Vad är viktigast för att få en god hälsa som vuxen? Sedan 1974 har vi följt samma personer från 16 års ålder in i medelåldern och studerat deras hälsa från flera olika synvinklar. Nu pågår den tredje mätomgången.
Forskare har i många år gäckats av frågan om vad som är orsaken till smärtan och vävnadsförändringarna vid kroniska senbesvär, s.k. tendinopati eller tendinos. Många teorier har framlagts, men få har kunnat bekräftas med forskningsresultat. I en aktuell serie studier från Umeå universitet, delvis i samarbete med kanadensiska forskare, har oväntade fynd kastat nytt ljus över gåtan. Helt överraskande har det visat sig att de sjuka muskelsenornas egna celler, de s.k. tenocyterna, producerar signalämnen som normalt bildas i nerver b ämnen som kan ha betydelse både för vävnadsnedbrytning och smärta
Det sägs ibland att aktivteter som stimulerar hjärnan förbättrar minnet. En rad studier indikerar också att olika typer av livsstilsfaktorer hänger samman med prestation i kognitiva test. De visar att dålig minnesförmåga är överrepresenterad hos dem som inte ägnar sig åt fritidsaktiviteter såsom att läsa, idrotta och lägga pussel.
Spontanidrott pekas ofta ut som föreningsidrottens motsats. Den laddas med förväntningar om att vara roligare, mindre konkurrensinriktad och att den ger nya grupper möjligheter att delta. Men om föreningen organiserar spontanidrott, vad händer då?
I konkurrensen om elever har många skolor valt idrott som sin profil. I dag deltar var tionde gymnasieelev i idrottsprofilerad utbildning. Vår utvärdering av ämnet specialidrott visar att eleverna är nöjda, men det sker en social snedrekrytering av elever och variationerna i undervisningen är stora.
Vad känner man till om de förändringar som sker i en kroniskt smärtande sena?
Hur ser sencellerna ut och hur påverkas nerverna vid tendinos? I denna sammanställning kommer de förändringar man ser i Akilles- och patellarsena vid tendinos att belysas. Fokus riktas inte minst på nya fynd avseende utseenden för sencellerna (tenocyterna). Vidare ges en kortfattad beskrivning av vad man idag känner till avseende nervrelaterade aspekter för dessa senor hos människa. Det är sannolikt att kunskap om dessa är viktig för att man rätt ska förstå de smärtsymptom som föreligger vid tendinos och även de effekter som nyare tids behandlingar har vid dessa kroniska smärttillstånd.
Den moderna damfotbollen etablerades i Sverige i slutet av 1960-talet. I press och annan media beskrevs den snabbväxande damfotbollen i positiva ordalag. Fotbollsmatchernas enkla, lokala inramning och eldsjälarnas starka engagemang framhölls och väckte sympati och påminde om den ”gamla goda (idrotts-)tiden”. Damfotbollens vardag syntes ligga fjärran från den – under 1970-talet – allt mer kritiserade prestations- och resultatinriktade elitidrotten.
Colombias Falcao är skadad och missar VM. Samma öde drabbade flera stjärnor redan före avresan till Brasilien. En hög skaderisk i mästerskap innebär sannolikt att fler får åka hem innan turneringen är över. Det visar 13 års erfarenhet av skadestudier inom europeisk toppfotboll. Sedan år 2001 har 27 olika fotbollslag från tio professionella ligor i Europa deltagit i den så kallade UEFA Elite Club Injury Study (2).
Det medicinska teamet i varje lag, oftast läkare och fysioterapeuter, rapporterar på månadsbasis in tränings och matchtid för samtliga spelare i A-truppen samt information om de skador som har inträffat. För studien registreras de skador som skett i samband med träning eller match och som innebär att spelaren avbryter eller tvingas avstå från kommande träning eller match, så kallade frånvaroskador. Till dags dato har över 10 000 skador registrerats under drygt en miljon tränings- och matchtimmar. Det är troligen världens största skadedatabas inom elitfotboll.
Fakta
Sedan år 2001 har Football Research Group i Linköping bedrivit skadestudier inom elitfotboll i samarbete med Europeiska fotbollförbundet (Uefa) och nationella förbund och organisationer, till exempel Svenska Fotbollförbundet och engelska Premier League (1). I ett temanummer om fotbollsmedicin i tidskriften British Journal of Sports Medicine i augusti 2013 presenterade gruppen flera studier från det pågående forskningsprojektet. Den här artikeln sammanfattar några av studierna och lärdomar som vi kan ta med oss under VM-slutspelet i Brasilien.
Idrottsrörelsen satsar stora resurser på att beivra doping och varje år genomförs i Sverige ca. 4 000 dopingkontroller men även rättsväsendet bekämpar doping. En undersökning av vilka dopingärenden som prövas i de idrottsliga och rättsliga systemen visar att överlappning av dessa parallella system är relativt liten och att de som straffas för doping kanske är andra än vi vanligen föreställer oss.
I syfte att mer effektivt bekämpa doping övervägs allt mer integri- tetskränkande åtgärder. Det finns dock rättsliga regler som skyddar idrottsutövarnas integritet och som begränsar dopingkontrollernas genomförande. I dagsläget är det främst regler till skydd för konsu- menter som aktualiseras men även integritetsskyddet i regerings- formen och Europakonventionen kan sätta stopp för vissa nu disku- terade förändringar.
Innebandy är en sport fylld med högintensiva löpningar som ställer krav på både snabbhet och uthållighet. Förmågan att kunna upprepa många sprintlöpningar går att förbättra med särskild träning. Därför finns nu för första gången en träningsmodell anpassad för innebandy.
Fysisk trötthet påverkar kognitiva funktioner negativt på olika sätt. På kort sikt drabbas det episodiska minnet. På lång sikt blir de exekutiva funktionerna sämre. För att undvika enkla misstag bör till exempel skidåkare och orienterare noggrant planera de moment av träningen som är mer kognitiva.
Elitspelare i innebandyns superliga har inte bättre kunskap än motionärer om vilka kostrekommendationer som gäller vid träning. Lägst kunskap har spelarna om kostens betydelse för uppladdningen. För att kunna prestera maximalt är det viktigt att kunna anpassa energi-, närings- och vätskeintag till sin idrott.
Många VM-spelare är påfallande enfotade. Men att effektivt behandla bollen med båda fötterna bör vara en fördel för alla fotbollsspelare, oberoende nivå. En ny studie visar att fyra veckors enkel träning av den icke-dominanta foten ökar träffsäkerheten. Det finns i dag över 265 miljoner registrerade fotbollsspelare (1). Det är en siffra som ständigt ökar eftersom fler och fler kvinnor introduceras till sporten. Trots detta enorma intresse står mängden forskning med inriktning mot fotbollsprestationer inte i proportion till antalet aktiva spelare. Det gäller framför allt den kvantitativa forskningen, som undersöker effekterna av olika typer av träning för att förbättra fotbollsspecifika, tekniska färdigheter. Hittills har forskningen i första hand fokuserat på kvalitativa förklaringsmodeller av fotbollsfärdighet, coachning och taktik, biomekaniska undersökningar av fotbollssparkar, talangidentifiering och spelstrukturer. Även om sådan kunskap och erfarenhet säkerligen är viktigt för utvecklingen av sporten, finns det ett stort behov av fler vetenskapliga, processorienterade, kvantitativa studier för att utveckla och förfina vetenskapligt grundade träningsstrategier och modeller. En träningsstrategi som inte är vidare utforskad är kopplad till hur vi kan träna fotbollstekniska färdigheter med den icke-dominanta foten, och vilken effekt sådan träning har på prestationerna på fotbollsplanen.
Hindrar vi benskörhet genom att träna regelbundet endast under unga år? Genom åren harman betonat vikten av att träna under barn- och ungdomsåren för att lägga ”ben på bank”. Man har tänkt att detta skulle vara skyddande mot benskörhet på äldre dagar. Detta har baserats på retrospektiva studier eller kortare interventionsstudier. En 12-årig longitudinell studie som undersökt unga män ger ny information på området.
Idrottens arbete med jämställdhet och jämlikhet går långsamt. Pengar från Idrottslyftet skulle ge större delaktighet, men de statliga satsningarna har i själva verket lett till få nyheter. Förbunden hänvisar till policydokument men avstår från att arbeta för en långsiktig och hållbar förändring.