umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ek, Hans
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Isaksson, Joakim
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Rikard
    Høgskolen i Østfold, Avdeling for helse- og sosialfag.
    Professioner, makt och samverkan mellan myndigheter: socialtjänstens, skolans och BUP:s arbete med ungdomar som inte går till skolan2017Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 24, nr 1, s. 59-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    School non-attendence is often a sign of a complex combination of different kinds of problems, which means that these children and young people are often in need of composite help from several different types of professions within various authorities. The purpose of the study was to examine how school authorities, the Social Services and Child and Adolescent Psychiatry (BUP) collaborate in their work with young people who do not go to school. The study comprised a thematic analysis of qualitative interviews with managerial representatives of the respective authorities. The empirical material consisted of 12 qualitative interviews with heads of units at BUP (5 individuals), section managers from Social Services (3 individuals) and principals from compulsory schools (4 individuals) in three municipalities in western Sweden. According to the results, it seems problematic to manage the positions of power that may arise in collaboration between the parties. A position of power thus implies the right to make a desicion as a profession as well as activities that are related to each other. The right to make a desicion means the mandate to determine which measures should be put in place for the young people and their families. This study also shows that the parties should develop a common knowledge base that is a combination of educational, social and psychiatric perspectives. The common knowledge base can reduce the risk of power imbalance between the parties.

  • 2.
    Grell, Pär
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Ahmadi, Nader
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hur inverkar organisationsstrukturen på socialtjänstens klientarbete?: en sammanfattning av kunskapsläget2013Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 20, nr 3-4, s. 222-240Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Organisatorisk specialisering präglar dagens sociala arbete. Konsekvenserna av denna specialisering har dock inte studerats vetenskapligt i någon större utsträckning. Spänningsfältet mellan organisatorisk specialisering och dess motpol integrering är utgångspunkten för denna artikel, som sammanfattar och diskuterar kunskapsläget när det gäller hur olika organisationslösningar inverkar på socialtjänstens klientarbete.

  • 3.
    Ineland, Jens
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Molin, Martin
    Göteborgs universitet .
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Normalitet och identitet i det senmoderna: om personer med intellektuella funktionshinder i relation till utbildning och arbete2013Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 20, nr 1, s. 53-70Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln diskuterar och problematiserar de erfarenheter som unga vuxna personer med intellektuella funktionshinder ger uttryck för i relation till en organisatorisk och samhällelig kontext. En utgångspunkt i artikeln är spänningsförhållandet mellan funktionshinderpolitikens institutionella logik och de idéer, identiteter och föreställningar om framtiden som kommer till uttryck hos unga vuxna personer med intellektuella funktionshinder. Vi relaterar till ett bredare samhällsperspektiv och argumenterar för att nya livsstilsanspråk är nära förknippade med föreställningen om det senmoderna samhället och dess ökade krav på flexibilitet och ständigt återskapande av identiteter.

  • 4.
    Ineland, Jens
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sjöström, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Normalisering, autenticitet och reflexivitet: om iscensättande av det vanliga livet i handikappomsorg2007Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 14, nr 4, s. 266-279Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    This article attempts to elaborate on the scholarly discourse about normalisation in disability care. More specifically, the problem of imitation is addressed. The aim is to cast light on the tension between artificially created, “authentic” reality in activities that try to achieve nor-malisation for people with disability. The discussion is carried out by using examples from theatre for people with mental disability and home care for people with long-term mental ill-ness.

    Disability care in Swedish municipalities is described in terms of institutional logic. The logic of care is characterised by three sets of elements: regulative elements are made up of legislation, policy guidelines and organisational framework; normative elements like integra-tion and participation are grounded in national disability policy; cognitive elements are taken-for-granted values held by actors on the disability field, e.g. the value of work, not staying up all night, etc.

    When professionals undertake normalising activities, the logic of care is welded with a logic of everyday life. The underlying assumption appears to be that users benefit from lead-ing a life as similar to what is considered as normal as possible. The article probes deeper into two such logics, the logic of theatre and the logic of home. The logic of theatre stresses the artistic and creative elements of the work with disabled clients, which creates the opportunity to achieve alternative identities for users. The logic of home involves values such as a sense of control, the home as conveyor of identity, and providing a setting for important relations.

    Both theatre and home care involve institutional ambiguities. When welfare institutions attempt to imitate authentic everyday life, the assumption is that this would bring about posi-tive effects for clients. However, it is difficult to create this kind of authenticity within the therapeutic context of disability care – clients and outsiders are likely to see through the artifi-cial design of the situation. Occasionally, though, magic moments may occur when clients and staff engage in genuine activities that transcend the therapeutic purpose.

    However, given Giddens’ conception of late modernity, the problem of imitation may ap-pear less problematic. The design of normal-appearing environments in disability care seems to be similar to and no-less artificial than what is the case with normal people, in an age where individuals increasingly tend to reflexively create their identities.

  • 5.
    Isaksson, Cristine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Skolkuratorers handlingsutrymme: gränser, legitimitet och jurisdiktion2014Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 21, nr 1, s. 47-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolkuratorers handlingsutrymme förhandlas fram på en arena som domineras av utbildningsverksamhet och där skolkuratorn ofta ensam företräder sin yrkesgrupp och sitt uppdrag. Artikeln visar att skolkuratorernas uppdrag är vagt formulerat och hur handlingsutrymmet är beroende av både formella och informella resurser. 

  • 6.
    Johansson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    ”Låt dom aldrig slå ner dig.”: Bloggen som arena för patientaktivism2013Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, nr 3-4, s. 203-221Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sociala medier kan innebära nya möjligheter för psykiatriska patienter att föra fram sina perspektiv. I denna artikel analyseras ett svenskt bloggforum där patienter förenas i kampen för en bättre psykiatrivård. Syftet är att undersöka hur bloggmediet kan användas för att utmana och/eller reproducera normer och maktförhållanden i relationen mellan patient och psykiatri.

  • 7.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hänsynstagandets paradoxer: Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende2014Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, nr 2, s. 232-237Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Larsson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Mobbning: ett tidsbundet socialt problem?2010Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 17, nr 2, s. 134-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel diskuteras mobbning som ett socialt problem. Här visas hur en medial debatt uppstod 1969 och hur mobbning i och med detta konstruerades och etablerades som ett socialt problem. Särskilt fokuseras begreppsformuleringens betydelse.

  • 9.
    Lundgren, Lena M
    et al.
    Center for Addictions Research and Services, Boston University School of Social Work, Boston, MA., USA.
    Armelius, Bengt-Åke
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Armelius, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Brännström, Jan
    Field Research and Development Unit (UFFE), Umeå Social Services, Sweden.
    Chassler, Deborah
    Center for Addictions Research and Services, Boston University School of Social Work, Boston, MA., USA .
    Sullivan, Lisa
    Department of Biostatistics, Boston University School of Public Health, Boston, MA., USA.
    Beskriving av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård2012Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 19, nr 3/4, s. 200-216Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En klusteranalys av intervjuarskattningar från ASI-intervjuns sju olika livsområden för 12833 klienter visade att klienterna kan delas in i tre olika klientprofiler: Narkotikaprofil, Avgränsade alkoholproblem och Alkohol och psykiska problem. I artikeln jämförs de tre profilerna med avseende på missbruksmönster, demografiska faktorer, sociala och psykiska problem, hälsa och immigrationsstatus.

  • 10.
    Lundgren, Minna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Östersunds฀ kommun.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Perlinski, Marek
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Från integrering till specialisering: om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg 1988-20082009Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, nr 2, s. 162-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Individ- och familjeomsorgen i Sveriges kommuner har under de senaste tjugo åren gått från ett mer generalistikt orienterat arbetssätt till en organisation med specialiserade arbetsgrupper. I den här artikeln visar vi på olika former av specialisering och redovisar en kartläggning över hur det ser ut i kommunerna idag. Vi diskuterar också möjliga anledningar till förändringen.

  • 11.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning: Etablering av ett nytt verksamhetsfält2019Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 26, nr 3-4, s. 323-340Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 12.
    Morén, Stefan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lundgren, Minna
    Institutionen för socialt arbete, Mittuniversitetet.
    Perlinski, Marek
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Specialisering eller integration? En studie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatser i tre organisationsformer.:  2010Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, nr 2, s. 189-209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det är en tydlig trend under de senaste tjugo åren att Socialtjänstensorganisation av individ- och familjeomsorgenblivit alltmer specialiserad. I den här artikeln redovisas enstudie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatseri tre kommuner med olika organisationsformer: specialiserad,integrerad respektive blandad organisationsform.

  • 13.
    Morén, Stefan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Perlinski, Marek
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    En domänteori för organisering av socialt arbete i offentlig sektor2015Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 22, nr 1, s. 22-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln presenteras huvuddragen i en domänteori för organiseringen av socialt arbete i offentlig sektor. Syftet är att beskriva – ur ett nordiskt perspektiv – dels hur socialarbetares professionsutövning formas av politik och förvaltning i organisationer för socialt arbete på den lokala nivån, dels hur denna process på lokal nivå i viktiga avseenden villkoras och styrs av övergripande strukturella och institutionella förhållanden på nationell och internationell nivå. 

    Vi konstaterar att offentliga arenor för socialt arbete konstitueras av tre domäner med olika uppgifter och logiker, men samtidigt inbördes sammanbundna och beroende av varandra: politikens domän, förvaltningens domän och professionens domän. De enskilda organisationerna på lokal nivå – konstituerade av de nämnda domänerna med sina respektive logiker – villkoras i sin tur av en fjärde domän: de institutionella villkorens domän. Det handlar om styrningsideal, normer, kunskapssyner och teknologier som råder i samhället, som legitimeras och sprids av centrala institutioner och som styr hur de enskilda organisationerna fungerar. 

    En slutsats i artikeln är att forskning om organisering av socialt arbete i offentlig sektor har mycket att vinna på en flerdisciplinär ansats som länkar samman domänerna politik, förvaltning och profession, och som även beaktar de institutionella villkor i samhället som styr vad som sker på den lokala nivån.

  • 14.
    Nilsson, Bo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Moralisk exkludering: om tiggare i medier i Norr- och Västerbotten2015Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, nr 1, s. 2-21Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Westman, Berith
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Forsgärde, Marianne
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Nygren, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Gruppkultur som hinder och möjlighet för intervention vid samarbetssvårigheter. En studie bland social omsorgs- och vårdpersonal inom äldre och handikappomsorg.:  2003Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, nr 1, s. 48-65Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf