umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 11 of 11
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Brännström, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Allard, Christina
    Samebyars avtalsrätt: en replik2019Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 2, s. 165-169Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I artikeln "Samebyars avtalsrätt" gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar rättslig befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.

  • 2.
    Calleman, Catharina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Arbetsdomstolen och sexismen2000Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 8, s. 685-694Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Calleman, Catharina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    En flexibel arbetsrätt inom personlig assistans?2008Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 5-6, s. 484-498Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Calleman, Catharina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Förstärkt integritetsskydd i arbetslivet?2002Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 5-6, s. 472-482Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Judiciell aktivism eller prejudikatbildning?: en empirisk granskning av Högsta domstolen2016Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 2, s. 143-158Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett antal kommentatorer har hävdat att Högsta domstolen under senare år intagit en ny, friare roll i förhållande till lagstiftaren. Debatten har framförallt kommit att gälla ett antal enskilda och kontroversiella domar som enligt vissa debattörer kan beskrivas som ”judiciell aktivism”. Mot bakgrund av denna debatt och utifrån ett omfattande empiriskt material studerar vi hur Högsta domstolens verksamhet utvecklats över tid. Studien bekräftar att Högsta domstolen genomgått en omfattande förändring, men att det handlar om att domstolen under längre tid utvecklats till en tydligare och aktivare prejudikatinstans, snarare än ett plötsligt utslag av judiciell aktivism.

  • 6.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Mickelsson: två män på vattenskoter vänder upp-och-ner på fri rörlighet för varor2009Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 94, nr 10, s. 1072-1086Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    EG-domstolen avkunnade nyligen dom i Mickelsson, ett mål som gällde begränsningar av bruket av vattenskotrar i svenska vatten. Domen i Mickelsson belyser en föga diskuterad dimension av den redan komplicerade frågan om hur principen om fri rörlighet ska tillämpas och, närmare bestämt, vad som utgör en sådan åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ restriktion (ÅMV) vilken är förbjuden enligt artikel 28 EG. Brukanderegler av det slag som behandlades i Mickelsson passar inte den traditionella uppdelningen i produktregler och försäljningsåtgärder som EG-domstolen etablerade i Keck. Denna artikel undersöker EG-domstolens praxis kring brukanderegler med utgångspunkt i Mickelsson och det relaterade målet mellankommissionen och Italien. Dessa domar klargör hur brukandereglers förenlighetmed artikel 28 EG ska bedömas. Genom domarna har dock EG-domstolen även tagit ett viktigt steg mot en förenklad tillämpning av artikel 28 i allmänhet.

  • 7.
    Derlén, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Perspektiv på prejudikat: En empirisk undersökning av tingsrätternas bruk av Högsta domstolens rättspraxis i tvistemål2019Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 8, s. 751-772Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Betydelsen av HD:s avgöranden som prejudikat har rönt allt större uppmärksamhet, främst med fokus på hur HD själv ser på sin rättspraxis. Denna artikel kompletterar diskussionen genom att undersöka tingsrätternas bruk av prejudikat. Artikeln visar att endast en relativt liten andel av HD:s avgöranden används aktivt i tingsrätterna och att överlappningen mellan de avgöranden som används av tingsrätterna och de som används av HD själv är ytterst begränsad. En möjlig förklaring är att HD i hög grad prövar frågor som mycket sällan uppkommer i tingsrätterna. Detta är inte nödvändigtvis problematiskt, men motiverar en diskussion om hur HD bäst kan leda rättstillämpningen.

  • 8.
    Lindholm, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det europeiska småmålsförfarandet - en liten början till något stort?2008Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 10, s. 848-866Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Småmålsförordningen, som träder i kraft den 1 januari 2009, innebär att EG-rätten på ett mer genomgripande sätt än tidigare påverkar nationell processrätt. Det europeiska småmålsförfarandet innehåller ett flertal nya regler som kan ersätta reglerna i rättegångsbalken i tvistemål av gränsöverskridande karaktär. I artikeln presenteras de ur ett svenskt perspektiv centrala aspekterna av småmålsförordningen.

  • 9.
    Nilsson, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige – en bokanmälan2002Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, s. 430-435Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Schmauch, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna och EU-rätten: en kommentar till en kommentar2014Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 7, s. ?-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Ulander-Wänman, Carin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Arbetsbrist och arbetstagares rätt till kompetensutveckling2017Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 8, s. 613-630Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    En arbetstagares kompetens har betydelse för möjligheterna att behålla ett arbete hos nuvarande arbetsgivare. Förändringar i arbetsgivarens verksamhet kan leda till behov av ny kompetens och att befintliga arbetstagare inte uppfyller de nya arbetskraven. Mot den bakgrunden är det intressant att undersöka vilken rätt eller skyldighet till kompetensutveckling en arbetstagare har med stöd av lagen om anställningsskydd (LAS).2 Det finns även ett värde i att undersöka om arbetstagares kompetensutveckling har haft någon betydelse i Arbetsdomstolens tvister som rört uppsägningar på grund av arbetsbrist och arbetstagares kvalifikationer

1 - 11 of 11
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf