umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Olsson, Johanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning: Kritiska reflektioner och ”halleluja moments”2011In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, no 2, p. 77-87Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.

  • 2.
    Eklöf, Jenny Katarina
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of historical, philosophical and religious studies.
    Bokrecension: Why Students Resist Learning. A Practical Model for Understanding and Helping Students2018In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 8, no 2, p. 69-71Article, book review (Other academic)
  • 3.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1, p. 23-35Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det pedagogiska ledarskapet inom högre utbildning fokuseras allt mer. Det understryksgenom att flera lärosäten föreskriver såväl att pedagogiska ledare ska finnas på olika nivåersom vilka övergripande uppgifter dessa ska ha. Denna artikel är ett resultat av en fallstudieav hur de tillägnade kunskaperna och färdigheterna från kursen Pedagogiskt ledarskap, enkurs för målgruppen studierektorer/pedagogiskt ansvariga eller motsvarande arrangerad avUniversitetspedagogiskt centrum, har bidragit till deltagarnas professionalisering av det pedagogiskaledarskapet ett år efter kursens slut. Fallstudien genomfördes genom gruppintervjuer.Respondenterna uttryckte att de fått ett stärkt självförtroende i rollen som pedagogiska ledaresamt att kursen bidrog till en professionalisering av rollen som pedagogiska ledare genomatt stärka identiteten, att skapa en början till en handlingsetik bestående av delvis deladevärderingar kring det pedagogiska ansvaret samt ge utbildning och träning i färdighetersom har sin grund i teoretisk kunskap. Kursen Pedagogiskt ledarskap ger därmed ett stöd i en process mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet.

  • 4.
    Larsson, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography and Economic History, Economic and social geography.
    Planering, progression, profession: hur studenter blir planerare2017In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 7, no 1, p. 85-97Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    De kunskaper som utvecklas med stöd i de nationella examensmålen för värderingsförmåga och förhållningssätt är de som ligger närmast den professionella identiteten. Denna kunskapskategori ges begränsat utrymme i de förväntade studieresultat som examineras inom samhällsplanerarprogrammet vid Umeå universitet. Trots detta får studenterna anställning som planerare, ofta kort efter att de tagit sin kandidatexamen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur kunskapsmässig progression underbyggs avseende värderingsförmåga och förhållningssätt i en planerarutbildning med kulturgeografi som huvudområde. I denna artikel redovisas en analys av samhällsplanerarprogrammet. De kurser i kulturgeografi som ingår i programmet analyseras utifrån förväntade studieresultat, läraktiviteter och examinationsformer i syfte att spåra den planerade progressionen. Särskild uppmärksamhet ägnas kunskapskategorin värderingsförmåga och förhållningssätt. Resultaten diskuteras utifrån en modell för att förstå vilka typer av kunskaper som används vid avvägningar och beslut i planeringsprofessionen. Analysen visar att samhällsplanerarprogrammets planerade progression följer principen att först ge studenterna breda ämneskunskaper, därefter utveckla metodfärdigheter och mot slutet utveckla mer komplexa och handlingsinriktade kunskaper. Den visar också att den planerade progressionen är begränsad i att underbygga normativa aspekter av studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt.

  • 5.
    Lindström, Niclas
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of historical, philosophical and religious studies.
    The Coddling of the American Mind: How Good Intentions and Bad Ideas Are Setting Up a Generation for Failure2019In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, no 2, p. 25-28Article, book review (Other academic)
  • 6.
    Malmberg, Anja
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Seminariestruktur för att hjälpa studenter att tänka om en etablerad praktik2014In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, no 2, p. 141-145Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenteras en struktur för ett seminarium eller en seminarieserie, där målet är att studenten ska kunna tänka om och i förlängningen förändra den etablerade yrkespraktik som den utbildas för. Seminariestrukturen har tre steg som är lätta att variera efter innehåll och mål.

  • 7.
    Råde, Anders
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Ett examensarbete för både yrke och akademi: en utmaning för lärarutbildningen2014In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, no 1, p. 19-34Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Lärarutbildningens examensarbete kan studeras utifrån två delvis olika förhållningssätt. Ett yrkesorienterat, med fokus på yrkeskunskap, och ett akademiskt orienterat, med fokus på vetenskaplig kunskap. Den akademiska orienteringen har en stark ställning inom lärarutbildningen, och en frågeställning är om detta försvårar möjligheten att genomföra yrkesorienterade examensarbeten. Syftet med denna studie är att studera yrkesorienterade examensarbeten inom lärarutbildningen och hur dessa förhåller sig till den akademiska orienteringens vetenskapliga krav. 84 yrkesorienterade examensarbeten omfattande 15 hp, från lärarutbildningen, granskades utifrån sex aspekter på vetenskaplig kvalitet. För två aspekter, problemformulering och metod, hade en liten del av arbetena brister. För två aspekter, genomförande och slutsatser samt forskningsanknytning, hade en stor del av arbetena brister. Inom aspekten genomförande och slutsatser hade bristerna tre olika karaktärer: bristfällig empirisk prövning, där produktinriktade arbeten dominerade; separata delar, där gestaltande arbeten dominerade; och ologiska delsyften, där enbart undervisningsförsök förekom. Avslutningsvis diskuteras hur examensarbetet kan utvecklas till att bli både yrkesorienterat och akademiskt orienterat.

  • 8.
    Råde, Anders
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Fågel, fisk eller mittemellan?: handledares uppfattningar om lärarutbildningens examensarbeten2016In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, no 2, p. 139-155Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kärnan för en akademisk professionsutbildning, som lärarutbildningen, är att den omfattaroch kan integrera både vetenskapliga och professionella mål, vilket även bör avspeglas i utbildningensexamensarbeten. Dock innebär denna integrering vissa svårigheter eftersom denkan skapa spänningar mellan det som kan benämnas traditionellt vetenskaplig bildningsidealoch ett mer nyttoinriktat professionsideal. Denna studie syftar till att belysa handledaresuppfattningar om dels vilka vetenskapliga och professionella mål examensarbetet bör uppnå,dels om möjligheter och svårigheter med integreringen av vetenskapliga och professionella målför examensarbeten inom lärarutbildningen. 24 intervjuer har genomförts med disputeradehandledare för examensarbeten inom ordinarie lärarutbildning. Resultatet visar å ena sidanatt examensarbetet ofta kännetecknas av att innefatta både vetenskapliga och professionellamål, att integreringen av målen ses som något positivt och att konkreta integreringsmöjligheterlyfts fram. Resultatet visar å andra sidan att vissa handledare värderar de vetenskapliga måleni högre grad, att integrering av målen ses med viss tveksamhet och att det finns konkretasvårigheter för integrering av de två målområdena.

1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf