aktiviteter, processer och det arbete som utgör själva görandet av styrning och som sker både inom och mellan olika institutioner och organisatoriska nivåer. Studien visar att SI:s aktiviteter, som de har stor handlingsfrihet att utforma, och inte minst SI:s så kallade kvalitetsgranskningar, kan förstås ur detta perspektiv. SI lägger problemlösningsansvaret för att minska gymnasieavhopp hos rektorer, lärare och skolpersonal. I arbetet rekommenderas och premieras vissa arbetsmetoder, ansatser och kunskapsbaser. Dessa styrningsaktiviteter bygger på vissa föreställningar och kunskaper som görs manifesta och genom inspektörernas arbete i form av ett slags »skuldbeläggandets politik«.

1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf