umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Lindmark, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Välfärden, skatterna, baumoleffekten och högerpopulismens framväxt2018Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, nr 7, s. 33-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vi ser i dag en förtroendekris för de politiska krafter som under hela efterkrigstiden har fört en kamp kring avvägningen mellan skatter och offentligt finansierad välfärd under förutsättning att den makroekonomiska jämvikten inteäventyras. Utmanare är högerpopulismen som vunnit mark genom utpekandetav invandring som en allmän förklaring till höga skatter och upplevda brister ivälfärden. Men lika lite som invandringen egentligen kan förklara långsiktigtstigande skatter, lika bortglömd tycks Baumoleffekten vara. Bristen på strukturellekonomisk-historisk analys för att förstå utmaningarna för välfärdsfinansieringär uppenbara

  • 2.
    Andersson, Lars-Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Ekonomisk historia.
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Hane-Weijman, Emelie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Växande Regionala Obalanser2018Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, nr 8, s. 52-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den svenska ekonomiska geografin genomgår en snabb förändring. Allt fler tjänstejobb skapas i storstäderna. I takt med att industrijobben minskar bidrar det till färre jobb totalt sett utanför storstäderna. Det hänger samman med storstädernas ekonomiska mångfald: att tjänsterna växer fram i nära koppling till andra relaterade verksamheter. Många tjänster kräver specialkompetenser och hög utbildning, resurser som främst finns i storstäder. Därtill finns starkare efterfrågan kopplad till högre privat köpkraft och offentlig konsumtion. Då dessa processer i hög grad är självförstärkande, spelar politiken en viktig roll för att hantera omvandlingens negativa effekter.

  • 3. Bergman, Mats
    et al.
    Granlund, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Fler konkurrenter är nyckelnför att sänka läkemedelspriserna2017Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, nr 7, s. 18-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vi finner att fler konkurrenter på marknader för receptbelagda läkemedel varspatent löpt ut leder till lägre priser. Resultatet är väntat, men att empirisktkvantifiera effekten av ökad konkurrens på priset har visat sig vara förhållandevisbesvärligt. Orsaken till detta är problem såsom omvänd kausalitet ochicke-observerade kvalitetsskillnader, men på de marknader vi studerar är dessaproblem små. Resultaten visar att effekten av ytterligare konkurrenter är storäven när det befintliga antalet är betydande. Exempelvis medför en ökning frånsju till tio företag på lång sikt 21 procent lägre priser på generiska kopior.

  • 4.
    Bostedt, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    John Rawls i klimatekonomiska analyser.2018Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 5, s. 86-89Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 5.
    Brülde, Bengt
    et al.
    Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
    Fors, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Är lyckan grön?2013Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, ISSN 0345-2646, Vol. 41, nr 2, s. 45-46Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6. Granlund, David
    En allt rikare befolkning kräver mer resurser till hälso- och sjukvård2018Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 3, s. 3-4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Granlund, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Generisk förskrivning av läkemedel: våga ta steget fullt ut2012Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 40, nr 3, s. 3-4Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Granlund, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Maximera välfärd, inte BNP2015Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 3, s. 91-91Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Granlund, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Medicin kostar mindre efter apoteksreformerna2017Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Granlund, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Skattekilarna får inte blir för låga2015Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 1, s. 3-4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Gyllenram, André
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Hellström, Jörgen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Hanes, Niklas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Förmåga att hantera stress och individers beslut att äga aktier2015Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, nr 1, s. 7-15Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nyare finansiell forskning har påvisat att individers kognitiva förmåga (IQ) påverkar finansiella beslut. Att äga aktier korrelerar t ex starkt med IQ. Men även bland ”smarta” individer är det många som inte äger aktier. Detta är förbryllande, då avkastningen på aktiemarknaden historiskt har slagit andra investeringsalternativ, och det indikerar att det kanske inte räcker med att vara ”smart” för att göra smarta val. En möjlig förklaring till detta, som vi finner empiriskt stöd för, är att även andra personliga egenskaper, som exempelvis stresstålighet, kan påverka finansiella beslut.

  • 12.
    Lindmark, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Andersson, Lars Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Tillväxten och de stigande förväntningarnas missnöje2019Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 47, nr 2, s. 75-76Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Löfström, Åsa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Lön, livslön och livslögn: en studie av könslönegapet i ekonomyrket2012Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 7, s. 36-46Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den könssegregerade arbetsmarknaden har länge fått klä skott för det könsrelaterade lönegapet, men innebär det att gapet är noll i yrken som är könsintegrerade? I denna artikel studeras ekonomyrket. Resultatet visar en skillnad mellan män och kvinnor på sju procent. Gapet varierar dock med yrkets lönestruktur och är mer än tio procent i den övre delen av lönefördelningen mot knappt fyra i den undre. Att likhet i utbildning och yrke skulle borga för ett noll-gap verkar ha stannat vid en förhoppning, en förhoppning som kanske är på väg att utvecklas till en livslögn med konsekvenser för kvinnors livslön.

  • 14.
    Mannberg, Andrea
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Brännlund, Runar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Jansson, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Lindgren, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Pettersson, Thomas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Påverkar skatteundantag hushållens benägenhet att köpa miljöbilar? En studie av Stockholms trängselskatt2015Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, nr 1, s. 32-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sedan januari 2006 är in- och ut-passage genom tullarna i Stockholm belagt med en avgift för bilister. Som ett led i riksdagens mål att helt eliminera utsläppen av växthusgaser 2050 och ha en bilpark oberoende av fossila bränslen 2030 (Regeringens proposition 2008/09:162) undantogs sk miljöbilar från trängselskatten mellan 2006 och 2009. I denna studie har vi undersökt om undantaget av miljöbilar från trängselskatten i Stockholm påverkade sannolikheten att köpa etanolbil (E85). Våra resultat visar att undantaget för etanolbilar i trängselskatten hade en signifikant effekt på etanolbilsförsäljningeni Stockholm.

  • 15. Scocco, Sandro
    et al.
    Andersson, Lars Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia.
    Hur väl bedömer vi effekterna av invandringen på offentliga finanser?2016Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 6, s. 52-62Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tvärsnittskalkyler används ofta för att bedöma invandringens effekter på offentliga finanser, tex i en av bilagorna till finansdepartementets långtidsutredning. Att tolka statiska omfördelningseffekter mellan infödda och utrikesfödda svenskar som faktiska offentliga kostnader eller intäkter för invandring är dock problematiskt. Internationella longitudinella studier har pekat på en rad effekter som talar emot att tolka tvärsnittskalkyler annat än i finansiella flöden i offentlig sektor. Vi menar att metoden behöver utvecklas för att kunna tolka invandringens faktiska kostnader och intäkter

  • 16.
    Stenberg, Anders
    et al.
    University of Stockholm.
    Westerlund, Olle
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Kunskapslyft för arbetslösa genom generell utbildning istället för yrkesinriktade program?2015Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, nr 1, s. 24-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Det finns en internationellt utbredd uppfattning bland såväl forskare som politiker att arbetsmarknadspolitisk utbildning bör vara yrkesinriktad. Ett undantag från denna ståndpunkt utgjordes av reformen Kunskapslyftet 1997–2002, som tillät arbetslösa att välja generella studier vid Komvux. Hypotetiskt kan generella kunskaper göra individer mer flexibla inför förändringar på arbetsmarknaden och därför på lång sikt vara en mer effektiv utbildningsåtgärd. I denna studie jämförs arbetsinkomster 1990–2010 för arbetslösa individer som 1997 deltog i program med yrkesinriktad respektive generell utbildning.

  • 17.
    Åberg, Rune
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Polariseringens fördelningseffekter2016Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, nr 5, s. 23-39Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Strukturomvandlingen har i Sverige och många andra länder inneburit att låg- och höglönejobb vuxit mer än jobben däremellan. I denna artikel studeras vad detta har betytt för jämlikheten. Analysen begränsas till de anställda och baseras på data från lönestrukturstatistiken. Både effekterna på löne- och inkomstfördelningen inom den gruppen och fördelningen av vilka som hamnar i låg- och höglönejobb studeras. Resultatet visar att lönespridning och inkomstfördelning påverkats relativt lite av just denna förändring men att rekryteringsmönstren förändrats markant, i huvudsak till följd av matchningen mellan strukturförändringen av jobben och den förändrade sammansättningen av arbetskraftsutbudet.

  • 18.
    Åberg, Rune
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Tjugohundratalets arbetsmarknad: fortsatt uppkvalificering eller jobbpolarisering?2013Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 2, s. 6-15Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln redovisar en analys av jobbstrukturens förändring baserad på registerdata hämtade från lönestrukturstatistiken. Huvudresultatet från studien är att utvecklingen i Sverige, sett över hela perioden efter millennieskiftet, har gått i polariserande riktning, dvs att både låg- och höglönejobben har vuxit relativt mer än jobb i lönenivåerna däremellan. Det stöder den teoririktning som menar att såväl ny teknik som globalisering får sådana effekter. Men även politik och konjunktur har sannolikt påverkat utvecklingen, som efter regeringsskifte och lågkonjunktur inneburit en fortsatt tillväxt av låglönejobb men små förändringar av antalet jobb med höga löner och höga kvalifikationskrav.

1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf